<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>tandkräm &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tandkram/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 21 Jan 2026 11:18:12 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>tandkräm &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Fluorid i tandkräm kan förbjudas i EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fluorid-i-tandkram-kan-forbjudas-i-eu/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jan 2026 12:16:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[förbud]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[tandkräm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220155</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den franska myndigheten ANSES vill klassificera natriumfluorid som reproduktionstoxiskt, nervskadligt och hormonstörande. Förslaget prövas nu inom EU:s kemikalielagstiftning och kan i förlängningen innebära förbud mot eller kraftiga restriktioner av fluorid i tandkräm.</strong>

Förslaget <a href="https://www.anses.fr/en/content/proposal-classify-sodium-fluoride-endocrine-disruptor-and-reproductive-toxicant" target="_blank" rel="nofollow noopener">lämnades</a> in till Europeiska kemikaliemyndigheten i november 2025 och har varit ute på offentlig konsultation fram till den 16 januari i år. Nu ska myndighetens riskbedömningskommitté RAC – som granskar klassificeringar och förbereder yttranden om kemikaliers risker – analysera inkomna synpunkter. Ett yttrande väntas under 2026, varefter EU-kommissionen fattar det slutgiltiga beslutet.
<h3>Oro för hjärnskador hos barn</h3>
Bakgrunden till initiativet är oro för fluoridets toxicitet, särskilt vid sväljning. Flera epidemiologiska studier, framför allt från områden med naturligt hög fluoridhalt i dricksvattnet, har visat samband mellan högre fluoridexponering under graviditet och barndom och lägre <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/fluor-i-dricksvatten-kopplat-till-lagre-iq-hos-barn/" target="_blank" rel="noopener">IQ</a> hos barn. Det finns också studier som pekar mot att fluorid <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-fluorid-i-dricksvatten-kan-paverka-barns-kognitiva-formaga/" target="_blank" rel="noopener">kan</a> påverka barns kognitiva förmåga negativt.

ANSES hänvisar bland annat till dessa studier, men betonar också risk för fertilitetsskador och hormonpåverkan. Kritiker menar dock att många studier inte har kontrollerat tillräckligt för socioekonomiska faktorer eller samtidig exponering för andra miljögifter.
<h3>Kan förbjudas</h3>
Om RAC:s klassificering antas kan produkter med natriumfluorid kräva varningsmärkning, och vid en klassificering i kategori 1B kan ämnet förbjudas eller starkt begränsas i konsumentprodukter. Huruvida det blir ett totalförbud i tandkräm är ännu oklart.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mikroplast i tandkräm förbjuds</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-i-tandkram-forbjuds/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-i-tandkram-forbjuds/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Jan 2016 13:30:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[tandkräm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25530</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett förbud mot att använda små plastkulor i kosmetika produkter som tandkräm och rakgel har gått igenom den amerikanska kongressen och Vita huset. Det är den ökade oron för mängden plastföroreningar i haven som ligger bakom beslutet.</strong>

Amerikanska forskare har räknat ut att fem biljoner plastbitar flyter runt i haven med en vikt på 269 000 ton. Allt plast är dock inte synlig för ögat.

Enligt den amerikanska vetenskapliga tidskriften Science utgör 13 000 ton av den totala mängden mikroplatser som förs ut i världshaven från land via reningsverk och dagvatten.

<strong>En del tandkrämer</strong> innehåller plastkulorna som ska ha en skrubbande funktion på tänderna. Även en del hudkrämer innehåller skrubbande plast. Sedan förs platsen vidare ut i handfatet och vidare till vattenreningsverken som bara fångar upp en del av materialet. Resten förs vidare och hamnar till sist i haven.

Lagförslaget, som kallas  ”Microbead-free waters act of 2015” och träder i kraft nästa årsskifte, tvingar producenterna att ta bort de mikrometersmå plastkulorna i kosmetika ifrån marknaden.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-i-tandkram-forbjuds/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
