https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 23 Oct 2019 09:38:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/debatt/handelsavtal-banar-vag-for-gmo/ https://nyadagbladet.se/debatt/handelsavtal-banar-vag-for-gmo/#comments Thu, 22 Aug 2013 10:51:22 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=9049 Den väldiga stordriften inom lantbruket riskerar tillsammans med handelsavtal som TTIP att bli en social katastrof och urholka stora delar av landsbygden. Skall man fortsätta bulkvaruproduktionen eller måste man fundera på andra lösningar? Det skriver Thomas Gunnarson. En radikal omläggning av handelssystem mellan EU och USA, som det nu diskuterade TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), kan bli en social katastrof om man driver frågan enbart ur den urbana västeuropeiska befolkningens intressen. Erfarenheterna från handelsavtalet mellan USA och Mexiko, som nu är tjugo år gammalt, har gett bittra erfarenheter genom de stora skillnaderna mellan dessa båda grannländer. USA med sin stordrift inom lantbruket, medan stora delar av Mexikos landsbygd varit typisk småskalig traditionell indianbygd, precis som de skillnader som idag är mellan europeisk landsbygd och landsbygden i USA! När billig majs från USA , genom handelsavtalet NAFTA, översvämmade den mexikanska landsbygden var ekonomin förstörd för småbönderna. Man lämnade byarna helt. De äldsta stannade kvar, inga andra. Men då inga arbeten fanns i städerna blev kriminaliteten den enda utvägen. Droghandeln ökade. Idag anser man att gränsen mellan USA och Mexico är en "krigszon", orsakad av ett dåligt genomtänkt handelssystem. När nu TTIP eventuellt skall genomföras, enligt i stort sett samma mönster som avtalet mellan Mexico och USA (NAFTA) så måste vi befara att vi kan drabbas av liknande problem. Monsanto drar tillbaka sina ambitioner att lansera GMO-grödor inom EU. Men egentligen är det ett steg bakåt för att få möjligheten att ta två steg framåt. Med förhandlingarna om TTIP så kommer nya förutsättningar in i bilden. Ty chefsförhandlare från USA är en tidigare lobbyist för Monsanto! Skulle Monsanto släppa den Europeiska marknaden frivilligt? Knappast. En strategisk reträtt utförs av Monsanto. För att återkomma senare. Importen av GMO-gröda till EU är enorm, som djurfoder. Med TTIP på plats kan förutsättningarna för Europas jordbruk förändras radikalt. Svensk jordbrukspolitik och landsbygdspolitik står inför ett avgörande vägskäl. TTIP, det framtida handelsavtalet mellan Nordamerika och EU, förändrar spelreglerna radikalt! Skall man fortsätta bulkvaruproduktionen eller måste man fundera på andra lösningar? Kanske borde svenska politiker fundera på detta redan nu, innan TTIP med obehagliga överraskningar blir uppenbara. Men det blir troligen inte förrän efter valet och då har vi väl en ny regering.   Thomas Gunnarson (Debattartikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet) ]]> https://nyadagbladet.se/debatt/handelsavtal-banar-vag-for-gmo/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/debatt/den-verkliga-fattigdomen-sprider-sig/ https://nyadagbladet.se/debatt/den-verkliga-fattigdomen-sprider-sig/#respond Thu, 08 Aug 2013 07:08:57 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=7990 Är fattigdom bara en fråga om kaloriintag? Den verkliga fattigdomen sprider ut sig i Sverige såväl som i andra länder. I Sverige beskattas medborgare med inkomster under det normala fattigdomsbegreppet inom EU. Skamligt! skriver Thomas Gunnarson i NyD Debatt. När en politisk debatt om FN:s program för utrotning av fattigdomen och svälten nu nått Indien, där man vill driva igenom en statlig subvention av spannmål till fattiga, så finner man vissa paralleller med vårt eget land. Som konstaterats har protester från utländska intressen stört den indiska debatten. En statlig styrning skulle påverka multinationella spannmålsföretags möjligheter att tjäna pengar i Indien. Volymen på indisk spannmålsodling är i samma nivå som europeisk! Så vad som då sker är en propagandaoffensiv för att visa hur indisk fattigdom minskat under senare år för att politiken skall slippa klämmas mellan inhemska politiska krav på subventioner av spannmål för att tillfredsställa Cargill och WTO å andra sidan. Så man manipulerar med fattigdomsbegreppet. Tidigare använde man sig av en indisk metod för att bedöma Fattigdom. Suresh Tendulkars beräkningsmetod. En metod där mest fokuserar på människor kaloriintag, maten alltså. För svensk del verkar det väldigt povert. Men hur är det egentligen numera? Här hemma. Använder vi en variant av Tendulkars Metod? Är fattigdom bara en fråga om kaloriintag? För svensk del var debatten uppe för inte så längesedan med reportern Janne Josefsson som ifrågasatte vad fattigdomsbegreppet innebar i Sverige. Något svar fick man inte. Vilket var något underligt. Något osvenskt. Ty i detta land vill man ju oftast ha allt väldigt preciserat och detaljerat. Men svenska politiker tycks reaonera likadant som Janne Josefsson. Fattigdom är ett relativt begrepp, eller? Något som påminner om den indiska debatten just nu. Genom att dribbla med statistiken ser det bättre ut. I Indien som i Sverige. Men det sänder egendomliga vibrationer när man tycker sig finna paralleller med Indien. Ett land väl känt för att just ha många fattiga medborgare. Hur kommer det sig att vi i detta land vill använda liknande beräkningsmetoder som indisk politik? Är den svenska välfärden numera en myt och verkligheten något helt annat? Ja, när man läser igenom vad som skrivits i pressen om "barnfattigdom" är intrycket klart att man från hela det politiska etablissemanget vill dribbla med statistiken. Ingen vill stå för annat än samma taktik som i Indien. Det gäller att medborgarna inte skall upptäcka att något inte är som förut. Särskilt illa för nuvarande regering som påstår sig föra en borgerlig skattepolitik politik. Det är möjligt att det är en svensk variant av borgerlig politik, men den har väldigt litet med kontinental borgerlig skattepolitik att göra. Ty i Sverige beskattas medborgare med inkomster under det normala fattigdomsbegreppet inom EU! Vilka är skattebefriade i dessa länder. Det sätter låginkomsttagare i en svår situation i Sverige. En ekonomisk utförsbacke. Men då svensk politik använder indisk fattigdomsberäkning så har svenska medborgare inte mycket att förvänta av regering och riksdag! Svenska debattörer har haft uppe frågan, men ändå är det väldigt tyst. Borde inte politiken överlag påpeka att svenska funderingar om fattigdom faktiskt mer liknar det indiska sättet att resonera än principerna i övriga EU!? Som ju ändå borde vara mer relevant. Lena Sommestad (S), skrev en informativ debattartikel i frågan i DN år 2010, där hon klart visade att regeringen "rider" på de svaga i samhället. Men dessa svaga är inte socialfallen utan alla hårt kämpande småföretagare, stigfinnare och hoppjerkor som prövat sig fram i tillvaron och som belönas med en konfiskatorisk skatt på sina svaga inkomster. En politik som helt strider mot den borgerliga regeringen politiska propaganda! Frågan måste upp på allvar inför valet -14, annars kan svenska politiker och byråkrati fortsätta sin plundring av svenska folket! Ty principen om hur fattigdom skall räknas påverkar främst pensionerna, ingångslöner för unga och skatten för låga inkomster. Då man i de mer civiliserade, mänskligt rikare delarna av EU anser att folk inte skall beskattas under den nivå där man har mindre än 60% av landets medianinkomst. Men då något sådant inte finns i Sverige beskattas folk så länge de kan stå på benen.... En skam för Sverige! Och landets Riksdagspolitiker!   Thomas Gunnarson Fotskäl, Västra Götaland]]> https://nyadagbladet.se/debatt/den-verkliga-fattigdomen-sprider-sig/feed/ 0