Tidöregeringen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 28 May 2026 14:13:28 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Tidöregeringen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Bekräftat: Tidöregeringen skänker Jas Gripen till Ukraina https://nyadagbladet.se/inrikes/tidoregeringen-skanker-jas-gripen-ukraina/ Thu, 28 May 2026 14:13:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231804 Tidöregeringen går vidare med planer på att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. Samtidigt vill regeringen sälja nya Gripen E/F till Kiev och ersätta de plan som flygvapnet lämnar ifrån sig. Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnade beskedet under torsdagen vid Upplands flygflottilj i Uppsala, tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Satsningen beskrivs som det hittills största svenska militära stödpaketet till regimen i Kiev. Regeringen uppger uppger också att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F som ett första steg efter den avsiktsförklaring som Kristersson och Zelenskyj undertecknade i oktober förra året. I samband med att försäljningen avtalas ska Sverige skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, inklusive kvalificerad ammunition. Propositionen anger att regeringen vill kunna skänka upp till 16 Gripen C/D och ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Donationen villkoras av köp

Donationens utformning gör stödet nära kopplat till en större svensk stridsflygaffär. Regeringen skriver att Gripen C/D-planen ska skänkas under förutsättning att Ukraina tecknar avtal om köp av Gripen E/F. Propositionen anger samtidigt att bemyndigandet avser försäljning av minst 10 och upp till 20 Gripen E/F. De första Gripen C/D-planen beräknas enligt regeringen kunna användas för att försvara ukrainskt luftrum under nästa år. Leveranser av nya Gripen E/F beräknas starta före 2030. Utbildning av ukrainska piloter och annan personal ska kunna genomföras redan i år. Stödpaketet omfattar även kvalificerad ammunition. Regeringen nämner IRIS-T, AMRAAM och den långräckviddiga roboten Meteor som exempel. [caption id="attachment_231816" align="alignnone" width="640"] Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson i samband med dagens besök i Uppsala. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Sverige ska ersätta planen

Gripen C/D-planen hämtas ur Försvarsmaktens flotta. Regeringen skriver därför att Sverige snabbt behöver ersätta den materiel som skänks till Ukraina, med hänsyn till Försvarsmaktens uppbyggnad och det säkerhetspolitiska läget. För att ersätta de donerade planen ska Sverige beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet, utöver de Gripen E-plan som redan har beställts. Regeringen tillför även medel för att ersätta kvalificerad ammunition. Saab bekräftar att Sverige och Ukraina tar nästa steg mot Ukrainas köp av Gripen. Försvarskoncernen understryker samtidigt att bolaget ännu inte har undertecknat något kontrakt eller mottagit någon order kopplad till affären. Saabs vd Micael Johansson säger i bolagets pressmeddelande att han är stolt över beskedet och att Saab ser fram emot att stödja både Ukrainas anskaffning och svenska myndigheters arbete med att ersätta de donerade flygplanen.

EU-lån bakom köpet

Ukraina planerar att delvis finansiera köpet av nya Gripenplan med EU-medel. Regeringen uppger att Kiev vill använda 2,5 miljarder euro från EU:s Ukraine Support Loan för köpet av Gripen E/F. I oktober 2025 skrev Sverige och Ukraina under en avsiktsförklaring om luftstridsförmåga. Regeringen beskrev då samarbetet som ett första steg mot en möjlig större exportaffär. Ulf Kristersson sade då att det kunde handla om 100–150 Gripenplan för att bygga upp ett nytt ukrainskt flygvapen. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande genom en extra ändringsbudget.

Sveriges utökade roll i Ukrainakriget

Beskedet ger Sverige en ännu tydligare roll i Ukrainakriget. Regeringen kopplar stödet till svensk säkerhet och skriver att Ukraina även försvarar Sveriges frihet. Samtidigt innebär beslutet att svenska stridsflyg lämnar landets egen flotta i ett läge där även svenska försvaret säger sig behöva växa snabbt. Kritiker kan därför väntas peka på två risker: att den svenska försvarsförmågan urholkas innan ersättningsplanen finns på plats, och att Sverige genom avancerade stridsflyg och robotar dras ännu djupare in i konflikten med Ryssland. Frågan blir därmed inte bara hur snabbt Ukraina kan få Gripen i luften, utan också vilket säkerhetspolitiskt pris Sverige kan få betala när kriget nu kommer allt närmare svensk materiel, svensk industri och svenska militära beslut. Regeringen vill fylla luckan genom att beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet. De donerade C/D-planen kan dock enligt regeringens egen tidsplan börja användas i Ukraina redan nästa år, medan leveranserna av nya Gripen E/F beräknas starta först mot slutet av decenniet.]]> Tolkad till svenska: Pressträff med Ulf Kristersson och Volodymyr Zelenskyj nonadult Näringslivstopp vill ha mer invandring https://nyadagbladet.se/inrikes/naringslivstopp-vill-ha-mer-invandring/ Wed, 27 May 2026 13:09:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231728 Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt kritiserar regeringens skärpta lönekrav för arbetskraftsinvandring. Trots att regeringen redan har gjort undantag för 27 yrkeskategorier vill organisationen se ett ökat inflöde från länder utanför EU. Uttalandet kommer efter att regeringen höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från tredje land. Kravet landar enligt Daunfeldt på 34 000 kronor och riskerar att förvärra bristen på arbetskraft i både företag och offentlig sektor. I en intervju med Bonniertidningen Dagens industri beskriver han kompetensbristen som ett snabbt växande hinder för tillväxten. — Det är det snabbast ökande tillväxthindret, trots alla intentioner som regeringen har, säger Sven-Olov Daunfeldt. Chefsekonomen kallar regeringens linje för tillväxthämmande och pekar särskilt på lönegolvet för arbetstagare från länder utanför EU. Enligt honom kan kravet göra det svårare för arbetsgivare att rekrytera även till sektorer där lönerna ligger under den nya nivån. — Det här lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från tredje land, som landar på 34 000 kronor, kommer att göra att kompetensbristen blir ännu större, både bland företagen och inom den offentliga sektorn, säger han. Regeringen har samtidigt öppnat för undantag. Totalt undantas 27 yrkeskategorier från det högre lönekravet. Svenskt Näringsliv anser ändå att politiken går åt fel håll.

Vill se ökat inflöde under övergångsperiod

Daunfeldt menar att Sverige under en övergångsperiod behöver fler arbetskraftsinvandrare, inte färre. — Under en övergångsperiod behöver vi öka arbetskraftsinvandringen, inte minska den, säger chefsekonomen. Kritiker ser däremot uttalandet som ännu ett exempel på hur delar av näringslivet vill säkra tillgången på billig arbetskraft, samtidigt som folkviljan i allt högre grad pekar mot minskad invandring och högre krav.]]>