Tidöpartierna – Nya Dagbladet

Novus: Liberalerna över spärren

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 10:47:02 +0000

Liberalerna når 4,3 procent i en färsk mätning från Novus. Ökningen är statistiskt säkerställd, men partiet står ännu inte säkert över riksdagsspärren. I sin senaste väljarbarometer från den 7 september redovisar Novus en uppgång för L på 1,0 procentenhet sedan mätningen den 2 september. Enligt Novus kommer ökningen främst med hjälp av stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna. Novus uppger därmed en uppåtgående trend för partiet, med över fyra procent för första gången sedan valet 2022. Siffran innebär dock inte att Liberalerna med självklarhet kommer klara fyraprocentsspärren till riksdagen. Marginalen är fortfarande liten. Trots Liberalernas uppgång ligger Tidöpartierna fortfarande 2,4 procentenheter efter oppositionen i mätningen, med 47,9 mot 50,3 procent. Skillnaden mellan blocken ligger inom felmarginalen. Novus genomförde undersökningen den 1–5 september bland 2 888 röstberättigade svenskar.

Centerpartiet väljer formellt vänsterblocket

Jan Sundstedt — Wed, 10 Jun 2026 08:39:29 +0000

Centerpartiet tar nu ett tydligt steg bort från det borgerliga regeringsalternativet. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist pekar ut Socialdemokraterna och Magdalena Andersson som partiets mest sannolika samarbetspartner efter valet 2026 – och placerar därmed partiet i vänsterblocket. — Ulf Kristersson har diskvalificerat sig som statsministerkandidat, säger Thand Ringqvist till skattefinansierade SVT. C-ledaren hänvisar till statsministerns fortsatta samarbete med Sverigedemokraterna och till beskedet om att SD kan få "många och tunga ministerposter" i en ny regering. Hon kritiserar också vad hon beskriver som den nuvarande regeringens misslyckanden. — Därför är Magdalena Andersson och Socialdemokraterna den mest sannolika samarbetspartnern för oss i Centerpartiet, säger Thand Ringqvist. Centerpartiet försöker samtidigt framställa vägvalet som ett mittenprojekt snarare än en vänstergir. Partiet lyfter krav på minskade utsläpp, fler jobb, sänkta skatter och satsningar på landsbygden. Enligt Schibsted-tabloiden Aftonbladet kräver C också minst 50 miljarder kronor till skola, vård och omsorg på landsbygden. Partiet säger även fortsatt nej till att Vänsterpartiet ska ingå i en regering. — Det är helt uteslutet att stödja en regering där Vänsterpartiet ingår, betonar Thand Ringqvist.

Sveriges framgång bygger på öppenhet för idéer, människor och företag, inte på nationalism, protektionism och att ställa människor mot varandra. Så länge Ulf Kristersson håller fast vid att bygga sin regering med SD-ministrar är han diskvalificerad som statsministerkandidat för… pic.twitter.com/kzVabCeS7u
— Elisabeth Thand Ringqvist (@elisabethtr) June 9, 2026

Magdalena Anderssons vägval

Magdalena Andersson kan dock efter valet behöva både Centerpartiet och Vänsterpartiet för att nå regeringsmakten. Centerpartiet försöker därmed sälja in sig som en spärr mot vänsterpolitik, samtidigt som partiet öppnar dörren för det regeringsalternativ där vänstern får störst chans till inflytande. Socialdemokraterna välkomnar beskedet. — Jag välkomnar att Centerpartiet är beredda att ta ansvar för Sverige i ett läge där vi behöver en handlingskraftig regering som tar tag i de stora samhällsproblemen, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin i en skriftlig kommentar till SVT. Från borgerligt håll kommer skarpa reaktioner. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson skriver på X att Centerpartiet nu "tillhör det socialistiska blocket".

Nu råder det ingen tvekan om att C tillhör det socialistiska blocket. Deras regering kommer att höja skatten och minska friheten. Vi ser redan hur det har gått i Region Stockholm. Där har en centerröst blivit en vänsterröst.
— Simona Mohamsson (@SMohamsson) June 9, 2026

Beskedet ger också blockpolitiken en ny jämställdhetsparadox. Det rödgröna regeringsalternativet, som ofta profilerar sig hårt i jämställdhetsfrågor, företräds nu i huvudsak av kvinnliga partiledare: Magdalena Andersson i S, Nooshi Dadgostar i V och Elisabeth Thand Ringqvist i C. Miljöpartiet företräds av språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén. Om könsfördelningen varit den omvända hade samma sammansättning sannolikt beskrivits som betydligt mer problematisk.

Vad säger väljarna?

Centerpartiets gruppledare Daniel Bäckström pekar även på det havererade kvittningssystemet som en bidragande orsak till att partiet nu stänger dörren för fortsatt stöd till Moderaternas regeringsalternativ. Gårdagens besked från Elisabeth Thand Ringqvist markerar således ännu ett steg bort från den borgerliga allians där partiet tidigare hade en självklar plats. Inför valet 2026 får väljarna nu avgöra om Centerpartiet kan fungera som en mittenkraft med en diger kravlista – eller som partiet som 2026 formellt valde vänsterblocket.

SD vill öppna Systembolaget på söndagar

Jan Sundstedt — Wed, 20 May 2026 10:49:28 +0000

SD vill att Systembolaget ska kunna hålla öppet på söndagar och erbjuda kylda drycker. Jimmie Åkesson menar att förändringarna behövs för att bevara monopolets legitimitet. I en intervju med skattefinansierade SVT säger Åkesson att partiet vill driva frågan om söndagsöppet. – Det finns en rimlighet att man har en möjlighet att köpa en pilsner eller cider eller en flaska vin på en söndag om man skulle vilja det, säger han till kanalen. Linjen omfattar även krav på kylda drycker, men SD-ledaren vill inte se små kylskåp där bara delar av sortimentet får plats. Han förespråkar i stället större kylrum, där även mindre producenters varor ryms. Frågan kommer mitt i en bredare diskussion om alkoholpolitiken inom Tidöpartierna. Liberalerna har nyligen lagt fram förslag som partiet beskriver som frihetsreformer, medan sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) tidigare har sagt till SVT att ändrade öppettider för Systembolaget inte är aktuella. Åkesson kopplar förslaget till monopolets framtida ställning. För att behålla stödet anser han att Systembolaget behöver anpassas till kundernas köpbeteenden.

Allard i migrationsduell: ”Kaosblattarna ska ut med huvudet före”

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 10:45:10 +0000

Örebropartiets partiledare Markus Allard riktar hård kritik mot Tidöregeringens invandringspolitik och kallar det utlovade paradigmskiftet för ett ”bedrägeri mot väljarna”. I en debatt med Liberalernas Martin Melin säger han att hundratusentals personer måste lämna Sverige.

Uttalandet gjordes i programmet Duellen, där Markus Allard mötte Liberalernas riksdagsledamot och rättspolitiske talesperson Martin Melin. I debatten gick Allard till frontalangrepp mot regeringens och samarbetspartiernas migrationspolitik, rapporterar Fria Tider.

Allard menade att löftet om ett paradigmskifte efter valet inte har infriats.

— Paradigmskiftet är ett bedrägeri mot väljarna. Man kan inte hävda något annat, sade han i debatten.

Markus Allard @Markus_Allard : Tidöregeringens paradigmskifte är ett bedrägeri mot väljarna.

Tidö har kastat bort 4 år. pic.twitter.com/gwbW7P9ucN
— Alexander Sjöstedt (@SeastedtInc) April 26, 2026

Kräver massutvisningar

Enligt Allard krävs betydligt mer långtgående åtgärder än de som regeringen hittills har genomfört. Han sade att Sverige behöver utvisa ”hundratusentals personer” som enligt honom har levt på bidrag under lång tid.

— Det finns så mycket kaosblattar i det här landet som inte ska vara här. De ska ut med huvudet före, sade Allard.

Allard kritiserade även situationen i Örebro, där han hävdade att personer kan läsa SFI under mycket lång tid utan att etablera sig i samhället. När Martin Melin invände att problemet beror på bristande krav svarade Allard med att peka på regeringens ansvar.

— Ni har suttit i regering nu i fyra år. Fyra, sade han.

Allard menade även att Tidöpartierna har varit passiva och därför inte åstadkommit det migrationspolitiska skifte som väljarna utlovades.

Kvinnodominerade Jämställdhetsmyndigheten i fortsatt kris

Jan Sundstedt — Sun, 11 Jan 2026 15:05:24 +0000

Jämställdhetsmyndigheten brottas fortsatt med en intern kris. Trots ny generaldirektör och kraftigt utökade ekonomiska resurser vittnar medarbetare om hög stress, lågt förtroende för ledningen samt upplevelser av diskriminering och kränkande särbehandling. För knappt ett år sedan tillträdde den tidigare åklagaren Lise Tamm som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, med förhoppningen att komma till rätta med den arbetsmiljö som länge ifrågasatts. En intern enkät visade redan då omfattande missnöje bland de anställda. Den senaste medarbetarundersökningen, genomförd under hösten 2025, tyder dock på att problemen har fördjupats. Enkäten visar att stressnivåerna har ökat, att förtroendet för ledningen har minskat och att fler medarbetare nu uppger att de upplever diskriminering och kränkande särbehandling kopplad till både kön och ålder. Lise Tamm beskriver resultaten som allvarliga och alarmerande och hänvisar bland annat till att enkäten sammanföll med en större omorganisation samt en intern diskussion om myndighetens användning av bilder på barn i slöja i sin kommunikation. Hon framhåller också att myndigheten som sådan tenderar att locka personer som är särskilt uppmärksamma på frågor om rättvisa och kränkningar, något hon menar kan påverka hur arbetsmiljön upplevs. Tamm uppger vidare att hon blev förvånad över den utbredda interna konkurrens hon mötte när hon tillträdde. I en intervju med Göteborgs‑Posten säger hon att åtgärder har vidtagits, men medger brister i kommunikationen. — Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där har jag informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre.

Mångmiljonstöd och kraftig kvinnodominans

Jämställdhetsmyndigheten har varit politiskt omdebatterad ända sedan starten. 2018 styrde regeringen Löfven I (S+MP), men riksdagen röstade igenom M+KD‑budgeten, där anslaget till Jämställdhetsmyndigheten togs bort. Efter regeringsskiftet och januariavtalet mellan S, MP, C och L beslutade den nya regeringen (Löfven II) att myndigheten skulle finnas kvar. I vårändringsbudgeten 2019 ökades dessutom anslaget med 40 miljoner skattekronor till totalt 81 miljoner. Sedan dess har verksamheten expanderat kraftigt. Myndigheten hade i fjol en årlig budget på över 150 miljoner kronor och omkring 140 anställda. Drygt 85 procent av personalen är kvinnor, och sedan 2022 har antalet anställda ökat med ungefär ett trettiotal personer. Trots de växande resurserna visar de återkommande larmen inifrån att myndigheten själv brottas med många av de frågor om makt, rättvisa och arbetsmiljö som den är satt att bevaka i resten av samhället.

Nya regler för utvisade – förlorar bidrag och rörelsefrihet

Redaktionen — Fri, 05 Dec 2025 11:10:11 +0000

Personer som dömts till utvisning på grund av brott eller utgör säkerhetshot ska inte längre få uppehållstillstånd eller tillgång till svenska bidrag, föreslår regeringen. I dag får personer med utvisningsbeslut som inte kan verkställas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det ger dem rätt att arbeta, ta emot bidrag och röra sig fritt inom EU. Med de nya reglerna skjuts istället utvisningen upp utan uppehållstillstånd. Det innebär att personerna förlorar rätten att arbeta och ta del av svenska välfärdsförmåner som barnbidrag, bostadsbidrag och försörjningsstöd. I stället ska Migrationsverket ansvara för försörjningen genom dagersättning på särskilda boenden. — Kommer man till Sverige och begår brott så väljer man också bort att vara i Sverige. Vi måste säkerställa att exempelvis brottsdömda som i nuläget inte kan utvisas, inte får fortsätta arbeta eller ta del av svenska bidragsförmåner, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande. Regeringen föreslår också anmälningsskyldighet och förbud mot att lämna ett visst område. Den som bryter mot detta kan dömas till upp till ett års fängelse. Migrationsverket, polisen och Säkerhetspolisen får bättre möjligheter att kontrollera personerna i väntan på utvisning. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 maj 2026.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 11:58:03 +0000

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster. Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat. När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer. Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden. Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet. Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet. I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent. Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige. — Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent. Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning. Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare. — Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han. Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Redaktionen — Tue, 28 Oct 2025 14:29:54 +0000

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott. Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren. Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott. I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter. – En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter. – När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet. Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut: – Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas. Martin Melin (L) instämmer: – Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026. Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Tidöpartierna backar efter kritikstorm – AR-15-vapen ska inlösas frivilligt

Isac Boman — Tue, 28 Oct 2025 12:05:11 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna reviderar nu delvis sin tidigare hårt kritiserade linje om AR-15, det halvautomatiska gevär som de planerat att tvångsinlösa. Efter omfattande kritik mot förslaget väljer partierna nu en mer frivillig lösning, där redan beviljade tillstånd fortsätter gälla och vapenägare erbjuds att lösa in sina AR-15 till full ersättning. Sedan den 1 augusti 2025 beviljas inga nya tillstånd för jakt med vapnet, men tvångsinlösen har alltså skrotats efter debatt om ingripandets omfattning och konsekvenser för laglydiga vapenägare. I debattartikeln i Svensk Jakt skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin (L) och Henrik Vinge (SD) att den frivilliga inlösenperioden ger ersättning motsvarande 100 procent av vapnets marknadsvärde vid inköpstillfället, inklusive vissa tillbehör, och att de inlösta vapnen ska skickas till krigets Ukraina. Beslutet om tvångsinlösen hade mött kritik från både vapenägare och experter, som menade att laglydiga jägare och sportskyttar skulle drabbas oproportionerligt hårt av det godtyckliga förbudet.

Få legala vapen hos gängkriminella

AR-15 blev hårt uppmärksammat i medier och politiska debatter efter masskjutningen i Örebro i februari, trots att gärningsmannen inte använde detta vapen.

”Till bilden hör också att AR-15 i andra länder nått en viss status i en subkultur runt masskjutningar – här vill vi agera preventivt,” skriver Tidöföreträdarna. Partierna framhåller att legala vapenägare länge har åtnjutit stort förtroende hos både allmänhet och myndigheter och att det är ett gemensamt ansvar att vapen inte hamnar i fel händer. Statistik från Polismyndigheten och Tullverket visar att av 593 beslagtagna hel- eller halvautomatiska vapen i kriminella miljöer under 2021 kunde endast nio spåras till tidigare lagliga ägare.

"Rimliga lättnader"

Utredningen som ligger bakom reformen föreslår flera lättnader för laglydiga vapenägare, bland annat utökad vapengarderob, flexiblare vapenförvaring, enklare införselregler, förenklade regler för byte av vapendelar och tydligare krav för vissa vapen, inklusive sportskyttarnas femårslicenser. ”Vi menar att det här, sammantaget, är en effektiv och balanserad väg framåt. Vi värnar säkerheten och agerar förebyggande, samtidigt som vi gör rimliga lättnader för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare,” påstår partierna. För att ytterligare minska de påstådda riskerna ska Polismyndighetens tillståndsprövning förstärkas och kommunikationen med vården förbättras för att identifiera personer som av psykisk sjukdom eller andra medicinska skäl inte bör få äga några vapen. ”Det här är åtgärder som kan öka Polismyndighetens förmåga att fånga upp personer som är medicinskt olämpliga att inneha vapen”, skriver man. Sammantaget innebär de nya riktlinjerna att AR-15 och liknande vapen inte längre tvångsinlöses, men tillgången ändå begränsas kraftigt genom förbud mot nya tillstånd, frivillig inlösen och förstärkt tillsyn, samtidigt som flera lättnader införs för laglydiga vapenägare.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Jan Sundstedt — Wed, 17 Sep 2025 13:35:58 +0000

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”. Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete. Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern "plockar ut 46 500 kronor skattefritt" skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor. — För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje. Ministern konstaterar vidare att de "man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl". För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden. — Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs "enhetligt över hela landet"

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det "inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag". Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet. — Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

"Inget smörgårdsbord för världens folk"

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man "slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land". — Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen. — Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026. Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Nu inför vi ett bidragstak. Det är både moraliskt rätt och rättvist. I dag står 1,2 miljoner människor i Sverige utanför egen försörjning. Vi måste bryta utanförskapet och se till att fler får möjlighet att arbeta, känna gemenskap och bygga en framtid på en egen lön.
— Elisabeth Svantesson (@ElisabethSvan) September 17, 2025

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028. Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.