Mehr News Agency publicerade den 8 mars videomaterial från Minab-komplexet. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat dödades minst 175 personer i attacken – videon stärker bevisningen ytterligare.

pic.twitter.com/dHdObTtxaD

— Seyed Mohammad Marandi (@s_m_marandi) March 8, 2026

Bildanalyser visar att roboten som syns i videon är en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot – ett fynd som Bellingcat, The Guardian, BBC Verify och New York Times bekräftat oberoende av varandra. Roboten ses träffa skolan samma morgon som USA och Israel inledde sina attacker mot Iran.

Rester av roboten på platsen har av AP och NPR identifierats som delar av en Tomahawk tillverkad år 2014 eller senare.

New York Times skriver: "En nyligen publicerad video stärker bevisen för att en amerikansk robot troligen träffade en iransk grundskola där 175 personer – varav många barn – uppges ha dödats".

Dubbelattack mot bönhallen

Enligt Middle East Eye rörde det sig om en så kallad "double tap" – flickskolan träffades av två separata robotar. Den andra slog mot överlevande som hade sökt skydd i bönhallen intill.

Rektorn ringde upp föräldrar omedelbart efter den första explosionen och bad dem hämta sina barn. Föräldrar var på väg till – eller hade redan anlänt till – skolan när den andra roboten slog till. Minst en förälder dödades i den andra attacken. Även två räddningsarbetare från Röda Halvmånen dödades när de försökte ta sig in på skolan.

En pappa, Rohollah, berättade för Middle East Eye om hur hans dotter överlevde den första attacken – men dog innan han hann fram.

— Vi fick veta att skolan attackerats och blev ombedda att skynda oss dit för att hämta vår dotter... Vi kunde bara identifiera henne på skolväskan hon fortfarande höll i. Hennes kropp var svårt bränd, berättade han för Middle East Eye.

Offrens ansikten

Tehran Times publicerade den 9 mars bilder på dödade barn på tidningens förstasida med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes". Enligt tidningen dödades 175 flickor i attacken. Human Rights Watch har granskat en lista med 57 verifierade namn, upprättad av kansliet för Minab-provinsens specialguvernör.

This is the front page of the Tehran Times today.

Trump fired a Tomahawk missile on a school full of children in Minab, Iran.

Then launched another missile to kill the parents who rushed in to rescue them.

168 schoolkids killed. Then their parents.

History will never forget. pic.twitter.com/2C2NPnjZOl

— sarah (@sahouraxo) March 9, 2026

Trump: "Iran bombade sig självt"

Den amerikanske presidenten Donald Trump har vid presskonferenser hänvisat till att Tomahawk-roboten inte nödvändigtvis är ett amerikanskt vapen.

— Tomahawk, som är ett av de kraftfullaste vapnen i bruk, säljs och används av andra länder. Och vare sig det är Iran – som också har Tomahawks – eller någon annan… det faktum att Tomahawk är en så pass vanlig vapentyp, den säljs till andra länder, men det utreds just nu, sade Trump.

Påståendet är sakligt felaktigt. Iran har inga Tomahawk-robotar i bruk. Systemet tillverkas av det amerikanska försvarsföretaget Raytheon och används uteslutande av USA, Storbritannien och Australien.

Pentagon har varken bekräftat eller dementerat ansvar och hänvisar till en pågående intern utredning – men bilden av ett amerikanskt ansvar stärks av underrättelseläget. CBS News rapporterar att en intern underrättelsebedömning slår fast att USA "sannolikt" bär ansvar för attacken. Reuters uppger att amerikanska militärutredare gör samma bedömning.

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett "kvalitativt nytt stadium" i konflikten.

Trump: "Fattat ett slags beslut"

Trump har tidigare antytt att han "fattat ett slags beslut" kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

AGAIN, TO OUR VERY FOOLISH LEADER, DO NOT ATTACK SYRIA - IF YOU DO MANY VERY BAD THINGS WILL HAPPEN & FROM THAT FIGHT THE U.S. GETS NOTHING!

— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 5 september 2013