terrorism – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 27 Aug 2026 08:21:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg terrorism – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-terrorstamplar-palestine-action-fryser-tillgangar/ Thu, 27 Aug 2026 08:52:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238646 USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025. Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224. Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning. Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen. USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza. Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning. USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter. Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026. USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.]]> Norsk 16-åring misstänks ha planerat yxattack mot förskola https://nyadagbladet.se/norden/16-aring-terrorplan-forskola-oslo/ Thu, 27 Aug 2026 06:10:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238627 En 16-årig pojke från Vestfold har häktats misstänkt för att ha planerat ett terrordåd mot en namngiven förskola i Oslo. Enligt norsk polis hade han skaffat yxor och en kniv samt skrivit ett manifest med en detaljerad angreppsplan. Pojken har suttit frihetsberövad sedan början av juni, men fallet hölls hemligt i närmare tre månader. Först sedan Vestfold tingsrätt hävt referatförbudet kunde uppgifterna offentliggöras, rapporterar NRK. — Polisen fick information via utlandet om uttalanden på olika plattformar i sociala medier. Uttalandena var av sådan karaktär att polisen valde att gripa pojken och inleda en utredning, säger polisåklagaren Lise Dalhaug.

Konkreta förberedelser

Av häktningsbesluten framgår att polisen misstänker att pojken planerade att angripa slumpmässigt utvalda personer i och omkring en viss förskola. Planen ska ha innehållit uppgifter om tidpunkt, tillvägagångssätt och vilken utrustning som behövdes. Polisen uppger att flera yxor och en kniv hade införskaffats. I manifestet ska 16-åringen ha uttryckt stöd för Adolf Hitler och terroristen Anders Behring Breivik. Utredarna har också hittat material där pojken poserar med en yxa och gör en nazisthälsning. Polisens nuvarande bedömning är att han var ensam om planeringen. Pojken har förhörts men erkänner inte straffansvar.

Rätten varnar för fortsatt våldsrisk

16-åringen hålls isolerad på en ungdomsenhet. Domstolen anser att det finns en överhängande risk för nya allvarliga våldsbrott om han försätts på fri fot. I en rättspsykiatrisk bedömning står att pojken i liten utsträckning har visat ånger, förtvivlan eller skam. De sakkunniga anser att en hög risk för framtida våldshandlingar inte kan uteslutas. Försvarets begäran om häktning i hemmet med elektronisk fotboja har avslagits. Säkerhetspolisen PST känner till fallet och bistår Sør-Øst polisdistrikt vid behov. — Jag har stor förståelse för att detta kan göra många oroliga och har försäkrat mig om att polisen och PST följer saken noga, säger Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen.]]> PST varnar för snabb islamistisk radikalisering bland minderåriga https://nyadagbladet.se/utrikes/pst-varnar-snabb-islamistisk-radikalisering-minderariga/ Wed, 12 Aug 2026 15:37:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237026 Norges säkerhetspolis PST ser tätare kontakter mellan extrema islamister och varnar för att minderåriga kan radikaliseras snabbare än tidigare. Terrorhotet ligger kvar på måttlig nivå, men utvecklingen inom extrem islamism går enligt myndigheten åt fel håll. Politiets sikkerhetstjeneste registrerar ökad nätverksbildning bland extrema islamister i Norge. Kontraterrorchefen Ane Mannsåker Roald uppger att kontakterna mellan personerna har blivit fler och deras kontaktytor större. Det handlar enligt PST inte om att gruppen blivit större, utan om att de personer som redan ingår i miljöerna knyts närmare varandra. Myndigheten bedömer att utvecklingen på sikt kan öka deras förmåga att radikalisera och rekrytera andra. Samtidigt exponeras fler minderåriga för extremistisk islamistisk ideologi. PST framhåller att unga nu kan radikaliseras betydligt snabbare än vad myndigheten tidigare har sett.

Grovt våld når unga via mobilen

PST pekar också på att minderåriga konsumerar bilder och filmer med grovt våld och tortyr på nätet. Materialet når dem direkt i mobiltelefonerna och riskerar enligt Roald att sänka tröskeln för vad som uppfattas som normalt. PST har också noterat hög angreppsaktivitet bland extrema islamister i västländer och Europa under de senaste åren. I Norge ser myndigheten personer som stödjer och accepterar våld och som har en extremistisk islamistisk övertygelse. Det norska terrorhotet är fortfarande klassat som måttligt, nivå tre på en femgradig skala. Roald befarar ändå att tätare nätverk över tid kan stärka både förmågan och viljan att genomföra terrorhandlingar i Norge.]]> Misstänkte i Berlinattacken ihjälskjuten av polis https://nyadagbladet.se/utrikes/abdul-ballout-misstankt-berlinattacken-skots-polis-haktning-ifragasatts/ Mon, 27 Jul 2026 13:08:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235955 Den 21-årige man som misstänks för attacken nära Berlin Pride sköts till döds av polis i samband med ett gripande på söndagskvällen. Nu ifrågasätts att han i maj släpptes ur häkte, trots att åklagaren begärt fortsatt frihetsberövande. Abdul Ballout, 21, lokaliserades på söndagskvällen i en koloniträdgård i Spandau. Enligt Berlinpolisen angrep han insatsstyrkan med ett knivliknande föremål varefter polisen öppnade eld. Han avled på platsen. Han misstänks ha kört en hyrd bil in i människor i Tiergarten i anslutning till Christopher Street Day på lördagskvällen. En kvinna dödades och 29 personer skadades. Den federala riksåklagaren har tagit över och leder nu utredningen.

Tidigare dom och häktning

Den misstänkte dömdes i maj till ett år och tio månaders ungdomsstraff för bland annat förberedelse till grov statsfarlig våldshandling. Berlin-domstolen sköt upp beslutet om huruvida straffet skulle verkställas eller villkoras och hävde häktningen. Han sattes under frivårdens tillsyn och fick flera villkor. Enligt domstolens och generalåklagarens gemensamma redogörelse hade åklagaren begärt ett längre ungdomsstraff som inte skulle kunna villkoras samt fortsatt häktning. Åklagaren överklagade därför domen. Inrikesminister Alexander Dobrindt har sagt att beslutet av domstolen är svårt att förstå med hänsyn till den riskbild som förelåg. Även Berlins regerande borgmästare Kai Wegner har riktat kritik mot rättens hantering.]]> FSB öppnar terrorutredning mot Durov – Telegram kan blockeras helt https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fsb-terrorutredning-durov-telegram-blockeras/ Fri, 27 Feb 2026 11:36:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222660 Ryska säkerhetstjänsten FSB har inlett en brottsutredning mot Telegrams grundare Pavel Durov för "medhjälp till terrorism". Beskedet kom samtidigt som myndigheterna trappat upp strypningen av appen, som nu körs på 55 procent av sin kapacitet. Enligt uppgifter planeras en fullständig blockering från den 1 april. Utredningen tillkännagavs den 24 februari i den statliga tidningen Rossijskaja Gazeta och i Komsomolskaja Pravda, båda baserade på material från FSB. Myndigheterna anklagar Telegram för att ha blivit ett verktyg för Natos underrättelsetjänster och Kievregimen. Enligt de FSB-baserade artiklarna har Telegram kopplats till flera uppmärksammade attentat – däribland terrorattacken mot Crocus City Hall i mars 2024, mordet på Darja Dugina och attentatet mot generalen Igor Kirillov. — Illusionen av anonymitet har dragit till sig arméer av radikaler, narkomaner, mördare och terrorister till meddelandetjänsten, som nu utgör ett hot mot samhället, skriver Rossijskaja Gazeta. Kreml-talespersonen Dmitrij Peskov bekräftade att artiklarna bygger på FSB:s underrättelsematerial.

Durov: "En stat som fruktar sitt eget folk"

Pavel Durov svarade på anklagelserna via X samma dag: — Ryssland har öppnat ett brottmål mot mig för "medhjälp till terrorism". Varje dag fabricerar myndigheterna nya förevändningar för att begränsa ryssarnas tillgång till Telegram i ett försök att undertrycka rätten till integritet och yttrandefrihet. Ett sorgligt skådespel av en stat som fruktar sitt eget folk, skrev han. Durovs advokat Ivan Pavlov meddelade redan den 23 februari att anklagelserna kommer att bestridas som "grundlösa och politiskt motiverade".

Stegvis strypning – och en statlig ersättare

Utredningen är den senaste eskalationen i Rysslands långdragna konflikt med Telegram. Sedan februari 2026 har den statliga telekommyndigheten Roskomnadzor successivt strypt appens trafik. Som ersättning marknadsför Kreml den statskontrollerade appen Max, utvecklad av VK. Sedan den lanserades i mars 2025 har appen nått 75 miljoner registrerade användare. Från den 1 september 2025 måste Max vara förinstallerad på alla nya smartphones som säljs i Ryssland. Durov har kommenterat strategin: — Ryssland begränsar tillgången till Telegram i ett försök att tvinga sina medborgare att byta till en statskontrollerad app byggd för övervakning och politisk censur. Max integrerar betalningssystem, myndighetsportalen Gosuslugi och AI-assistenten GigaChat — men har kritiserats för att samla in omfattande metadata och dela den med ryska myndigheter genom det lagstadgade övervakningssystemet SORM.]]> EU terrorstämplar Irans revolutionsgarde https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-terrorstamplar-irans-revolutionsgarde-irgc/ Thu, 19 Feb 2026 21:39:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222140 BRYSSEL (Xinhua). Europeiska unionens råd förde på torsdagen formellt upp det iranska revolutionsgardet (IRGC) på EU:s terrorlista, efter en politisk överenskommelse som nåddes av EU:s utrikesministrar förra månaden. Beslutet medför restriktioner inom EU:s sanktionsregim mot terrorism, bland annat frysning av gruppens tillgångar och andra finansiella resurser i EU:s medlemsstater. Det förbjuder också aktörer inom EU att tillhandahålla medel eller ekonomiska resurser till IRGC, uppgav rådet i ett pressmeddelande. I och med den nya klassificeringen omfattas nu totalt 13 individer och 23 grupper och enheter av restriktiva åtgärder enligt EU:s terrorlista, enligt rådet.

Ökade spänningar i regionen

EU:s beslut kommer mitt under ökade regionala spänningar, då högt uppsatta amerikanska företrädare upprepade gånger har varnat för möjliga militära insatser mot Iran och Washington har trappat upp sin militära närvaro i regionen. USA:s delegation deltog på tisdagen i en andra omgång kärnvapensamtal med Iran. President Donald Trump sade på torsdagen att resultatet av samtalen kommer att bli klart inom de närmaste tio dagarna. Samma dag genomförde iranska och ryska sjöstridskrafter en gemensam övning i Omanbukten och norra Indiska oceanen.]]> Italien föreslår marinblockad mot migrantfartyg https://nyadagbladet.se/utrikes/italien-foreslar-marinblockad-mot-migrantfartyg/ Fri, 13 Feb 2026 11:19:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221352 Italien har presenterat ett lagförslag som ger myndigheterna rätt att använda flottan för att blockera migrantfartyg från att nå landets kust. Förslaget godkändes av regeringen på onsdagen och ska nu behandlas i parlamentet. Enligt det nya lagförslaget kan den italienska marinen förbjuda fartyg att ta sig in i italienska vatten i upp till 30 dagar om migrantfartyget utgör "allvarliga hot mot allmän ordning eller nationell säkerhet", såsom terrorism. Blockaden kan förlängas i upp till sex månader. Det ska också vara möjligt för flottan att stoppa fartyg vid en drastisk tillströmning av migranter som kan äventyra en säker hantering av gränserna. De som bryter mot reglerna riskerar böter på upp till 50 000 euro och kan få sina båtar konfiskerade vid upprepade överträdelser. Åtgärden verkar rikta sig mot humanitära räddningsfartyg. Uppbringade migranter kan transporteras till tredjeländer där Italien har ingått avtal, enligt lagförslaget. Meloni-regeringen siktar på att återuppta offshorecenter liknande de som byggts i Albanien. I ett videomeddelande på sociala medier betonade premiärminister Giorgia Meloni att lagförslaget innehåller åtgärder för att påskynda utvisningar av personer dömda för brott. — Om du vill bo här måste du respektera de italienska lagarna, sade Meloni, enligt The Guardian.

Efter nya EU-regler

Lagförslaget kommer dagen efter att EU-parlamentet godkände nya migrationspolitiska regler som tillåter medlemsländer att neka asyl och utvisa migranter från länder som klassats som säkra. Italiens utrikesminister Antonio Tajani välkomnade de nya reglerna och sade att bekräftelsen från EU-parlamentet på listan över säkra länder "bevisar att Italien hade rätt".]]> 18-årig man med syriskt ursprung åtalas för terrorplaner i Stockholm https://nyadagbladet.se/inrikes/18-arig-man-med-syriskt-ursprung-atalas-for-terrorplaner-i-stockholm/ Thu, 06 Nov 2025 14:14:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216407 En 18-årig man med syriskt ursprung åtalas nu för förberedelse till terrorattentat i Islamiska statens namn mot Kulturfestivalen i Kungsträdgården. Åtalet omfattar bland annat bombplanering, inspelning av martyrvideo och tidigare försök till mord. Enligt stämningsansökan planerade den 18-årige mannen attentatet mellan augusti 2024 och februari 2025. Han ska ha rekognoscerat vid festivalplatsen, gjort sökningar kopplade till evenemanget och försökt tillverka sprängmedel. Åklagaren beskriver att 18-åringen köpte utrustning, bland annat en kroppskamera, och spelade in en så kallad martyrvideo redan i januari. – Vi menar att syftet med förberedelserna har varit att i Islamiska statens namn injaga allvarlig fruktan hos befolkningen. Den brottsliga gärningen hade allvarligt kunnat skada Sverige, skriver åklagaren i sin stämningsansökan. Mannen greps kort efter att Säpo bedömde att han påbörjat tillverkningen av möjliga sprängladdningar. Den 3 februari beslutade vice chefsåklagare Henrik Olin vid Riksenheten för säkerhetsmål om anhållande i utevaro, och drygt en vecka senare häktades han. – Målet var Kulturfestivalen i Kungsträdgården i augusti, säger Henrik Olin. Som minderårig dömdes han 2022 till ungdomsvård för blåljussabotage under påskupploppen i Linköping. Han har även tidigare dömts för rån och narkotikabrott.

Terrorbrott och mordförsök

18-åringen åtalas dessutom, tillsammans med en 17-åring från Malmö, för försök till mord i den tyska staden Eppstein i augusti 2024. Enligt åtalet ska de ha skaffat en kniv, rekognoscerat vid offrets bostad och försökt ta sig in innan attacken avbröts och polisen larmades. Båda står också åtalade för grovt deltagande i en terroristorganisation. Myndigheterna har beslagtagit terroristrelaterat material hos dem, inklusive en trohetsed till IS. Den 18-åriga mannen åtalas även för förberedelse till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt grov utbildning för terrorism. Både 18-åringen och 17-åringen nekar till brott.]]> Trump hotar med attack mot Nigeria https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hotar-med-attack-mot-nigeria/ Sun, 02 Nov 2025 10:29:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216120 USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation. Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen. "Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser. Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter." [caption id="attachment_216122" align="alignnone" width="511"] Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump[/caption]

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan. Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans. — Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande. Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare. Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.]]> Så plågade terrorism Kina under tre decennier https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-plagade-terrorism-kina-under-tre-decennier/ Fri, 10 Oct 2025 09:29:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214524 Det är strax före klockan sex på eftermiddagen den 28 februari 2012. På Xingfu Road, en gågata med marknadsstånd i staden Yecheng i södra Xinjiang, är det fullt av folk. Butiksägare säljer spannmål, grönsaker och fisk. Barn är på väg hem från skolan. Det är en vanlig tisdagskväll i en vanlig kinesisk stad. Då börjar massakern. Nio män, beväpnade med yxor och macheter, stormar in på gatan och börjar hacka ner alla som kommer i deras väg. På några minuter dödas femton människor och sexton skadas allvarligt. Bland de döda finns en hjälppolis som försökt stoppa männen när han upptäckt att de bar vapen. Bland de skadade finns en fyraårig pojke och hans mor, en 60-årig kvinna vars käke krossades av en yxa, och flera butiksägare som försökte försvara sig. — När jag såg vad terroristen höll i handen tänkte jag, 'Åh nej, han kommer att döda mig', berättar butiksägaren Wang Tiancheng, som lyckades slå ifrån sig med en trästol. — När terrorister kommer emot dig måste du antingen slåss tillbaka eller vänta på att dö. Attacken i Yecheng är bara en i en lång rad terroristattacker som drabbade Kina, och framför allt regionen Xinjiang, under nästan tre decennier. Mellan 1990 och 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter tusentals terroristattacker i regionen, där stora antal oskyldiga människor dödades och hundratals poliser dog i tjänst. Men för många i västvärlden är denna historia i stort sett okänd.

En region av mångfald och konflikt

För att förstå terrorismens uppkomst i Xinjiang måste man förstå regionens komplexa historia. Xinjiang, eller "Xinjiang uiguriska autonoma region" som är dess officiella namn, är en gigantisk region i nordvästra Kina som täcker 1,66 miljoner kvadratkilometer – nästan fyra gånger Sveriges yta. Regionen gränsar till åtta länder: Mongoliet, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Indien. Xinjiang har sedan urminnes tider varit hem för många olika folkslag. Vid slutet av 1800-talet hade tretton etniska grupper etablerat sig i regionen: uigurer, haner, kazaker, mongoler, hui, kirgiser, mansjuer, xibe, tadzjiker, daurer, uzbeker, tatarer och ryssar. Uigurerna utgjorde den största gruppen. Det uiguriska folket, som idag uppgår till omkring tio miljoner människor, har sina rötter i ouigourfolket som levde på den mongoliska högplatån under Sui- och Tang-dynastierna på 500–900-talen. Genom århundraden av migration och etnisk integration formades den moderna uiguriska identiteten. Under Yuan-dynastin på 1200-talet tillfördes mongoliskt blod, och den standardiserade namnformen "Uyghur" (维吾尔) antogs först 1934, med betydelsen "att upprätthålla enhet bland folket". Religionen har också varit mångfaldig i Xinjiang. Från schamanistiska ursprung övergick regionen successivt till zoroastrism, buddhism, taoism, manikéism och nestorianism. Islam introducerades i södra Xinjiang under slutet av 900-talet och spreds till norra delen under 1300-talet, ofta genom krig och tvång. Men islam var varken den ursprungliga eller den enda religionen – ännu idag praktiserar en betydande del av befolkningen andra religioner eller är icke-troende. [caption id="attachment_215356" align="alignnone" width="640"] Xinjiang-regionens belägenhet i nordvästra Kina med gränser mot flera muslimska länder med hög grad av fattigdom har gjort regionen särskilt utsatt för intrånget av religiös extremism.[/caption]

Separatismens rötter

Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började koloniala makter sprida teorier om "panturkism" och "panislamism" i Central- och Sydasien. Dessa ideologier skulle komma att lägga grunden för en separatistisk rörelse i Xinjiang. Separatister och religiösa extremister, både inom och utanför Kina, började hävda att uigurerna var de enda "sanna härskarna" över Xinjiang, att regionens kulturer inte var kinesiska kulturer, och att islam var den enda religionen som praktiserades av folkgrupperna där. De uppmanade alla turkisktalande och muslimska folkgrupper att förena sig för att skapa den teokratiska staten "Östturkestan". De förnekade Kinas gemensamma historia och uppmanade till "motstånd mot alla folkgrupper utom turkar" och "utplåning av hedningar". Den 12 november 1933 utropades den så kallade "Östturkestans islamiska republik" av separatisten Mohammad Imin. Experimentet kollapsade redan efter mindre än tre månader på grund av starkt motstånd från befolkningen. Ett nytt försök gjordes den 12 november 1944 när separatister ledda av Elihan Torae utropade ännu en "Republik Östturkestan", men även den föll sönder efter ungefär ett år. Men Östturkestan-rörelsen dog inte. Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 fortsatte separatistiska krafter, med stöd från kinafientliga krafter internationellt, att organisera och planera för splittring och sabotageaktiviteter.

Religiös extremism som vapen

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började religiös extremism göra djupare intrång i Xinjiang. Den religiösa extremism som växte fram hade lite gemensamt med traditionell islam. Extremisterna förkunnade att människor endast skulle lyda Allah och uppmanade dem att göra motstånd mot all statlig kontroll. De som inte följde extremismens väg stämplades som hedningar, förrädare och avskum. Anhängare uppmanades att verbalt attackera, förkasta och isolera icke-troende, partimedlemmar, tjänstemän och patriotiska religiösa ledare. De förbjöd all sekulär kultur och predikade ett liv utan TV, radio och tidningar. Människor fick inte gråta vid begravningar eller skratta vid bröllop. Sång och dans förbjöds. Kvinnor tvingades bära tungt beslöjade, långa svarta kläder. Konceptet "halal" generaliserades långt bortom mat till att omfatta medicin, kosmetika och kläder. "De vände ett blint öga till Xinjiangs mångfaldiga och strålande kulturer som skapats av alla dess folkgrupper, och försökte bryta banden mellan den kinesiska kulturen och Xinjiangs etniska kulturer", konstateras i en kinesisk officiell rapport. "Allt detta indikerar deras förnekande av modern civilisation, avvisande av mänsklig utveckling och grova kränkning av medborgarnas mänskliga rättigheter." Fattigdom blev en grogrund för extremismen. I vissa områden i Xinjiang hade människor svag förståelse för lagen, kunde inte tala, läsa eller skriva standardkinesiska, och saknade grundläggande färdigheter vilket gjorde dem oanställbara. Detta gjorde dem mer mottagliga för att lockas eller tvingas in i brottslighet av terrorist- och extremistgrupper.

Våldet eskalerar

Från och med 1990-talet intensifierades terrorismen dramatiskt. Östturkestan-krafterna, både inom och utanför Kina, trappade upp sitt samarbete när terrorism och extremism spred sig globalt, särskilt efter attackerna den 11 september 2001 i USA. I religionens och etnicitetens namn utnyttjade de bedrägligt människors etniska identitet och religiösa tro för att anstifta religiös fanatism, sprida religiös extremism och uppmana vanliga människor att delta i våldsaktioner och terroristaktiviteter. De hjärntvättade människor med konceptet "jihad" och övertalade dem att "dö för sin tro för att komma in i himlen". Några av de mest mottagliga följarna förlorade all självkontroll och blev extremister och terrorister som hänsynslöst slaktade oskyldiga människor. [caption id="attachment_214542" align="alignnone" width="640"] Montage av bilder från bombningen 1992 i regionshuvudstaden Ürümqi. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Den 5 februari 1992, mitt under det kinesiska nyårsfirandet, planterade en terroristgrupp bomber på två bussar i Ürümqi. Tre personer dödades och 23 skadades. Den 25 februari 1997 sprängdes tre bussar i Ürümqi av Östturkestan-terrorister, vilket dödade nio och allvarligt skadade 68 personer. Den 5–8 februari 1997 orkestrerade Östturkestan-rörelsen upploppen i Yining. Sju människor dödades och 198 skadades, varav 64 allvarligt. Mer än 30 fordon skadades och två hus brändes ner. Den 24 augusti 1993 knivhöggs Senior Mullah Abulizi, imam vid Stora moskén i Yecheng County, och skadades allvarligt av två terrorister. Den 12 maj 1996 attackerades Aronghan Aji, vice ordförande för Kinas islamiska förening och ordförande för Xinjiangs islamiska förening, av fyra terrorister som knivhögg honom 21 gånger på väg till moskén. Han överlevde men skadades allvarligt. Den 6 november 1997 sköts Senior Mullah Younusi Sidike, medlem i Kinas islamiska förening och imam vid Stora moskén i Baicheng County, ihjäl av en terroristgrupp på väg till moskén. Den 30 juli 2014 mördades den 74-åriga Senior Mullah Juma Tayier, vice ordförande för Xinjiangs islamiska förening och imam vid Id Kah-moskén, brutalt av tre terrorister på väg hem efter morgonbönen. Listan kan göras mycket längre. Våldet riktade sig mot alla – vanliga medborgare på gator och torg, religiösa ledare som vågade motsätta sig extremismen, myndighetspersoner och poliser.

Massaker på Xingfu Road

Attacken i Yecheng den 28 februari 2012 utgör ett av de mest brutala exemplen på den blinda terrorism som drabbade Xinjiang. De nio terroristerna hade delat upp sig i tre grupper med planer på att döda uppskattningsvis 500 personer var. Deras ursprungliga mål var skolbarnen från närliggande grund- och mellanstadieskolor. Men planen avslöjades av hjälppolisen Turghunjan, 28 år gammal och nybliven far till ett sex månader gammalt barn. Han såg gruppen samlas vid marknaden och bad dem sprida sig. När de vägrade och han upptäckte att en av dem bar en yxa, försökte han ta dem till polisstationen. Då gav en terrorist en signal och högg ned honom. Flera andra anföll honom och högg honom till döds. Turghunjans far, Tursun Talip, som arbetade vid en skola, fick beskedet samma kväll men vågade först berätta det för sin sjuka hustru flera dagar senare. — Jag gick tillbaka till platsen nästa eftermiddag, det fanns fortfarande blod kvar på marken, och jag satt där och tittade på blodet och grät. Allt jag hade i mitt sinne var scenen där min son hackades till marken, och jag kunde till och med höra honom ropa "pappa, pappa". När terroristerna väl började attackera var det totalt kaos. Wang Tiancheng, ägare till en spannmåls- och oljeaffär, stod framför sin butik när han plötsligt kände ett slag bakifrån. — Efter den första hackningen vände sig två personer (terroristerna) direkt mot mig framifrån. De höll en yxa i ena handen och en machete i den andra, och deras yxor var så stora med så långa skaft. De hackade mig med sin machete rakt i huvudet och axeln. Wang lyckades försvara sig med en trästol och undkom med sår i huvudet och axeln. Läkaren berättade senare att axelbenet skulle ha brutits om macheten gått en halv centimeter djupare. Men många andra hade inte samma tur. I spannmålsbutiken intill dödades butiksägaren och två anställda. Ett äldre par som handlade där attackerades – mannen dödades på platsen och kvinnan hackades i huvudet när hon försökte skydda sitt barnbarn. Hon blev halvt förlamad efter attacken. — De hackade mig utan anledning. Detta var så orimligt. På ett personligt plan hade jag inget agg mot honom. Men på ett samhälleligt plan genomförde han terroristaktiviteter, säger Wang Tiancheng. Brodern Mehmet Tursun förlorade sin bror Ubulqasim i attacken. Hans bror arbetade i en spannmålsbutik och försvarade sig med sina nävar men hackades ihjäl. — Denna incident har åsamkat oss så mycket skada att vi fortfarande är i smärta och vrede idag. Den förstörde min svägerskas hela familj. Min pappa var i konstant smärta och dog så småningom. Min yngre bror, som bara var nio år gammal när det hände, fick epilepsi av chocken. Deras far kunde aldrig komma över sonens död. Han blev sjuk kort efter attacken och gick bort fem år senare, 2017, efter att ha tillbringat sina sista år med att besöka sitt barnbarns skola varannan dag – de enda stunder när han kände en viss glädje. När polisen kom till platsen kämpade flera butiksägare fortfarande mot terroristerna. Bröderna Chen Jizhong och Chen Jide från Sichuan-provinsen, som drev fiskaffärer på gatan, var bland dem. Med fisknät, träpinnar och ett stålrör lyckades de övermanna en av terroristerna. — Vi var rädda när vi såg terroristen med en machete i handen. Men sedan insåg vi att saker inte kunde fortsätta så här, och vi måste försvara oss själva, minns Chen Jizhong. Sju av terroristerna sköts ihjäl av polis på platsen. En skadades och dog senare. En tillfångatogs levande, dömdes till döden och avrättades.

Terror i huvudstaden

Men terrorismen var inte begränsad till Xinjiang-regionen. Den 28 oktober 2013 körde tre terrorister från Xinjiang en jeep lastad med 31 fat bensin, 20 tändare, fem knivar och flera järnstänger upp på trottoaren öster om Himmelska Fridens torg i centrala Peking. De accelererade mot turister och poliser i tjänst tills de kraschade in i barriären vid Gyllene Vattnets bro. Därefter tände de eld på bensinen. Två personer, inklusive en utlänning, dödades och över 40 skadades. [caption id="attachment_214545" align="alignnone" width="640"] Rök stiger upp från Himmelska fridens torg i Peking efter attentatet den 28 oktober 2013.[/caption] Den 1 mars 2014 genomförde åtta knivbeväpnade terrorister från Xinjiang en massaker på järnvägsstationen i Kunming. De attackerade passagerare på stationstorget och i biljettlobyn. 31 personer dödades och 141 skadades. Attacken chockade hela Kina och blev internationellt uppmärksammad. [caption id="attachment_214803" align="alignnone" width="640"] Terroristattacken på Kunmings järnvägsstation i södra Kina 2014 där offren bland annat attackerades med macheter blev ett stort trauma för landet.[/caption] Den 30 april 2014 gömde sig två terrorister i folkmassan vid utgången från Ürümqis järnvägsstation. En attackerade människor med kniv medan den andre detonerade en anordning i sin resväska. Tre personer dödades och 79 skadades. Den 22 maj 2014 körde fem terrorister två SUV:ar genom staketet vid morgonmarknaden på North Park Road i Saybagh-distriktet i Ürümqi, in i folkmassan, och detonerade sedan en bomb. 39 människor dödades och 94 skadades. Det mest omfattande våldet inträffade dock den 5 juli 2009 när Östturkestan-krafter inom och utanför Kina orkestrerade ett upplopp i Ürümqi som chockade hela världen. Tusentals terrorister attackerade civila, statliga organ, polis, bostadshus, butiker och kollektivtrafikfordon. 197 personer dödades och över 1 700 skadades. 331 butiker och 1 325 fordon krossades och brändes ner, och många offentliga anläggningar skadades. [caption id="attachment_214802" align="alignnone" width="640"] Bilder från attacken vid Ürümqis järnvägsstation 2014.[/caption]

Tre decenniers spår av terror

Mellan 1990 och slutet av 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter totalt tusentals terroristattacker i Xinjiang. Stora antal oskyldiga människor dödades, hundratals poliser dog i tjänst, och egendomsskadorna är oöverskådliga. Från 2014 slog myndigheterna i Xinjiang ned över 1 500 våldsamma och terroranstrukna grupperingar, grep närmare 13 000 anklagade terrorister, beslagtog över 2 000 explosiva enheter, och lagförde över 30 000 personer för vad som betecknats som illegala religiösa aktiviteter. Stora mängder religiöst material som av myndigheterna betraktades vara illegalt konfiskerades också. [caption id="attachment_214816" align="alignnone" width="640"] För Wang Tiancheng, butiksägaren som attackerades med yxa och machete, tog det år att bearbeta upplevelsen. Foto: ICBG.[/caption] — Det har gått många år sedan terroristattacken, men jag kan fortfarande känna skräcken när jag minns den. För att vara ärlig var vi rädda. Men nu när attacken hade inträffat var det första vi borde göra att hålla oss lugna och vara modiga och försöka slåss tillbaka. Det är den inställning jag alltid upprätthåller. Vi får inte frukta terrorism. För familjer som Tursun Talips, vars son Turghunjan dödades när han försökte stoppa terroristerna, blev smärtan omätbar men även förenad med en viss stolthet berättar han till forskningsinstitutet Institute for Communication and Borderland Governance (ICBG) vid Jinan University. — Även om vår familj var djupt bedrövad över min äldste son Turghunjans offer, känner jag mig stolt över min son från djupet av mitt hjärta. Vi berättade för min yngste son att hans bror räddade livet på många barn, och vi hoppades också att min yngste son skulle bli polis och kämpa mot terrorism. Turghunjans yngre bror blev polis 2014, två år efter broderns död. [caption id="attachment_214825" align="alignnone" width="640"] Ett lugn präglar idag folkmyllret i den antika staden Kashi i Xinjiang-regionen, i västligaste Kina, med en historia som sträcker sig över 2000 år tillbaka. Den gamla stadsdelen Kashgar är känd för sina labyrintlika kvarter präglade av islamisk kultur och utgör en av Sidenvägens historiska mötesplatser. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Polisen Semet, som var bland de första på platsen i Yecheng 2012 och såg sin chef skjuta ner två terrorister på nära håll, har aldrig velat sluta som polis trots upplevelsen. — Jag växte upp med en dröm om att bli polis. Många av oss ville bli poliser när vi fortfarande var pojkar. Jag älskar detta jobb. Jag ser det som ett mycket heligt kall. Den nära tre decennier långa terrorn har lämnat djupa ärr i Xinjiang, men också märkt det övriga Kina. Familjer splittrades, samhällen förändrades, och rädslan präglade vardagen för miljontals människor. Sedan 2016 har Kina dock i stort sett varit helt befriat från terrordåd efter folkrepublikens omfattande åtgärder och kontraterrorismprogram. Idag är landet ett av världens säkraste länder att vistas i med mycket få våldsbrott. Hur har Kina lyckats bekämpa terrorismen, återställa ordning och säkerhet och vad stämmer egentligen kring situationen i Xinjiang och relationen med landets etniska minoriteter? Nya Dagbladet granskar ämnet och den internationella rapporteringen som omgett utvecklingen i nästkommande artikel.]]>