<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>The Lancet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/the-lancet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 22 May 2026 06:42:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>The Lancet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Forskare varnar: Antibiotikaresistensen ökar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-varnar-antibiotikaresistensen-okar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 May 2026 05:06:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[antibiotika]]></category>
		<category><![CDATA[antibiotikaresistens]]></category>
		<category><![CDATA[bakterier]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[The Lancet]]></category>
		<category><![CDATA[vaccination]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231084</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antibiotikaresistensen ökar och målet att minska antalet dödsfall till 2030 riskerar att missas. Nu krävs betydligt mer förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen, enligt forskare.</strong>

Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38797180/" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>The Lancet</em></a> skriver forskare att antibiotikaresistensen ökar och redan hotar behandlingar som tidigare kunde rädda liv.

Utvecklingen påverkar inte bara svåra infektioner, utan även vanlig sjukvård. Operationer, intensivvård och behandling av särskilt sköra patienter bygger ofta på att fungerande antibiotika finns tillgängliga när infektioner uppstår.

Forskarna bedömer att målet att minska de globala konsekvenserna av antibiotikaresistens med tio procent till 2030 fortfarande kan nås. Men då räcker det inte att vänta på nya läkemedel. Arbetet måste i högre grad inriktas på att stoppa infektioner innan de uppstår.
<h3>Åtgärder kan bromsa spridningen</h3>
Forskarna pekar på bättre smittskydd i vårdmiljöer, tillgång till rent vatten, fungerande avlopp och god hygien samt fler barnvaccinationer. Förbättrat smittskydd i vården beräknas kunna förhindra minst 337 000 resistensrelaterade dödsfall per år i låg- och medelinkomstländer.

Rent vatten och sanitära anläggningar kan enligt <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38797180/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> förebygga ytterligare 247 800 dödsfall, medan barnvaccinationer kan förhindra omkring 181 500 dödsfall årligen.

Gemensamt för dessa insatser är att de minskar antalet infektioner och därmed behovet av antibiotika. När färre antibiotikakurer används minskar också trycket som driver fram resistenta bakterier.

Samtidigt framhåller forskarna att förebyggande åtgärder inte ensamma löser problemet. Nya antibiotika, vacciner och diagnostik behövs fortfarande, men utvecklingen går långsamt. Utan bredare insatser riskerar resistensen att fortsätta öka, vilket gör att fler infektioner blir svårbehandlade.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: &#8221;Över 186 000 kan ha dött i Gaza&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/forskare-over-186-000-kan-ha-dott-i-gaza/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/forskare-over-186-000-kan-ha-dott-i-gaza/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Jul 2024 12:16:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dödsfall]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[The Lancet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184597</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 37 000 palestinier har enligt myndigheternas data dödats sedan Israel invaderade Gaza. En uppskattning publicerad i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet gör dock gällande att att de verkliga dödstalen i Gazakonflikten kan vara flerdubbelt högre och uppgå till över 186 000 människor – motsvarande åtta procent av hela territoriets befolkning.</strong>

I <a href="https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)01169-3/fulltext" target="_blank" rel="nofollow noopener">artikeln</a> som bär titeln <em>Counting the dead in Gaza: difficult but essential,</em> argumenterar författarna för att antalet rapporterade dödsfall med stor sannolikhet är betydligt färre än det verkliga antalet – inte minst eftersom cirka 35 procent av alla byggnader i Gaza har totalförstörts och ett stort antal kroppar av allt att döma fortfarande ligger begravda i rasmassorna – uppskattningsvis fler än 10 000.

Man betonar också att det i de officiella rapporterna och i medierapporteringen enbart fokuseras på palestinier som dör av direkta skador orsakade genom våld – medan man i hög utsträckning väljer att ignorera de många indirekta dödsfallen som orsakas av olika sjukdomar, svält och vattenbrist, inte minst då de flesta hjälporganisationer har valt eller tvingats att lämna regionen. De indirekta dödsfallen är vanligtvis många fler än de som dödas av kulor och bomber, påpekar man.

”<em>I de senaste konflikterna har de indirekta dödsfallen varit mellan tre och 15 gånger fler än de direkta dödsfallen. Om man tillämpar en konservativ uppskattning om fyra indirekta dödsfall per ett direkt dödsfall. För de 37 396 rapporterade dödsfallen, är det inte osannolikt att uppskatta att upp till 186 000 eller ännu fler dödsfall kan hänföras till den nuvarande konflikten i Gaz</em>a”, står det att läsa.

”<em>Om man använder 2022 års uppskattning av befolkningen i Gazaremsan på 2 375 259 skulle detta motsvara 7-9 procent av den totala befolkningen i Gazaremsan</em>”, konstaterar man.
<h3>"Eldupphör nödvändigt"</h3>
Författarna menar därför att ”<em>ett omedelbart och brådskande eldupphör i Gazaremsan är nödvändigt</em>” – tillsammans med leveranser av medicin, mat, rent vatten och ”<em>andra resurser för grundläggande mänskliga behov</em>”.

”<em>Samtidigt finns det ett behov av att dokumentera omfattningen och arten av lidande i denna konflikt. Att dokumentera den verkliga omfattningen är avgörande för att säkerställa historisk ansvarighet och erkänna den fulla kostnaden för kriget. Det är också ett rättsligt krav. De interimistiska åtgärder som fastställdes av Internationella domstolen i januari 2024 kräver att Israel ’vidtar effektiva åtgärder för att förhindra förstörelse och säkerställa bevarande av bevis som rör anklagelser om handlingar som omfattas av folkmordskonventionen</em>’”, noterar man vidare.

Idag är Gazas hälsoministerium det enda organ som för officiell data över antalet dödade palestinier, samtidigt som de själva inte har kontroll över stora delar av sitt territorium och på grund av den israeliska militärens närvaro saknar möjlighet att genomföra omfattande undersökningar, vilket också bidrar till att de inrapporterade siffrorna är mycket osäkra.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/forskare-over-186-000-kan-ha-dott-i-gaza/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Medicinsk tidskrift backar om hydroxiklorokin-studie</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/medicinsk-tidskrift-backar-om-hydroxiklorokin-studie/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/medicinsk-tidskrift-backar-om-hydroxiklorokin-studie/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2020 05:07:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[hydroxiklorokin]]></category>
		<category><![CDATA[The Lancet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=80179</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För ett par veckor sedan publicerades en studie i den medicinska tidskriften The Lancet som kom till slutsatsen att malariamedicinen hydroxiklorokin ökar risken att dö av coronaviruset. Nu tvingas man dock backa eftersom det inte handlat om någon klinisk studie och slutsatserna därtill får skarp kritik av 150 läkare och forskare.</strong>

I konkreta ordalag handlade studien inte om att hydroxiklorokin jämförts med antingen placebo eller andra läkemedel, utan resultaten bygger istället helt på en privat databas som ägs av företaget Surgisphere. Dessa påstår att de sitter på information om närmare 100 000 coronapatienter på över 1200 sjukhus. Experter menar dock att de inte ens kände till att företaget existerade fram tills nyligen, skriver <a href="https://www.nytimes.com/2020/06/02/health/coronavirus-study.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">New York Times</a>.

<strong>Den data som man</strong> refererat till är också okänd för forskarna enligt fältet, men ändå ledde studiens resultat till att flera kliniska studier om hydroxiklorokinets effektivitet som behandling mot covid-19 avslutades, inklusive en omfattande studie som Världshälsoorganisationen påbörjat.

150 forskare och läkare har gått ut i ett öppet brev där man kritiserar studien och ifrågasätter om dess slutsatser verkligen är rimliga. Man kräver också att andra forskares granskning av studien skulle göras offentlig för allmänheten att ta del av.

<em>– Det här är ingen bisak eller mindre sak. Vi befinner oss i en pandemi utan motstycke. Vi har organiserat de här enorma kliniska försöken för att ta reda på om någonting fungerar. Och den här studien stoppade eller pausade en del av de försöken, och förändrade narrativet kring ett läkemedel som ingen vet fungerar eller inte</em>, <a href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/the-lancet-fragetecken-kring-studie-om-malarialakemedel/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">säger</a> Walid Gellad, professor vid University of Pittsburghs läkarutbildning.

Till slut tvingades The Lancet backa och uppger nu att man är ”bekymrade” över datan som ligger till grund för studien och konstaterar att ”viktiga vetenskapliga frågor har väckts”.

Enligt tidskriften har en oberoende granskning av studien och dess data beställts. Exakt när denna ska vara färdig eller offentliggöras är oklart.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/medicinsk-tidskrift-backar-om-hydroxiklorokin-studie/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
