<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Tokyo &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tokyo/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 10 Dec 2025 07:53:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Tokyo &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Allt fler upplever biofobi – rädsla och obehag inför naturen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/allt-fler-upplever-biofobi-radsla-och-obehag-infor-naturen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Dec 2025 07:41:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[naturen]]></category>
		<category><![CDATA[Tokyo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218221</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Naturen ses ofta som en källa till återhämtning och välmående. Men en växande andel människor upplever i stället rädsla, obehag eller avsky inför naturen – ett fenomen som kallas biofobi.</strong>

Det visar en ny översiktsstudie från Lunds universitet och Universitetet i Tokyo, publicerad i tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.

Forskarna har sammanställt knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och länder.

— <em>Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas</em>, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, i ett <a href="https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

[caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/radjur-i-naturen.jpg"><img class="size-medium wp-image-218234" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/radjur-i-naturen-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Flertalet studier visar på en samstämmig bild: Att vistas i naturen är bra for människor. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Går miste om hälsoeffekter</h3>
Resultaten visar att negativa känslor formas av både yttre faktorer som boendemiljö och mediebilder, och inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap förstärker varandra i en negativ spiral.

Forskarna varnar för att urbaniseringen kan förvärra problemet. Barn som växer upp i städer riskerar att utveckla negativa känslor och uppleva naturen som farlig. Samtidigt går människor med biofobi miste om naturens väldokumenterade hälsoeffekter.

Att vistas i naturen har i flera studier visats minska <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-en-timmes-promenad-i-naturen-minskar-stress/" target="_blank" rel="noopener">stress</a>, depression och ångest. Det <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-okar-vart-psykiska-valbefinnande/" target="_blank" rel="noopener">ökar</a> enligt studien även välbefinnandet och kan till och med ändra individens <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/" target="_blank" rel="noopener">tidsuppfattning</a>.

Kjellberg Jensen menar att trenden kan vändas genom att öka exponeringen för natur, exempelvis genom fler grönområden i städer.

— <em>Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Historiska svenska framgångar i årets Friidrotts-VM</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/historiska-svenska-framgangar-i-arets-friidrotts-vm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Sep 2025 08:51:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[friidrott]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Tokyo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213448</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige nådde stora framgångar i årets Friidrotts-VM i Tokyo. Två guld och ett historiskt brons placerade Sverige på femte plats i medaljligan.</strong>

Sveriges friidrottare presterade på högsta nivå när världsmästerskapen avgjordes i Tokyo den 13–21 september. Den svenska truppen bestod av hela 35 aktiva och levererade ett av de bästa resultaten i modern tid.

Höjdpunkten kom i diskusringen där Daniel Ståhl säkrade guld med ett kast på 70,47 meter i den sista omgången. Regn och avbrott störde tävlingen, men Ståhl höll nerverna i styr och försvarade sin position som en av världens främsta kastare.

Armand "Mondo" Duplantis motsvarade förväntningarna och tog sitt tredje raka VM-guld i stavhopp. Han höjde ribban till världsrekordhöjden 6,30 meter och visade återigen varför han betraktas som en av friidrottens största namn genom tiderna.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">VM-Guld
Daniel Ståhl!!!!!
I sista kastet igen. <a href="https://t.co/CX0XK51Zz0">pic.twitter.com/CX0XK51Zz0</a></p>
— Richard Herrey (@RichardHerrey) <a href="https://twitter.com/RichardHerrey/status/1969767037497983052?ref_src=twsrc%5Etfw">September 21, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Not once, not twice...Sweden’s Armand "Mondo" Duplantis has smashed the pole vault world record 14 times</p>
And he’s still climbing How much further can he soar? <a href="https://t.co/KlMP8tr9XE">pic.twitter.com/KlMP8tr9XE</a>

— DW Sports (@dw_sports) <a href="https://twitter.com/dw_sports/status/1967952240498401759?ref_src=twsrc%5Etfw">September 16, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Andreas Almgren historisk</h3>
En av mästerskapens mest minnesvärda svenska prestationer stod dock långdistanslöparen Andreas Almgren för. Han sprang hem ett brons på 10 000 meter – Sveriges första VM-medalj någonsin på långdistanslöpning. Resultatet kan sägas markera ett genombrott för svensk löpning på internationell nivå.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">VM-BRONS Andreas Almgren
Sveriges första medalj på ett Friidrotts-VM i ett långdistanslopp genom tiderna.
Tänk att Sollentunakillen Andreas Almgren vid 30 års ålder, efter oändliga skadeproblem, kunde bli VM-medaljör på afrikanska paradgrenen 10 000 meter där de nio senaste… <a href="https://t.co/NQVp7eiww0">pic.twitter.com/NQVp7eiww0</a></p>
— Tommy Åström (@tommyastrom) <a href="https://twitter.com/tommyastrom/status/1967213433280933935?ref_src=twsrc%5Etfw">September 14, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Utöver medaljerna placerade sig flera svenskar högt. Fanny Roos blev femma i damernas kulstötning och Vanessa Kamga slog sitt svenska rekord i diskusfinalen två gånger, där 66,61 räckte till en fjärdeplats.

På herrsidan kämpade Perseus Karlström till sig en 13:e plats på 20 kilometer gång. Thobias Montler knep en sjundeplats i herrarnas längdhopp med 8,17, medan Samuel Pihlström blev elva i sin första VM-final på 1500 meter. Sammantaget visar resultaten både på spets och bredd i den svenska truppen.

Friidrottsförbundets förbundskapten Kajsa Bergqvist konstaterade att insatsen är en av de starkaste någonsin. Sverige slutade på delad femte plats i medaljligan – ett kvitto på att landet tillhör den internationella friidrottens absoluta toppskikt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldre hundägare löper mindre risk att drabbas av demens</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/aldre-hundagare-loper-mindre-risk-att-drabbas-av-demens/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/aldre-hundagare-loper-mindre-risk-att-drabbas-av-demens/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Mar 2024 08:08:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[hundar]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<category><![CDATA[Tokyo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=168699</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre hundägare löper mindre risk att drabbas av demens, visar en ny japansk studie. Kattägare å andra sidan visades inte ha fått samma skydd mot sjukdomen.
</strong>

Forskare vid Tokyo Metropolitan Institute of Gerontology har genomfört en studie på 11 194 personer, 65 år och äldre, boende i Tokyo. Under en fyraårsperiod, mellan 2016 och 2020, observerades deltagarnas demensrisk utifrån deras relation till husdjur. Forskarna tittade också på deltagarnas fysiska aktivitet, hälsohistoria, kön och utbildning. Deltagarna, med en genomsnittsålder på 74 år, kategoriserades baserat på om de tidigare eller för närvarande ägde en hund, samt om de ägde en katt.

Resultatet, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221133552300356X" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports, indikerar att de som ägde hundar hade 40 procent lägre risk att utveckla demens.

Demens är ett samlingsnamn för åtskilliga sjukdomar där Alzheimer är bland de vanligaste. Över 55 miljoner människor i världen har någon typ av demens, enligt <a href="https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia#:~:text=Key%20facts,nearly%2010%20million%20new%20cases." target="_blank" rel="nofollow noopener">WHO</a>.
<h3>Mådde bättre under coronakrisen</h3>
Studien avslöjade att äldre hundägare var mer benägna att lämna hemmet, vilket ledde till ökad social interaktion jämfört med de utan hund eller med enbart katt.

"<em>Hundägare med motionsvanor och utan social isolering hade en betydligt lägre risk att drabbas av invalidiserande demens</em>", står i studien.

Katter hade däremot ingen inverkan mot demens, menar forskarna. Det beror på att kattägare inte "sammanför människor socialt på samma sätt som hundar gör".

Vidare upptäckte man att hundägare rapporterade in ett bättre välmående under coronakrisen, än de utan husdjur, mest troligen beroende på den fysiska aktiviteten samt även det sociala utbytet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/aldre-hundagare-loper-mindre-risk-att-drabbas-av-demens/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Flygtaxi snart verklighet i Tokyo</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/flygbilar-snart-verklighet-i-tokyo/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/flygbilar-snart-verklighet-i-tokyo/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 19 Feb 2022 07:09:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[flygplan]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Tokyo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=117656</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flygande taxitrafik är på gång i Tokyo. Flygföretag har börjat utveckla en femsitsig modell som invånarna ska kunna resa med likt taxibilar och beräknas kunna tas i bruk redan 2030.</strong>

I storstaden kan snart flygande taxi bli en verklighet för invånarna. Det Toyota-backade flygföretaget Joby Aviation har slutit ett avtal med det japanska flygbolaget ANA Holding där de tillsammans planerar att skapa flygande passagerartrafik i staden.

Joby Aviation har arbetat med utveckling av elektriska flygplan sedan 2009 och gjort fler än tusen testflygningar.

https://www.youtube.com/watch?v=rJYSce2LEYo

Planen är nu att utveckla ett <a href="https://www.jobyaviation.com/news/ana-holdings-and-joby-partner-bring-air-taxi-service-to-japan/" target="_blank" rel="noopener">femsitsigt</a> el-flygplan med en räckvidd på 240 kilometer. Bolaget menar att restiden kommer att minska drastiskt med flygplanen.

”<em>Fordonet skulle kunna bära passagerare från Kansai flygplats till Osaka station på mindre än 15 minuter, jämfört med ungefär en timme med bil</em>”, skriver nyhetssajten Nikkei Asia.

Eftersom flygtaxi räknas som flygplan är det mycket inom lagstiftning och säkerhetsfrågor som måste revideras. Den japanska regeringen har dock påbörjat processen och man beräknar att kunna inleda användningen av flygbilar redan 2030.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/flygbilar-snart-verklighet-i-tokyo/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
