Tidöavtalet – Nya Dagbladet

Åkesson: Inte mycket mer att göra åt invandringen

Emil Fjellstedt — Tue, 26 May 2026 14:12:09 +0000

Trots löften om ett paradigmskifte fortsätter Sverige att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året. Jimmie Åkesson säger nu att det inte finns särskilt mycket mer att göra för att minska invandringen – och pekar i stället ut integrationen som nästa stora fråga. Beskedet kom i skattefinansierade kanalen SVT, där Fouad Youcefi frågade SD-ledaren om partiet vill skärpa invandringslagarna ytterligare efter valet. Åkesson svarade att det återstår ”lite mer att skruva på” när det gäller anhöriginvandringen, men tonade samtidigt ned behovet av fler åtgärder för att få ned inflödet. Han lyfte bland annat försörjningskravet för personer i Sverige som vill ta hit anhöriga. Enligt Åkesson kan kravet höjas så att anknytningspersonen i högre grad måste visa att han eller hon kan försörja de anhöriga.

Åkesson flyttar fokus till integration

Beskedet markerar en tydlig förskjutning. I stället för att driva kravet på kraftigt minskad invandring pekar Åkesson nu ut integrationen och konsekvenserna av den tidigare invandringspolitiken som nästa huvudfråga. — I övrigt så finns det inte så mycket att göra på det området utan det handlar väl mer om hur vi sköter integrationen eller de problem som har uppstått med den här stora invandringen och så. Det är väl nästa stora fråga, säger Jimmie Åkesson. För väljare som röstade på Sverigedemokraterna i tron att partiet skulle minska invandringen kraftigt kan beskedet bli känsligt. Regeringen fortsätter att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året, samtidigt som Åkesson inte nämnde återvandring i intervjun.

Riksdagen skärper bidragskrav för nyanlända

Emil Fjellstedt — Thu, 21 May 2026 08:21:56 +0000

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om skärpta krav för flera bosättningsbaserade förmåner. Den som flyttar till Sverige ska som huvudregel behöva fem års bosättning för att få rätt till bland annat barnbidrag, bostadsbidrag och vissa grundnivåer i socialförsäkringen – men kan kvalificera sig snabbare genom arbete. Beslutet gäller en ändring i socialförsäkringsbalken. Riksdagen röstade ja till förslaget i proposition 2025/26:136. Regeringen motiverar reformen med att den som får tillgång till förmånerna ska ha starkare anknytning till Sverige och, så långt det går, bidra genom arbete. I dag kan personer som flyttar hit få tillgång till sådana förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Kraven omfattar bland annat föräldrapenning på grundnivå och lägstanivå, barnbidrag med flerbarnstillägg, omvårdnadsbidrag, garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg. Huvudregeln blir fem års bosättning i Sverige under en ramtid på femton år. Den som arbetar kan dock kvalificera sig tidigare. För snabbare kvalificering krävs antingen en månadsinkomst på minst 40 032 kronor i sex månader, eller arbete i sammanlagt ett år under de senaste två åren med en månadslön på minst 20 850 kronor. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till förslaget, medan Centerpartiet var det enda oppositionspartiet som inte röstade nej. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Första beslutet om indragna medborgarskap

Riksdagen har samtidigt tagit ett första beslut om ändringar i regeringsformen som bland annat ska göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall. Ändringen gäller personer med dubbla medborgarskap som antingen har fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring har förslaget antagits som vilande. Riksdagen måste därför fatta ett nytt likalydande beslut efter nästa riksdagsval, enligt propositionens ärendesida. Vilka brott det rör sig om ska preciseras i den kommande lagstiftningen. Enligt regeringen kan det röra sig om allvarlig, systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk.

Kristersson bekräftar: SD får ministerposter vid valvinst

Emil Fjellstedt — Wed, 01 Apr 2026 10:22:01 +0000

Sverigedemokraterna kan för första gången sitta i en svensk regering. Den moderate statsministern Ulf Kristersson utlovade på onsdagen ministerposter till SD – under förutsättning att Tidöblocket vinner valet den 13 september. Beskedet gavs vid en gemensam pressträff med SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Kristersson uppgav att han avser att bilda en majoritetsregering bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om väljarstödet räcker till. — Vi har enats om att kunna rivstarta nästa mandatperiod och bilda en stark majoritetsregering om vi får väljarnas förtroende, sade han. Statsministern motiverade beskedet med behovet av handlingskraft. — Sverige behöver en handlingskraftig regering, sade Kristersson. SD:s ministerposter uppges framför allt handla om migration och integration. — I den regeringen kommer Sverigedemokraterna att ha ett stort sakpolitiskt inflytande och viktiga ministerposter. Det är naturligt att det bland annat kommer att handla om migration och integration, sade statsministern. Liberalerna – som länge motarbetat tanken på SD i regeringen – valde nyligen under dramatiska former att ändra sin ståndpunkt och öppna för en gemensam majoritetslösning. Partiets omsvängning banade väg för det alternativ Kristersson nu presenterar. — Om våra partier får väljarnas stöd för att bilda den här majoritetsregeringen så kommer det förbli ordning och reda i svensk politik, sade han. Huruvida Tidöpartierna gemensamt kan mobilisera tillräckligt väljarstöd för en majoritetsregering avgörs i valet den 13 september 2026.

Djup splittring i Liberalerna – oro för att partiet tappar riksdagsplatsen

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 10:00:33 +0000

Liberalerna går in i landsmötet i Karlstad med en skarp intern konflikt kring framtida regeringssamarbeten efter nästa års val. Flera profiler befarar nu att den interna oenigheten riskerar att leda till att partiet faller ur riksdagen 2026. När Liberalerna i helgen samlas till landsmöte väntas frågan om framtida regeringsalternativ bli den mest konfliktfyllda punkten. Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT:s Agenda lutar mycket åt att partiledaren Simona Mohamsson får gehör för sin linje: att stå kvar i Tidösamarbetet men samtidigt hålla fast vid att Sverigedemokraterna inte ska släppas in i en regering med egna ministrar. Men enligt flera centralt placerade källor råder ett betydande missnöje med den kursen. Kritiken kommer både från dem som vill avskaffa de röda linjerna mot Sverigedemokraterna och från dem som vill bryta helt med samarbetet och gå fram som ett självständigt liberalt parti. Både företrädare för den SD-kritiska falangen och de som vill öppna för ett mer formellt samarbete beskriver den nuvarande hållningen som problematisk. Enligt flera interna bedömningar är partiets positionering svår att förklara utåt, och risken för att partiet hamnar under riksdagsspärren lyfts från båda lägren. Trots det väntas Mohamssons förslag få stöd av en majoritet av ombuden. Enligt flera källor bedöms läget som så känsligt att en öppen revolt mot partiledningen skulle kunna leda till en djupare kris. Bilden som förmedlas är att om Mohamssons linje faller riskerar partiet att hamna i ett utdraget internt kaos – något många ombud vill undvika i ett redan utsatt opinionsläge. [caption id="attachment_211676" align="alignnone" width="640"] Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström[/caption]

Gräsrötter varnar

Den interna sprickan blir tydlig i de offentliga ställningstaganden som görs av enskilda medlemmar. Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, hör till dem som anser att samarbetet med Sverigedemokraterna måste upphöra om partiet ska överleva: — Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedemokraterna, säger hon. På motsatt sida står partimedlemmen Morad Majlesi, som istället vill att Liberalerna ska öppna för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till SD och avskaffa de så kallade röda linjerna. Han uttrycker en ovanligt dyster framtidsbedömning: — Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger Majlesi. Trots oenigheten mellan Liljegren och Majlesi delar de en sak: en stark oro för att partiet riskerar att lämna riksdagen om den nuvarande linjen består. Med landsmötet i Karlstad väntar en helg där Liberalernas framtida väg ska slås fast – men få inom partiet tror att frågan kommer att vara slutdebatterad när mötet avslutas.

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Jan Sundstedt — Mon, 20 Oct 2025 10:04:01 +0000

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld. Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro. Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg. Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren. Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro. Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning i mordplaner ökar dramatiskt i Sverige. Mellan januari och september 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för mordplaner. Under samma period i år är siffran 127. Samtidigt i MP ‍♀️ pic.twitter.com/lN1LZxAA54
— Emma Feldman (@EmmaFeldman23) October 18, 2025

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen. Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska. Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar. Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten. Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan. [caption id="attachment_161430" align="alignnone" width="640"] Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT[/caption]

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär. Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning. Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han. Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat. Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Äldre får billigare tandvård

Redaktionen — Thu, 14 Aug 2025 06:44:22 +0000

Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård. Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd. — Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han. — Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen. Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov. Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet. Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Regeringens utredare ser inget behov av nationellt tiggeriförbud

Jan Sundstedt — Mon, 30 Jun 2025 12:12:51 +0000

Tiggeriet har minskat, lokala förbud fungerar och ett nationellt förbud är inte nödvändigt. Det hävdar hovrättslagman Krister Thelin – samtidigt som han på uppdrag av regeringen ändå föreslår att tiggeri kriminaliseras i Sverige. På måndagen lämnades utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Thelin har sedan hösten 2024 haft i uppdrag att utvärdera befintliga regler och ta fram möjliga vägar för ett generellt förbud. Men hans egen slutsats är tydlig: han ser inte något behov av ett svenskt tiggeriförbud idag. – Det beror dels på att omfattningen av tiggeri ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. När kontanter används i allt mindre utsträckning lönar det sig inte för de utsatta grupper som inte sällan i organiserad form kom till Sverige, sade Thelin vid en presskonferens under måndagen. Thelin pekar också på att dagens lagstiftning ger kommunerna tillräckliga verktyg. Flera kommuner, däribland Vellinge, Staffanstorp och Katrineholm, har redan infört lokala förbud mot tiggeri i vissa områden med stöd av ordningslagen och enligt utredaren fungerar systemet väl. Trots detta innehåller utredningen två konkreta lagförslag om kriminalisering av tiggeri – i linje med direktiven från regeringen.

Regeringens syn är splittrad

Huvudförslaget i utredningen är att tiggeri ska kriminaliseras genom en ändring i brottsbalkens 16:e kapitel. Den som tigger för sin eller sin familjs försörjning ska enligt förslaget kunna dömas till böter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Som alternativ föreslås att en ny bestämmelse införs i ordningslagen istället. Skillnaden mellan de två lösningarna är att brottsbalken reglerar det som juridiskt definieras som allmän plats, medan ordningslagen gäller för offentlig plats.

– Direktiven var så listiga att de säger att oavsett vad jag tycker om att införa ett tiggeriförbud eller inte så ska jag komma med ett förslag i den riktningen. Frågan om ett nationellt tiggeriförbud har länge varit politiskt känslig i Sverige. Den har varit en profilfråga för Sverigedemokraterna och fanns med som vallöfte i valet 2022. I Tidöavtalet, som slöts mellan SD och regeringspartierna, fastslås att frågan ska utredas – men inte att något förbud automatiskt ska införas. Regeringspartierna är splittrade i frågan. Moderaterna delar SD:s linje och vill se ett nationellt förbud. Kristdemokraterna är dock mer tveksamma och Liberalerna har tydligt motsatt sig en kriminalisering.

Kriminalvården: ”Vi hinner inte bygga ut”

Redaktionen — Fri, 03 Nov 2023 09:32:15 +0000

Kriminalvårdens generaldirektör hävdar att myndigheten inte har resurser eller möjligheter att bygga ut fängelseplatser och övrig verksamhet i den takt som Tidöavtalet kräver. Man varnar nu för att "vi riskerar att hamna i ett väldigt besvärligt läge" om myndighetens synpunkter ignoreras. En viktig punkt i Tidöavtalet mellan de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna var att införa hårdare straff för en rad brott – vilket också innebär att ett stort antal nya fängelseplatser snarast måste byggas för att få plats med alla intagna. Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren flaggar dock för att man i dagsläget inte har några möjligheter att leva upp till regeringens krav – man hinner helt enkelt inte med, och kan inte ta fram så många fängelseplatser som Tidöavtalets reformer kräver, eller rekrytera den personal som krävs på så kort tid.

"Människor i gymnastikhallar"

– Om man överhuvudtaget inte bryr sig om vad vi säger om behovet att lätta på trycket i andra ändan då riskerar vi att hamna i ett väldigt besvärligt läge, varnar Holmgren i en intervju med skattefinansierade SVT. – Det är klart att vi skulle kunna sätta in en väldig massa människor i gymnastikhallar på våra anstalter, men då bedriver vi inte en kriminalvård längre. Då förvarar vi folk på ett sätt som kanske inte står i överensstämmelse med konventioner för mänskliga rättigheter. Holmgren och Kriminalvården hoppas istället att reformerna införs i olika etapper och förespråkar också en mjukare linje där frivården byggs ut, där fler intagna får elektronisk fotboja och övervakning och där den som dömts till kortare fängelsestraff med ”låg återfallsrisk” kan få nedsatt straff.