Tibet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 26 Aug 2026 12:21:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Tibet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Hundratals saknas efter lerskred i Nepal https://nyadagbladet.se/utrikes/hundratals-saknas-efter-lerskred-i-nepal/ Wed, 26 Aug 2026 12:21:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238599 Minst 17 människor uppges ha omkommit och 384 resenärer saknas efter kraftiga översvämningar och lerskred i norra Nepal, nära gränsen mot Tibet. Katastrofen inträffade på onsdagsmorgonen när floden Bhote Koshi steg snabbt och vattenmassor drog genom distrikten Rasuwa och Nuwakot. Bostäder, vägar och broar sveptes bort, samtidigt som även det tibetanska gränsområdet Gyirong drabbades av omfattande skador. Nepals turistmyndighet uppger att 384 resenärer har anmälts som saknade. Av dem är 291 utländska medborgare och 93 nepaleser. Myndigheten betonar att uppgifterna är preliminära och fortfarande kontrolleras mot reseföretag och lokala myndigheter, rapporterar BBC. Reuters angav tidigare under dagen nio döda och skrev att dödssiffran befarades stiga. Räddningsarbetet försvåras av att vägar och kommunikationer slagits ut och att helikoptrar inte kunnat landa på flera av de värst drabbade platserna. Den exakta orsaken är ännu inte fastställd. Nepals utrikesminister har lämnat preliminära uppgifter om att ett jordskalv kan ha utlöst en lavin och de efterföljande vattenmassorna. Samtidigt har myndigheter även undersökt om en glaciärsjö kan ha svämmat över. Sök- och räddningsinsatsen fortsätter i både Nepal och Tibet.]]> Den tibetanska dödsboken https://nyadagbladet.se/kultur/den-tibetanska-dodsboken/ https://nyadagbladet.se/kultur/den-tibetanska-dodsboken/#comments Fri, 12 Sep 2025 15:23:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=122089 Orginaltexterna till Bardo Thodol skrevs troligen någon gång under 700-talet, upptäcktes på 1300-talet, och översattes till engelska på 1900-talet av den amerikanske forskaren och antropologen Walter Evans-Wentz (1878–1965). Översättningen blev den engelska standardversion som de flesta idag känner till som The Tibetan Book of the Dead och är den som andra författare brukar hänvisa till. Evans-Wentz popularisering av verket, bland annat genom att relatera till psykologiforskaren Carl Gustav Jung (1875–1961), har etablerat boken inte bara som ett stöd inför döden utan också som en slags guide för att förstå och förändra medvetandet. Många uppger att de upplever att texterna kan hjälpa att frigöra sig från missuppfattningar som håller en bunden till upprepade cykler av självdestruktivt eller självbegränsande beteende, vilket dock inte var det ursprungliga syftet med Bardo Thodol.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 6 maj 2022.
Bardo Thodol betyder ungefär ”frigörelse genom att höra under det mellanliggande tillståndet” och skrevs för att läsas till den avlidnes ande i mellantillståndet ("bardo") i det skede då själen lämnar kroppen och inför den process där denna antingen återföds i en annan form eller befrias från cykeln av återfödelse och död ("samsara"). Enligt den tibetanska buddhistiska filosofin konfronteras den dödes medvetande bland annat med de gärningar man gjort i livet, vilka persofinieras i form av antingen ilskna eller fridfulla andar. Dessa andar anses i regel uppfattas som skrämmande för själen och därför läser en lama (tibetansk buddhistmunk) skriften högt invid den dödes kropp, dels för att hjälpa denne att förstå vad det är den stöter på, dels för att förståelsen möjliggör en mer harmonisk övergång från det mellanliggande tillståndet till en ny form av liv. Texterna, hur man än tolkar dem, utgår mycket tydligt från att det finns ett konkret liv efter detta. Skrifterna används idag på vissa håll också som ett terapeutiskt verktyg inom sjukvården med patienter som inte har långt kvar att leva, för att ge dem stöd inför de rädslor som döden väcker hos dem.

Upptäcktes i Väst först på 1900-talet

Enligt legenden uppstod Bardo Thodol på 700-talet när den så kallade "Lotusgurun" Padmasambhava bjöds in till Tibet av kejsaren Trisong Detsen (år 755 – 797), som krävde hans hjälp för att befria landet från de mörka andar man ansåg stod ivägen för en bredare acceptans av den buddhistiska läran. Padmasambhava förvandlade enligt detta dessa andar från själviska och rädda hinder till väktare av den kosmiska lagen - Dharma. Bland de första som anammade en buddhistiskt inspirerad livsfilosofin var Yeshe Tsogyal i mitten av 800-talet, som antingen var fru eller gemål till Trisong Detsen. Hon kan ha varit en tidig anhängare av gudinnan Tara, en av de främsta i Padmasambhavas mer esoteriska buddhism än den moderna motsvarigheten. Tsogyal, ofta kallad den tibetanska buddhismens moder, studerade plikttroget med Padmasambhava och hjälpte gurun att skriva texterna som de sedan gömde på olika platser för att hittas senare av dem som skulle avslöja dem när det väl behövdes. På 1300-talet upptäcktes texterna av Karma Lingpa, som i traditionen anses vara en reinkarnation av en av Padmasambhavas lärjungar. Lingpa upptäckte flera texter, inte bara Bardo Thodol, som bland annat noterats av forskaren Bryan J. Cuevas. Dessa texter lärdes muntligen ut av mästare till lärjungar på 1400-talet och förmedlades sedan mellan eleverna på samma sätt. Cuevas noterar hur "överföring av religiös kunskap, oavsett om det är i form av texter eller direkt muntlig undervisning, faktiskt var en ganska flytande process i Tibet" vid denna tid, och även tidigare. Texterna trycktes först på 1700-talet då de började cirkulera mer. År 1919 reste den brittiske officeren major W. L. Campbell, stationerad i Sikkim, Indien, runt i Tibet och köpte ett antal av dessa tryckta skrifter. Campbell hade ett intresse för tibetansk buddhism och efter sin återkomst till Sikkim delade han dem med Dr Walter Evans-Wentz, en antropolog i regionen som studerade de religiösa och andliga aspekterna av kulturen i Tibet. Evans-Wentz hade mycket dåliga kunskaper i språket och tog därför hjälp av Lama Kazi Dawa Samdup (1868 – 1922) som var rektor och lärare vid en lokal skola. Dawa Samdup hade redan ett imponerande rykte som översättare eftersom han hade arbetat med den berömda reseskribenten och spiritualisten Alexandra David-Neel med att översätta tibetanska till engelska. Han gick med på att hjälpa Evans-Wentz med skrifterna, och de träffades för att översätta och tolka texterna fram till Dawa Samdups död 1922. Vid denna tidpunkt var det bara Bardo Thodols begravningstext som till största delen översattes. Evans-Wentz fyllde i de saknade delarna med sin egen tolkning och publicerade skrifterna 1927 under titeln The Tibetan Book of the Dead för att associera till titeln The Egyptian Book of the Dead, som publicerades på engelska 1867 genom British Museum.

Livet som formare av dödsupplevelsen

Centralt i Bardo Thodol ligger att alla levande ting är sammanlänkade som en konstant cykel av förändring; att alla ting blir till och försvinner enligt sin natur, och att mänskligt lidande uppstår när man försöker upprätthålla permanenta tillstånd i en värld där det föränderliga, inklusive döden, är oundvikligt. Forskaren Fung Kei Cheng utvecklar: ”För buddhister anses livet inte bara vara en process utan, ännu viktigare, en "stor tillblivelseprocess" med en oupphörlig cykel av levande och döende, vilket antyder att individer upplever döden otaliga gånger... Beroende på det individuella svaret på verkligheten, blir möjligt att överskrida lidande och dämpa dödsångest, när en person framgångsrikt söker efter mening med livet och därefter förbereder sig för att dö väl genom att släppa döden.” Enligt den filosofi som boken förmedlar är det en människas svar på verkligheten i livet som formar dennes upplevelser efter döden. I livet efter detta manifesteras både de positiva och de negativa energierna i ens liv som andar som försöker blockera eller öppna ens väg i det mellanliggande tillståndet efter det att kroppen dött. Bardo Thodol läses därför upp för själen för att hjälpa den att förstå vad det är den möter och vad den kan förvänta sig härnäst. När ritualen för läsningen av Bardo Thodol är klar anses den avlidnes familj ha gjort sin plikt när det gäller respekten för denne och kan då fortsätta med sina liv. Även om vissa ritualer bara pågår under tidsspannet av en vecka, eller ibland blott några dagar, tros detta kunna vara till ovärderlig hjälp för den avlidne och också förebygga att dennes ande fastna i ett tillstånd av oro och till och med förfölja de levande med otur, sjukdom eller vedergällning. Delar av filosofin har även porträtterats i en dokumentär från 1994, samproducerad av japanska, franska och kanadensiska producenter med ett rikt filmmaterial från Tibet.   https://www.youtube.com/watch?v=VyPwBIOL7-8  

Vägledning i döden - och i livet

Ritualen med högläsning för att hjälpa den dödes själ är det enda ursprungliga syftet med den ursprungliga tibetanska texten, men när den väl översattes av Dawa Samdup och publicerades av Evans-Wentz fördes dess texter fram i Väst även som en källa till vägledning för de levande. Evans-Wentz tog inspiration av mystikern Helena Blavatskys (1831 – 1891) teosofi som grundades i att det gudomliga och odödliga absoluta finns närvarande hos varje själ och hämtade stora delar av filosofin från buddhismen och särskilt den mer esoteriskt inriktade buddhismen. Tibet, som Blavatsky uttryckte det, betraktades ”ett säte för forntida visdom”. Evans-Wentz tolkning av Bardo Thodol var därför influerad av hans teosofiska övertygelser - inte bara som en begravningsrit utan med ett innehåll som även, som han uppfattade det, kunde hjälpa en att leva ett bättre liv på detta verklighetsplan. I sin inledning till The Tibetan Book of the Dead skriver Evans-Wentz följande på det spåret: ”Det är mycket förnuftigt av Bardo Thodol att klargöra för den döde själens företräde, för det är det enda som livet inte klargör för oss. Vi är så instängda av saker som tränger och förtrycker att vi aldrig får en chans att, mitt i alla dessa "givna" saker, undra av vem de "givs". Det är från denna värld av "givna" ting som den döde frigör sig själv; och syftet med instruktionen (Bardo Thodol) är att hjälpa honom mot denna befrielse. Vi, om vi sätter oss i hans ställe, kommer att få ingen mindre belöning av det, eftersom vi redan från de första styckena lär oss att "givaren" av alla "givna" ting bor inom oss.” Evans-Wentz ingång har lyft fram perspektivet att The Tibetan Book of the Dead således kan vara lika värdefull för de levande som för de döda, något som även den tibetanske laman Sogyal Rinpoches instämt i och lyft fram. Klart är att Bardo Thodols texter skrevs för att ge tröst och vägledning till de döda i livet efter detta, och uppmuntrar till att "göra något åt" döden genom att engagera sig i dödsprocessen. Idag kan den också vara ett bidrag till att möta det psykologiska behov Jung nämner av en tro på överlevnaden bortom den kroppsliga döden, som kan hjälpa människor i processen att släppa taget och gå vidare, alldeles oavsett vilken personlig livsåskådning eller filosofi man själv relaterar närmast till.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/den-tibetanska-dodsboken/feed/ 5 ”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön” https://nyadagbladet.se/debatt/hogplatan-visar-ett-nytt-ansikte-xizang-skriver-ny-poesi-i-snon/ Fri, 22 Aug 2025 15:42:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211816 Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå. Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg. Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur. Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt. Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent. Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina. Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet. Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som 'Jordens tak' och 'Asiens vattentorn'. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras. Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi. Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.   Cui Aimin]]> ”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling” https://nyadagbladet.se/debatt/xizang-vittnar-om-en-djupgaende-historia-kring-mansklig-utveckling/ Thu, 21 Aug 2025 16:32:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211670 The mountains deep and high, Preserve a spirit still alive. I step on tracks that hold the timeless story Of people soaked in trials and tribulations. Yet, high above the mountain tops, the sun shines down Upon the stage of history. There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House— What joy it brings to ancient eyes To witness such beauty glowing. I praise all those who, through such sacred sites, have brought Now impressed forever, upon my visions caught. [caption id="attachment_211678" align="alignnone" width="640"] I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer[/caption] Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas. [caption id="attachment_211680" align="alignnone" width="640"] Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer[/caption] Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd. Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion. Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik. Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där. Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande. Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt. Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem. [caption id="attachment_211681" align="alignnone" width="640"] En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG[/caption] Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen. I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet. Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.   Stephen Brawer Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige]]> Kina överväger järnvägstunnel genom Mount Everest https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-overvager-jarnvagstunnel-genom-mount-everest/ https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-overvager-jarnvagstunnel-genom-mount-everest/#respond Thu, 23 Apr 2015 17:21:03 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=21289 I Kina har man planer på att bygga en järnvägstunnel genom världens högsta berg, Mount Everest. Förslaget, som med stor sannolikhet kommer förvekligas, innebär att järnvägslinjen mellan kinesiska Qinghai och tibetiska Lhasa kommer förlängas med drygt 65 mil till Katmandu i Nepal. Den planerade järnvägen kommer korsa bergskedjan Himalaya och det 8 848 meter höga Mount Everest. Kinas utrikesminister Wang Yi besökte Nepal i december och bekräftade då planerna på att järnvägslinjen kan komma att förlängas ytterligare, vilket ger Kina en bra handelslinje med Indien, rapporterade nepaliska medier. Planerna på utökningen av järnvägen har lett till oro i Indien. Vissa politiska strömningar hävdar att detta är ytterligare bevis på att Kina fortsätter att kränka landsgränserna kring Nepal, vilket man anser tillhöra Indien.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-overvager-jarnvagstunnel-genom-mount-everest/feed/ 0 Norges regering nobbar Dalai Lama https://nyadagbladet.se/utrikes/norges-regering-nobbar-dalai-lama/ https://nyadagbladet.se/utrikes/norges-regering-nobbar-dalai-lama/#respond Wed, 07 May 2014 10:35:13 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=18385 Tibets andliga ledare Dalai Lama, eller Tenzin Gyatso som han egentligen heter, togs inte emot med öppna armar av den norska regeringen. Anledningen till att regeringen inte ville träffa Dalai Lama sägs bero på Kina. Norges borgerliga regering som tillträdde i höstas har lyckats reparera landets sedan tidigare frostiga relation med Kina. Norska medier spekulerar i att det var därför som man inte ville träffa den tibetanske ledaren. Men Dalai Lama tar nobben från regeringen med ro. – Norge är inte som USA. Norge är ett litet land som inte utgör något hot, sade han till Dagbladet.no på onsdagsmorgonen. Dalai Lama besökte Norges huvudstad Oslo med anledning av att det var 25 år sedan han mottog Nobels fredspris.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/norges-regering-nobbar-dalai-lama/feed/ 0 Kinesisk polis öppnade eld mot munkar i Tibet https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesisk-polis-oppnade-eld-mot-munkar-i-tibet/ https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesisk-polis-oppnade-eld-mot-munkar-i-tibet/#respond Thu, 11 Jul 2013 18:39:28 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=6170 Två tibetanska munkar skadades allvarligt när kinesisk polis sköt mot munkarna under lördagen. Händelsen inträffade i kinesiska Sichuanprovinsen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. [caption id="attachment_6237" align="aligncenter" width="450"]De kinesiska övergreppen mot Tibet fortsätter. Foto: Erik Törner/CC BY-NC-SA 2.0De kinesiska övergreppen mot Tibet fortsätter. Foto: Erik Törner/CC BY-NC-SA 2.0 De kinesiska övergreppen mot Tibet fortsätter. Foto: Erik Törner/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] Kinesiska myndigheter förnekar anklagelserna men enligt amerikanska International Campaign for Tibet (ICT) stormade poliser och soldater in och öppnade eld mot munkarna. "Beväpnade poliser och soldater som kom för att blockera gruppen började skjuta och använde tårgas, helt utan förvarning", står det i ett pressmeddelande från ICT som AFP citerat. Två munkar vårdas fortfarande på sjukhus efter att ha blivit träffade i huvudet av skott från den kinesiska polisen. Även om Kinas poliskår ofta är hårdhänta mot de tibetanska munkarna, är det ovanligt att man använder skjutvapen mot dem. Firade Dalai lamas födelsedag Händelsen inträffade i samband med att tibetanska munkarna hyllade den religiösa ledaren Dalai lama på hans 78-årsdag på lördagen. Polisen anhöll omkring 20 personer, enligt AFP. Medlemmar ur den etniska minoriteten har länge motsatt sig det religiösa och kulturella förtrycket från Kina, skriver AFP Mer än 100 munkar har tänt eld på sig själva de senaste åren, en uppenbar protest mot det kinesiska styret. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesisk-polis-oppnade-eld-mot-munkar-i-tibet/feed/ 0