Telenor – Nya Dagbladet

Telenor tar kontroll över Bahnhof – affär värd 6,1 miljarder

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 19:42:00 +0000

Norska Telenor har avtalat om att köpa kontrollen över internetoperatören Bahnhof. Affären värderar bolaget till 6,1 miljarder kronor och följs, om villkoren uppfylls, av ett bud på återstående aktier.

Telenor ska köpa aktier från Bahnhofs grundare Jon Karlung och Andreas Norman. Tillsammans säljer de direkt och indirekt 50,8 procent av aktierna och 86 procent av rösterna, enligt ett pressmeddelande från Telenor.

Priset för grundarnas aktier är 60 kronor per aktie. Telenor har dessutom avtalat om att köpa investmentbolaget Öresunds post på 6,7 procent av aktierna för 62 kronor per aktie.

När de avtalade köpen har slutförts blir Telenor kontrollerande ägare. Bolaget uppger att det därefter, inom fyra veckor, avser att lägga ett obligatoriskt kontantbud på återstående aktier till 62 kronor per aktie.

Vill växa på den svenska bredbandsmarknaden

Bahnhof grundades 1994 och har mer än 500 000 konsumentkunder samt omkring 15 000 företagskunder inom fast bredband. Bolaget har bland annat profilerat sig i frågor om integritet på nätet.

Telenor uppger att förvärvet stärker bolagets ställning på den svenska marknaden för fast bredband. Efter affären väntas Telenors andel av konsumentmarknaden öka från omkring 15 till omkring 27 procent, vilket skulle göra bolaget till Sveriges näst största leverantör av fast bredband.

Jon Karlung uppger i Telenors pressmeddelande att affären ger Bahnhof större möjligheter att konkurrera i både befintliga och nya marknadssegment.

Affären är villkorad av bland annat sedvanliga myndighetsgodkännanden. Telenor räknar med att den kan slutföras under årets fjärde kvartal.

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Isac Boman — Tue, 07 Oct 2025 08:28:15 +0000

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd. I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta. "Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet. Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer. Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset. — Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv. Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade. — Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande. — Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han. Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning. — Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth. I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare. "Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.

Telenor: "Inga goda val"

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad. "Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter: "Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022. Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan. Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda. — De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Telia lämnar ut personuppgifter till utpressningsfirmor

Markus Andersson — Wed, 03 Feb 2021 08:32:32 +0000

190 000 svenskar har sedan 2016 fått sina ip-uppgifter utlämnade till utpressningsfirmor. Telia är allra flitigast när det kommer till att dela vidare kundernas personuppgifter till advokatfirmor som sedan utsätter dem för utpressning. Bahnhof rapporterar att många tusentals hotfulla brev har skickats till svenska hushåll där personer anklagats för att illegalt ha laddat ner upphovsrättsskyddat material och ska betala stora summor pengar om de inte vill ställas inför domstol. ”Vi brukar kalla breven för utpressningsbrev eftersom affärsmodellen faktiskt bygger på regelrätt utpressning”, konstaterar man. Det är oftast an advokatbyrå som står som avsändare och denna företräder en upphovsrättsfirma eller ett medieproduktionsbolag och kräver av användaren mellan 1500 och 12000 kronor för att inte dra målet vidare till domstol. ”Breven kan likna fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar utan juridiskt bindande betalningskrav. Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att bli av med problemet och slippa oroa sig”, skriver Bahnhof vidare. Man poängterar dock att ingen svensk faktiskt har ställts inför rätta för att denne vägrat gå med på utpressningen och struntat i att betala. Detta trots att advokatfirmorna explicit hotar mottagarna av breven med att dra dem inför domstol om de inte betalar och att de där kan komma att få betala ännu högre belopp. Det rör sig alltså om en form av skrämseltaktik. Upphovsrättsfirmorna och advokatbyråerna kan numera enkelt få ut människors personuppgifter genom att öppna ett domstolsärende om misstänkt upphovsrättsintrång hos Patent- och marknadsdomstolen. ”Det räcker att det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång har skett för att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt till uppgifterna. Domstolen behöver alltså inte fastställa om brottet definitivt har begåtts eller ej för att lämna ut mängder med personuppgifter till upphovsrättsfirman, som sedan ”straffar” de påstådda brottslingarna på eget bevåg med egentillverkade, hotfulla betalningskrav. Kombinationen av lättutnyttjade lagar och Patent- och marknadsdomstolens slapphänta kontroll har lett till att utpressningsbrev numera skickas i närmast industriell skala i Sverige”, skriver Bahnhof. Enligt internetleverantören är problemet inte bara ljusskygga aktörer som ägnar sig åt ren utpressning utan också misstänkt partiska domare och en lagstiftning som är felriktad, men några åtgärder har inte tagits och utpressningsbreven fortsätter att skickas ut. Exempelvis kan nämnas att under 2020 lämnades drygt 46 000 personuppgifter ut, drygt 60 000 2019 och drygt 52 000 2018. Allra flitigast på att lämna ut sina kunders uppgifter ät Telia som under 2020 stod för 34 189 av de drygt 46000 utlämnade personuppgifterna, men även Com Hem och Telenor har lämnat ut tusentals personuppgifter De advokatbyråer som ägnar sig åt dylik utpressning är framför allt NJORD Law Firm, Next Advokater KB och Rättighetsalliansen. Nya Dagbladet rapporterade förra veckan att den förstnämnda byråns främsta "utpressningsadvokat" Jeppe Broogard Clausen just nu står åtalad för grovt bedrägeri och riskerar åtta års fängelse.

Telenor kopplar upp 5G-nätet i 37 städer

Sofie — Tue, 26 Jan 2021 12:15:57 +0000

Telenor har nu kopplat upp det 5G-nätet i 37 städer och målsättningen är att inom tre år nå 99 procent av befolkningen. Strålskyddsstiftelsen riktar stark kritik mot den hastiga utbyggnaden och menar att ansvariga myndigheter ignorerar potentiellt allvarliga folkhälsokonsekvenser. Den 19 januari 2021 genomfördes den försenade 5G-auktionen i Sverige. Tre av fyra deltagare i auktionen var Sveriges största telekomoperatörer. Deltagaren Net4Mobility är ett gemensamt bolag mellan operatörerna Tele2 och Telenor som bygger infrastruktur tillsammans. De båda företagen förvärvade 100 MHz spektrumutrymme i frekvensbandet 3,5 GHz, och nu meddelar Telenor att spektrumutrymmet tas i skarp drift i det egna 5G-nätet i 37 städer. Det rapporterar Sweclockers. Strålskyddsstiftelsen riktar stark kritik mot den hastiga utbyggnaden och menar att ansvariga myndigheters riskbedömning är ytterst bristfällig och ignorerar potentiellt allvarliga konsekvenser av den kraftigt förhöjda mikrovågsstrålning som detta innebär. De första orterna som får 5G är främst storstäder och populära turistorter för sommar- och vinteraktiviteter. Att Telenor snabbt kan koppla upp sig i flera städer beror på de sedan tidigare redan använt tilldelat spektrumutrymme i 3,5 GHz-bandet. Företaget hade då 80 MHz spektrumutrymme tillgängligt i 3,5 GHz-bandet i Stockholm, och 40 MHz utrymme i samma frekvensband i ytterligare 36 städer. När Telenor nu aktiverar de 100 MHz som införskaffades i 5G-auktionen i samma orter ökas nätets kapacitet till högsta möjliga bandbredd som överstiger 1 Gbit/s (125 MB/s). Telenor meddelar också att arbetet med att bygga ut 5G-nätet fortsätter, och att målet är att täcka 99 procent av befolkningen till år 2023. Bolagets nuvarande infrastruktur byggs ut med 60 procent, och även befintligt 4G/LTE-nät ska uppgraderas med ny teknik. Då infrastrukturen byggs gemensamt med Tele2 kommer uppgraderingarna även gälla dem. Flera regioner och städer i Europa har stoppat 5G under de senaste åren på grund av osäkerheten om hälsoriskerna, exempelvis Korsika i Frankrike, Genéve i Schweiz och Bryssel i Belgien.

Intrång hos Telenor och Tele2 – abonnentdata läckt

Osignerad — Mon, 28 Oct 2019 13:23:42 +0000

Ett intrång i teleoperatörernas säljstödssystem har lett till att abonnenter hamnat i fel händer. Uppgifterna misstänks även användas för oseriös marknadsföring. Post- och telestyrelsen (PTS) inleder en granskning utav händelserna. Integritetsincidenten rapporterades i början av hösten, men intrången enligt bolagens incidentrapporter verkar ha skett redan i början utav året. Intrånget upptäcktes i samband med att Telenor gjort en kontroll av loggarna i systemet. Där framkommer det att ett onormalt högt antal sökningar genomförts på vissa användarkonton och då började incidenten utredas. Källa: PTS

5G-master orsakade svår huvudvärk i Norge

Markus Andersson — Thu, 10 Oct 2019 14:09:43 +0000

I mitten av september installerade norska Telenor 5G-basstationer på huvudkontorets tak. Nästan direkt kom rapporter om att anställda i närområdet fått svår huvudvärk, detta trots att 5G påstås vara ofarligt. De två basstationerna sänder på 3,6 GHz och 26 GHz och är en del i det EU-sponsrade forskningsprojektet 5G-VINNI. Till den norska tidningen Resett berättar en anställd i området att han och hans kollegor fick svår huvudvärk efter igångsättandet. Telenor menar att strålningen man sänder ut är ofarlig, men säger ändå att folk blir sjuka ska ta kontakt med företaget om det uppstår hälsorelaterade problem. – Vi tar självfallet detta på allvar och uppmanar de som drabbats att ta kontakt, säger David Fidjeland på Telenors pressavdelning till Resett. Strålskyddsstiftelsen skriver i ett pressmeddelande att starten av 5G i Genève, Schweiz också orsakade svår huvudvärk och andra symptom bland människor som bodde nära basstationerna där och tar upp ett fall där två tidigare fullt friska män fick sömnproblem, tinnitus, huvudvärk och hjärtbesvär efter att 5G startats. Både Telenor och Swisscom använder sig av svenska Ericssons teknik för 5G och mikrovågsstrålningen i länder som använder 5G-tekniken kommer att öka så kraftigt att de länder som inte höjer sina tillåtna gränsvärden inte kommer kunna ta del av tekniken. Symptom som rapporterats efter exponering av mikrovågor är bland annat huvudvärk, migrän, sömnsvårigheter, trötthet, minnesproblem, yrsel, depression, stresskänsla, ångest, förändrad hjärtrytm, utslag på huden, tinnitus, synrubbningar och försämrat immunförsvar.