tarmflora – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 29 Apr 2026 09:38:15 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg tarmflora – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sötningsmedel kan påverka nästa generation https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-paverka-kommande-generationer/ Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228894 Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen. Studien är publicerad i Frontiers in Nutrition och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer. Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ. I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna. Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.

”Tidiga biologiska signaler”

Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra. — De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett pressmeddelande. Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.

Varnar för övertolkning

Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor. Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor. Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.]]> Studie: Antibiotika kan påverka tarmen i flera år https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotika-paverkar-tarmen-flera-ar/ Fri, 13 Mar 2026 06:18:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224138 Antibiotikabehandling kan påverka tarmflorans sammansättning i upp till åtta år, visar en ny studie från Uppsala universitet. Förändringarna kopplas till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes. Att antibiotika slår mot tarmfloran på kort sikt är välkänt, men hur länge förändringarna faktiskt kvarstår har forskarna hittills saknat svar på. Nu visar en studie – som publicerats i Nature Medicine – att effekterna kan sitta i betydligt längre än man trott. Studien baseras på data från fyra svenska kohorter med totalt 14 979 deltagare, och forskarna fann starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och tarmflorans sammansättning. Hög antibiotikaanvändning kopplades dessutom till ökad risk för typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner. — Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och försteförfattare till studien. Av de undersökta antibiotikatyperna visade klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin starkast påverkan på tarmfloran. Penicillin V – det vanligaste antibiotikumet i Sverige – hade däremot minimala och snabbt övergående effekter. Forskargruppen betonar att studien inte är skäl att undvika antibiotika när det behövs. — Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas, säger Baldanzi. Studien är dock inte det sista ordet i frågan. Forskargruppen har nyligen samlat in ett andra tarmfloraprov från nästan hälften av deltagarna, vilket väntas ge en tydligare bild av hur lång tid tarmfloran faktiskt behöver för att återhämta sig – och vilka individer som är mest sårbara.]]> Tarmflora från donatorer kan hjälpa anorexipatienter https://nyadagbladet.se/vetenskap/tarmflora-fran-donatorer-kan-hjalpa-anorexipatienter/ Tue, 17 Feb 2026 14:05:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221773 En sjuk tarmflora kan påverka både kroppen och psyket – nu kan en ny behandling bli aktuell för patienter som lider av anorexi. I en studie har anorexipatienter fått "byta ut" sin sjuka tarmflora mot en frisk med hjälp av kapslar från en donator. Idag uppskattas omkring 200 000 personer i Sverige lida av någon form av ätstörning, även om man tror att mörkertalet är betydligt större. Antalet fall tycks inte heller minska i samhället utan snarare öka – inte minst hos barn och unga. Exempelvis ser Bris en alarmerande trend där fler barn kontaktar organisationen om ätstörningar. Detta är också något som syns inom barnpsykiatrin, bland annat i Västernorrland.

Tarmfloran kopplas till måendet

I en ny studie, som är utförd i Köpenhamn, har man tittat på en ny typ av behandling. Personer med anorexi har ofta en sjuk tarmflora och problem med magen. Det påverkar förstås fysiskt, men det finns också forskning som tyder på att tarmfloran kan ha kopplingar till hjärnan och det psykiska måendet – även om forskare ännu inte vet exakt hur. — Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom där dagens behandlingsmetoder inte hjälper alla patienter fullt ut. Den här studien bidrar med viktig kunskap om en ny möjlig biologiskt inriktad behandlingsstrategi, säger Magnus Sjögren, docent vid NHV för ätstörningar i Sundsvall, i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_179665" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/gpointstudio[/caption]

Donatorer

Resultatet av studien visar att det går att byta ut den sjuka tarmfloran mot en friskare – med hjälp av donationer. Man tar bakterier från en person med en hälsosam tarmflora och lägger dem i en kapsel som den sjuka personen sedan tar för att konkurrera ut den sjuka tarmfloran. I studien fick vuxna kvinnor som led av anorexi en engångsbehandling i form av en kapsel innehållande frisk tarmflora. Efter en vecka kunde forskarna se en märkbar förbättring. — Vi kunde se att tarmfloran började förändras mot en hälsosam tarmflora efter bara en enda transfusion, säger Sjögren till skattefinansierade SVT. Metoden används redan inom andra områden inom vården, men kan nu bli aktuell även hos patienter med anorexi. Giampiero Gaetano Re, som arbetar som sjuksköterska vid ätstörningskliniken i Sundsvall, hoppas att metoden kommer att börja användas. — Denna typ av behandling kommer att hjälpa patienter både fysiskt och psykiskt, och anorexi är en sjukdom som påverkar kroppen och hjärnan.

Forskningen fortsätter

Forskarna betonar att resultaten främst visar en biologisk påverkan och att man i denna studie inte kunde se tydliga förändringar på kort sikt i självskattade mått gällande ätstörningssymtom. Nästa steg är dock att göra placebokontrollerade studier samt även upprepade behandlingar där man även kommer att mäta långtidseffekter inte enbart på tarmfloran utan också på aptit, kroppsvikt, hormoner, symtom och välbefinnande. Målet är att se om denna typ av behandling är lämplig som komplement vid anorexi. Förra året införde Socialstyrelsen nya riktlinjer för ätstörningar för att ge ökad kunskap, fler behandlingsalternativ och mer individanpassad vård för patienter. Skälen till att nya riktlinjer behövs uppgavs kort och gott vara att dagens kunskap och vård hade stora brister.]]>