https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sat, 04 Jul 2026 06:26:32 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/kronikor/nu-ar-mattet-ragat/ Fri, 03 Jul 2026 17:59:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234577 https://nyadagbladet.se/kronikor/varmt-i-stader-behagligt-utanfor/ Tue, 30 Jun 2026 23:48:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234293 I dag är det 35 grader varmt mellan våra hus och vår garagelänga här i Leksand. Luften nästan dallrar i solvärmen. Men det gör den inte strax intill. På andra sidan husen mot älven råder 22–25 graders angenämt sommarväder med svalkande fläktar. Temperaturskillnaden är 10–13 grader inom mindre än 100 meter. På baksidan av husen står luften nästan helt stilla, och solen värmer asfalten. På framsidan med träd och älv råder i stället uppfriskande sommarvind. Fenomenet med den varma baksidan kallas på svenska värmeö och på engelska UHI, Urban Heat Island. Starkt solsken utan luftväxling eller skugga värmer marken. Nästan alla ”rekordtemperaturer” och annan ”extrem värme” mäts just i städer. Mätningarna där är enklast och billigast. Få mätstationer finns nu kvar ute på landet. Det visar förstås att det är varmt i städer, inte hur varmt det är utanför. Men om folk envisas med att trängas i städer, upplever de förstås besvärande värme. Den enklaste lösningen är att söka skugga, till exempel under ett träd i närheten. Ännu bättre kan vara att helt lämna bebyggelsen och ge sig ut i naturen i stället. Det gör många utländska gäster när de kommer hit.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatkatastrof-i-datormodeller/ Wed, 17 Sep 2025 12:27:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213148 Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/farre-bilar-mindre-nytta-men-dyrare/ Tue, 27 May 2025 16:55:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=206700 Visst är det klokt att inte slösa, men detta program lär inte vinna några val. Särskilt som det är överdrivet och mest onödigt. Det för världens utveckling bakåt och ger mindre resurser för angelägna behov. Programmet står i aktivisten Greta Thunbergs 442 sidor tjocka ”Klimatboken”. Där ger 102 utvalda debattörer sin syn på klimatfrågan med förslag till olika åtgärder. De är mest statsvetare, beteendevetare, ekonomer och jurister där alla utgår från tesen att mer koldioxid skulle kunna farligt värma Jorden. Få är naturvetare med kunskaper i fysik, kemi, geologi, oceanografi, solforskning och andra för klimatet viktiga ämnen. För fordon och transporter hotar högre kostnader för mindre nytta. Mer biobränslen skall blandas i bensin och diesel (reduktionsplikt). De är dyrare, innehåller mindre energi, kan skada känsliga motordelar och har dessutom ont om råvaror i konkurrens med andra behov. Från 2035 skall inga förbränningsdrivna nya bilar säljas, och högre skatt och dyrare bränsle skall fasa ut även begagnade bränslebilar åren efter. I gengäld skall elbilar fortsatt subventioneras med mål att alla svenska bilar runt 2050 skall drivas elektriskt. I alla fall enligt Klimatboken. Det gäller inte bara bilar utan alla vägfordon inklusive MC, traktorer, lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. 6-7 miljoner fordon lär då behöva 25-30 terawattimmar (TWh) el per år. Det är 15-20 procent mer än Sveriges elförbrukning (ca 140 TWh) och skall konkurrera med storslagna industriprojekt – som dock knappast kan förverkligas. Haken i detta är inte elmotorer utan deras batterier. Dessa kräver allt mer av sällsynta, dyra och ofta miljöskadliga material i konkurrens med andra mer angelägna behov. Det gör alla eldrivna fordon dyrare än motsvarande bränsledrivna. Om en ny bensindriven mindre bil kostar 250-300 000 kronor, kostar motsvarande eldrivna 300-400 000 kronor. Mot en medelstor bränslebil för 350-400 000 kronor står en eldriven för minst en halv miljon. Billigare el uppvägs med råge av större värdetapp. För att skona batterierna bör man varken köra tomt eller ladda fullt. Därför är bara runt 80 procent kapacitet tillgänglig. I svensk trafik drar elbilar 1,5-3 kWh per mil beroende på storlek, last, väder och fart. Faktisk räckvidd blir högst 30-40 mil. Större elbilar kan kosta uppåt en miljon. Dagens biljournalister bländas av ny teknik och ser en halv miljon som fullkomligt normal. Mer det gör inte vanliga svenska hushåll. Därför köps eller leasas två av tre nya bilar av företag, därtill ledda av skatter och subventioner. Det gäller även lätta transport-och lastbilar. Men bussar och tyngre lastbilar drar 12-15 kWh per mil. Redan tio mil kräver minst 120-150 kWh batteri (ett ton). Längre sträckor kräver flera ton. Det minskar deras lastkapacitet och intäkter samt kräver lång och dyrbar laddtid. En vanlig buss kostar runt 3 miljoner kronor, en elbuss det dubbla. En större lastbil utan last väger 5-6 ton. För 100 mil behöver den 1 200-1 500 kWh batteri. Det skulle väga 8-10 ton, kosta 1,5-2 miljoner och kraftigt minska lastförmågan. Vilka åkerier godtar sådant? Därför säljer Scania och Volvo bara 1-2 procent eldrivna lastbilar.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/miljardbrand-i-batterilager/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/miljardbrand-i-batterilager/#comments Tue, 28 Jan 2025 13:24:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=199085 Liksom i elbilar är stora batterier många små tillsammans. Precis som i elbilar är de också känsliga för skador. Liksom i elbilar kan skadade batterier lätt fatta eld och därmed också sprida sprida gifta gaser. Och som i elbilar är också brinnande batterier mycket svåra att släcka. Brinnande elbilar släcks lättast i vattenfyllda containrar. Men sådana finns sällan till hands, och att flytta en brinnande elbil är både svårt och farligt. För brinnande batterilager hjälper inga vattenfyllda containrar. Om man hinner, kan man släcka med vatten innan flammor bryter ut. Sedan blir det närmast omöjligt. Branden i Moss Landing bröt ut torsdagen den 16 januari och brann fortfarande söndag 19 januari. Lagrets 900 megawatt maximal effekt (900 miljoner watt) ger 7,9 miljoner kilowattimmar (kWh) maximal kapacitet = 7,9 gigawattimmar (GWh), det motsvarar 100-150 000 normalstora elbilsbatterier – eller fyra timmars produktion i en normalstor kärnkraftsreaktor. Fysikern Torbjörn Ripstrand redovisar på Klimatupplysningen svenska kalkyler. Där skulle en MWh batterikapacitet kosta sex miljoner kronor. Moss Landings 7,9 GWh skulle då kosta drygt 42 miljarder kronor. Svindlande och orealistiska belopp. Ändå skulle det bara täcka fyra timmars produktion i en normalstor reaktor. Redan för att täcka ett dygns produktion skulle då sex sådana lager behövas, motsvarande 252 miljarder kronor. Troligen mindre med stordrift och genvägar men ändå helt i det blå. De facto utnyttjades lagret inte till full kapacitet. Det trängde ändå undan andra angelägna samhällsbehov. Media måste kunna räkna och bedöma ekonomiska nivåer. Denna brand hade inget att göra med bränderna nyligen i Los Angeles-området.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/miljardbrand-i-batterilager/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/kommentar/snosvangen-for-holmgren/ https://nyadagbladet.se/kommentar/snosvangen-for-holmgren/#respond Fri, 10 Jan 2025 16:55:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=197654 Generellt upplever vi en välkommen uppvärmning sedan den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden ca 1300-1870 med upprepad missväxt, nöd och svält. Värst var nog 1697/98. Efter flera års missväxt svalt då 100 000 människor ihjäl i Sverige och 80 000 i Finland. Ännu 1867/68 svalt 10 000 människor ihjäl i Norrlands inland sedan för små och för sena hjälpsändningar fastnat i snö och is. Nu är Solens cykliska magnetism åter lika aktiv som under den varma medeltiden. Starkare solvind har minskat kosmisk instrålning i atmosfären. Det har minskat molnmängden och släppt in mer solvärme till jordytans land och särskilt hav. Det har i sin tur värmt den marknära atmosfären, där vi lever och klimatet utspelas. Det har på ca 150 år höjt Jordens medeltemperatur med drygt 1,5 grader. Varma hav har gasat ut mer koldioxid. Mer fotosyntes har gynnat växtlighet och grödor. Åren 1930-2015 ökande världens skördar fem gånger (FAO), medan befolkningen ”bara” ökade 3,5 gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Det är det konkreta resultatet av den uppvärmning Pär Holmgren varnar för.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kommentar/snosvangen-for-holmgren/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kommentar/sanktionerad-miljoforstoring/ https://nyadagbladet.se/kommentar/sanktionerad-miljoforstoring/#respond Mon, 06 Jan 2025 14:08:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=197383 Svensk miljöpolitik driver dubbla budskap Men konkret betyder de att den M-ledda regeringen kan komma att godkänna och förorda (sanktionera) energipolitik som medför ren miljöförstöring. Det skulle säkert en rödgrön regering med MP också göra. Båda skulle som ursäkt anföra hotande global uppvärmning från mer koldioxid från mänsklig verksamhet. Men IPCC:s vetenskapliga arbetsgrupp WG1 ger argument både för och emot att mer koldioxid från mänsklig verksamhet skulle farligt värma atmosfären. WG1 redovisar fakta i klimatdebatten, men de förvrängs av arbetsgrupperna WG2 och WG3, som studerar möjliga effekter av påstådd uppvärmning och hur dessa skall bemötas och hanteras. Detta sammanfattas sedan överdrivet alarmistiskt för beslutsfattare i rapporten SPM, som politiker och media tar för en vetenskaplig rapport. Påstått klimathot har blivit ny svensk statsreligion med den vilsna Svenska Kyrkan och samtliga politiska partier som ivriga tillskyndare. Enda sättet att hejda detta är att det går käpprätt åt pipan. Och det tycks det också göra med gröna miljardförluster och hotande energikris i antågande. Inget att glädjas åt men ändå att välkomna. Åter till Verkligheten!   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kommentar/sanktionerad-miljoforstoring/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatpolitisk-huggsexa/ https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatpolitisk-huggsexa/#respond Wed, 27 Nov 2024 16:31:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=194543 Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatpolitisk-huggsexa/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kronikor/dyrare-bensin-och-diesel-skall-fa-fler-att-kopa-elbil/ https://nyadagbladet.se/kronikor/dyrare-bensin-och-diesel-skall-fa-fler-att-kopa-elbil/#respond Thu, 24 Oct 2024 08:02:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=191934 modiga politiska beslut” för att göra diesel dyrare, alltså göra lastbilar och vägtransporter dyrare. Detsamma kräver konkurrenten Daimler Trucks, vars avgående VD Martin Daum vill se årligt ökande bränslepriset i stället för bonusar för elfordon. Målet är att ”göra det otänkbart att köpa bensin- eller dieselbilar”. Väl medvetna om elfordons begränsade räckvidd kräver de samfällt fler laddstationer ute i trafiken. Att bekostas av fordonsägare och skattebetalare. En större ellastbil kostar mer än dubbelt mot en dieseldriven och tar flera ton mindre last. I klartext: högre pris för mindre nytta.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/dyrare-bensin-och-diesel-skall-fa-fler-att-kopa-elbil/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kronikor/pengar-som-inte-finns/ https://nyadagbladet.se/kronikor/pengar-som-inte-finns/#respond Thu, 05 Sep 2024 05:06:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188092 "Ideologiska önskedrömmar" Men koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Trots sena tiders lilla ökning är koldioxid bristvara i atmosfären. Långa tidigare perioder var flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt och rikare växt- och djurliv än nu. Efter den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden gynnar nu mer värme och koldioxid växtlighet och grödor. Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO). Fler fick det bättre. Färre lider nöd och svält. Ändå satsar vi hundratals miljarder på att minska atmosfärens välgörande halt av koldioxid. Pengar som ännu inte finns och som riskerar att förloras på missriktade projekt och ideologiska önskedrömmar.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/pengar-som-inte-finns/feed/ 0