<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Tisza &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tisza/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 16 Jun 2026 17:58:37 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Tisza &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ungern röstar för regel som stoppar Orbán från comeback</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stoppar-orban-comeback-tidsgrans/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 17:58:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Péter Magyar]]></category>
		<category><![CDATA[Tisza]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233445</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungerns parlament har röstat igenom en grundlagsändring som begränsar hur länge en person får vara premiärminister. Regeln gäller retroaktivt från 1990 och innebär att Viktor Orbán, som nyligen förlorade makten till Péter Magyars Tisza-parti, i praktiken stoppas från att återvända till regeringschefsämbetet.</strong>

Beslutet innebär att ingen person ska kunna väljas till premiärminister om han eller hon redan har innehaft posten i sammanlagt minst åtta år. Enligt den antagna ändringen ska även tidigare mandatperioder räknas in, från och med den 2 maj 1990.

Orbán har suttit som Ungerns premiärminister i två omgångar, först 1998–2002 och därefter från 2010 fram till årets valförlust. Med den nya regeln passerar han tidsgränsen med bred marginal och kan därmed inte återvända som premiärminister utan en ny grundlagsändring.

Förslaget lades fram av företrädare för Tisza, det parti som leds av premiärminister Péter Magyar. Enligt <a href="https://www.politico.eu/article/hungarian-parliament-approves-8-year-term-limit-for-prime-ministers/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Politico</a> antogs ändringen med 135 röster för och 50 emot. Reuters har tidigare rapporterat att Tisza beskriver tidsgränsen som en del av arbetet med att återställa demokratiska kontrollmekanismer efter Fidesz långa maktinnehav.

Magyar vann valet i april efter en kampanj där han lovade ett politiskt systemskifte och en uppgörelse med Orbán-erans institutionella arv. Tiszas parlamentsmajoritet ger regeringen möjlighet att genomföra omfattande grundlagsändringar, något som nu används för att skriva om delar av det konstitutionella ramverk som Fidesz byggde upp under sin tid vid makten.
<h3>Kritik om personanpassad lag</h3>
Från Fidesz och Orbáns anhängare beskrivs beslutet som en lag riktad mot en enskild politiker. Fideszledamoten Gergely Gulyás kritiserade enligt ungerska <a href="https://magyarnemzet.hu/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Magyar Nemzet</a> förslaget som ett exempel på personanpassad lagstiftning med retroaktiv verkan.

Även juridiska kritiker har invänt mot konstruktionen. Zoltán Lomnici Jr., jurist och tidigare rådgivare på den ungerska författningsdomstolen, menar att lagar enligt rättsstatliga principer bör vara allmänna och abstrakta, inte utformas som vapen mot konkreta personer.

Regeringssidan framhåller däremot att åttaårsgränsen även begränsar Magyars egen framtida maktutövning. Den gör det svårare för en ny premiärminister att bygga upp samma långvariga personmakt som Orbán gjorde, men kritiker påpekar samtidigt att varje framtida regering med två tredjedelars majoritet kan ändra grundlagen igen.
<h3>Fler delar av Orbáns system rivs upp</h3>
Grundlagsändringen handlar inte enbart om premiärministerposten. Den banar också väg för att avskaffa Ungerns kontroversiella suveränitetsskyddsmyndighet, som inrättades under Orbán och som av EU-kommissionen har kritiserats för att strida mot EU-rätten.

Ändringen berör även de stiftelser som under Fidesz fick kontroll över universitet och andra stora offentliga tillgångar. Magyars regering vill kunna återföra dessa till statlig kontroll och beskriver tillgångarna som nationella även när de formellt har lagts i privata stiftelseformer.

Nya Dagbladet har tidigare skrivit om <a href="https://nyadagbladet.se/analys/den-politiska-slim-fit-ens-triumf-i-ungern/">maktskiftet i Ungern</a>, där Magyars seger över Orbán beskrevs som en politisk jordbävning men också som början på en betydligt svårare institutionell maktkamp.

Den nya tidsgränsen blir därmed både en symbolisk och praktisk markering. Den sätter punkt för Orbáns möjlighet att snabbt återvända till premiärministerposten, samtidigt som den visar hur snabbt Tisza tänker använda sin majoritet för att montera ned centrala delar av den ordning som präglat Ungern i mer än ett decennium.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Triumfen för den politiska ”slim fit”-modellen i Ungern</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/den-politiska-slim-fit-ens-triumf-i-ungern/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Apr 2026 14:03:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Péter Magyar]]></category>
		<category><![CDATA[Tisza]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227757</guid>

					<description><![CDATA[Det kristet konservativa partiets huvudbudskap var att trygghet är det viktigaste i farliga tider. Det budskapet fick stöd av 2,3 miljoner människor, och ytterligare 300 000 ställde sig bakom det. Men över tre miljoner väljare – huvudsakligen unga – sa sig föredra förändring och en ung, "slim fit"-premiärminister. De var i majoritet. Tisza vann valet. Ändå är Fidesz fortsatt Ungerns största parti idag.

I Ungern, med en befolkning på 10 miljoner, var 7,5 miljoner röstberättigade, och 5,98 miljoner av dem – 79,5 procent – röstade. Den 12 april röstade 52 procent av väljarna, motsvarande 3,1 miljoner människor, på Tisza-partiet. Fidesz-KDNP-alliansen, ledd av Viktor Orbán och vid makten i 16 år, fick endast 39,5 procent av rösterna, vilket motsvarar 2,3 miljoner människor. Högerpartiet Mi Hazánk fick 5,7 procent, motsvarande 340 000 röster.
<h3>Ett historiskt perspektiv</h3>
Det patriotiska blocket fick sammanlagt 2,7 miljoner röster. Men vad betyder den siffran historiskt sett? 2014, vid ett lägre valdeltagande, vann Fidesz-KDNP valet med exakt samma antal röster som partiet fick i april: 2,3 miljoner. 2022 fick dock Fidesz lika många röster som Tisza – och vann.

Under årtionden har Fidesz-lägret smält samman till en gemenskap med delade erfarenheter, historia och ideologi. Det är ett av de partier i Europa som har högst stöd i befolkningen. Som jämförelse är stödet för några av Europas ledande regeringspartier: österrikiska ÖVP på 21 procent, tjeckiska ANO på 33 procent, tyska CDU/CSU på 25 procent, spanska PSOE på 28 procent, italienska FdI på 29 procent, polska KO på 33 procent och brittiska Labour på 17 procent.
<blockquote>De principer och värderingar som Fidesz-KDNP-gemenskapen tror på har inte förlorat sin giltighet.</blockquote>
Men det som förenar Tisza-lägret är förändring – och en akronym på tre bokstäver: O1G (<em>Orbán är ett svin</em>). Tisza-projektets mål var att avsätta Viktor Orbán och ta makten genom att ena alla anti-Orbán-krafter. Planen lyckades. Fidesz-KDNP:s väljarbas består huvudsakligen av äldre invånare över 40 år i småstäder och landsbygdsområden. Tisza har däremot blivit en dominerande kraft i städerna, särskilt bland unga människor som tidigare varit opolitiska.

Under varje mandatperiod dör ungefär en halv miljon ungrare, medan endast 300 000 föds, vilket innebär att en betydande del av väljarkåren försvunnit ur ledet sedan demokratiseringen – också under Fidesz-KDNP:s 16 år vid makten. Men det var inte bara Fidesz-väljare som gick bort. I takt med att äldre generationer avled försvann den postkommunistiska socialistnostalgin – och därmed övergångsperiodens största politiska gemenskap, socialisterna – antingen helt eller så vände de sig till Tisza. Demokratisk koalition, efterträdaren till den forna jätten, fick endast 1 procent av rösterna i april: 68 000 röster av nästan sex miljoner.
<h3>Vägen framåt</h3>
Makten och pengarna som följer med den kommer garanterat att hålla ihop Tisza – en koalition hämtad från hela det politiska spektrumet – ett tag. Men ideologiska spänningar är att vänta inom denna heterogena gemenskap. Fidesz-KDNP-lägret hålls däremot samman av en orubblig tro på att barn måste skyddas från skadliga influenser, unga människor måste skärmas från destruktiva genusideologier och det ungerska samhällets lugn måste värnas mot civilisatorisk smitta som anländer under täckmanteln av en migrationspakt.

De tror också att familjestödsprogram och åtgärder för att hjälpa unga par att etablera sig måste bevaras, liksom den ungerska alliansen med alla nationer som ser dem med vänskap och goodwill. Framför allt tror de att freden måste skyddas.
<blockquote>Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!</blockquote>
Fidesz-KDNP har satts på prov tidigare. Ett oförtjänt nederlag 2002 fick partiet att organisera sig i medborgarcirklar där gemenskapen stöttade varandra. Några av dessa cirklar är fortfarande aktiva idag. Det var då som frasen först uttalades – en fras som höll ihop den nationella högern i åtta år: "Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!" 2010, efter åtta år, återkom Viktor Orbán till makten.

Under senare år har han vuxit till en global politisk aktör och blivit en partner till president Trump, Putin och Xi. Men Viktor Orbáns parti, Fidesz-KDNP, står nu inför den största utmaningen för sin existens. Även om överlevnadsstrategin från 2002 var ett steg i rätt riktning, kommer den inte längre att räcka. Partiet måste förnya och rensa sig, vilket kan kräva den typ av ärlighet och offer på ledarnivå som är otänkbart idag. Det som står på spel är stort.

&#160;

<em>Dávid Bencsik</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
