Sydafrika – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 26 Aug 2026 06:25:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Sydafrika – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Blåvalen återtar gamla vatten https://nyadagbladet.se/miljo/blavalar-sillvalar-sydostra-atlanten/ Wed, 26 Aug 2026 06:25:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238506 Blåvalar och sillvalar registreras allt oftare utanför Namibia och Sydafrikas västkust. Fynden tyder på att två av havens största djur långsamt återtar vatten där de nästan utplånades av 1900-talets industriella valfångst. Forskare har samlat observationer, strandningar och publicerade uppgifter från maj 1964 till mars 2025. Materialet gäller antarktisk blåval och sydlig sillval i sydöstra Atlanten. Studien i African Journal of Marine Science redovisar 12 observationer av blåval, en strandning och fem tidigare publicerade uppgifter. För sillval sammanställdes 76 observationer och sex strandningar. Antalen är fortfarande låga, men fynden har blivit betydligt vanligare. Av de bekräftade uppgifterna som forskarna granskade registrerades 95 procent mellan 2012 och 2025. — Våra resultat ger viktiga belägg för att dessa havets jättar sakta återhämtar sig från 1900-talets förödande kommersiella valfångst, som drev dem till randen av utrotning. Observationerna är fortfarande sällsynta, men de blir vanligare än under tidigare decennier, säger huvudförfattaren Bridget James vid University of Cape Town.

Fler observatörer – och fler valar

Utvecklingen måste ändå tolkas försiktigt. Många uppgifter kommer från fiskeriobservatörer och däggdjursobservatörer på fartyg som bland annat utfört seismiska undersökningar. Mer verksamhet till havs har också gett fler möjligheter att upptäcka valar. Forskarna bedömer samtidigt att ökningen stämmer med en verklig återhämtning. — När populationerna långsamt byggs upp förväntar vi oss att valarna återtar delar av sitt historiska utbredningsområde. Ökningen av observationer och strandningar är förenlig med en gradvis återhämtning, även om mer övervakning till havs också kan bidra, säger medförfattaren Simon Elwen vid Sea Search och Stellenbosch University. Antarktiska blåvalar uppskattas fortfarande bara motsvara omkring tre procent av beståndet före den industriella valfångsten. Populationen beräknas växa med fem till åtta procent per år. Sillvalen har kommit längre. Beståndet uppskattas ha nått minst 30 procent av nivån före valfångsten och växer med omkring fyra till fem procent per år. Mellan 1913 och 1978 dödades enligt studien uppskattningsvis 350 000 blåvalar och 725 000 sillvalar.

Gamla barnkammare tas i bruk igen

Historiska fångstuppgifter pekar på att Benguelaområdet en gång var både födosöksområde och barnkammare. Bland de nya fynden finns också kalvar: i Namibia gällde det en fjärdedel av blåvalsobservationerna och i Sydafrika omkring elva procent. Underlaget är litet, men stärker enligt forskarna bilden av att valarna åter använder delar av sitt tidigare utbredningsområde. Blåvalarna sågs främst från sen vår till höst på södra halvklotet. Sillvalar registrerades under större delen av året. Forskarna efterlyser nu passiv akustisk övervakning och fler utbildade observatörer på fartyg. Det behövs för att avgöra hur valarna rör sig och vilka områden som är viktigast. Återkomsten innebär också nya risker. Fartygskollisioner, fiskeredskap, undervattensbuller, föroreningar och klimatförändringar hotar fortfarande båda arterna. Vattnen utanför Namibia och Sydafrika har tidigare pekats ut som områden med hög kollisionsrisk. — Att de återvänder till sydöstra Atlanten betyder inte att blåvalen och sillvalen är fullt återhämtade. Bestånden har långt kvar till sina historiska nivåer, säger Bridget James.]]> Stark öppning av värdnationerna i fotbolls-VM https://nyadagbladet.se/sport/stark-oppning-av-vardnationerna/ Sat, 13 Jun 2026 11:32:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233197 Två segrar och en oavgjord blev de tre värdnationernas facit när trion nu spelat sina öppningsmatcher i 2026 års fotbolls-VM – en start som lovar gott inför återstoden av gruppspelet. Värdnationerna fick en stark start på mästerskapet. Mexiko öppnade med tre poäng, Kanada skrev egen VM-historia och USA stod för den mest övertygande insatsen när laget körde över Paraguay inför en stjärnspäckad publik i Los Angeles.

Mexiko vann mot blekt Sydafrika

Mexiko inledde turneringen på Estadio Azteca i Mexico City, där Sydafrika enkelt besegrades med 2-0. Julián Quiñones gjorde mästerskapets första mål och Raúl Jiménez nickade senare in tvåan. Matchen blev stundtals hetsig och Sydafrika avslutade med nio man efter två röda kort. Även Mexiko fick en spelare utvisad i slutskedet, men segern var aldrig på allvar hotad då Sydafrika såg påtagligt bleka ut.

Kanada tog historisk poäng

Kanada fick nöja sig med en poäng, men poängen var historisk. På Toronto Stadium slutade mötet med Bosnien-Hercegovina 1-1 sedan Cyle Larin kvitterat i den 78:e minuten. Bosnien hade tagit ledningen genom Jovo Lukic i första halvlek, men Kanada växte in i matchen och visade ett spel som kan lova gott för lönnlöven inför fortsättningen. [caption id="attachment_233209" align="alignnone" width="640"] En supporter firar Kanadas första poäng i VM:s historia. Foto: Zou Zheng/Xinhua[/caption]

USA körde över Paraguay

USA stod för den starkaste insatsen av värdtrion inför ögonen på bland andra George Lucas, Tom Cruise och David Beckham. På jordbävningssäkrade SoFi Stadium i Inglewood krossade värdnationen Paraguay med 4-1 efter en första halvlek där amerikanerna spelade ut det sydamerikanska motståndet efter noter. Redan i paus stod det 3-0 efter bland annat två mål av Folarin Balogun. USA fortsatte att visa styrka även efter paus. Paraguay reducerade förvisso till 3-1, men Giovanni Reyna satte punkt med 4-1 på tilläggstid. Resultaten ger värdnationerna ett gott utgångsläge i jakten på avancemang till slutspelet. Inte minst för USA, som sett till motståndet, såg riktigt bra ut.]]> Iran: Brics måste stoppa USA från att agera utan följder https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-brics-usa-straffrihet/ Fri, 15 May 2026 08:55:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230344 Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppmanar Brics-länderna att gemensamt motverka vad han beskriver som USA:s växande hegemoni och uppfattning att landet kan agera utan följder. Uttalandet gjordes under ett utrikesministermöte i New Delhi, där Teheran lyfte fram blocket som en möjlig motvikt till västs dominans. Araghchi sade att Brics-länderna står inför ett gemensamt hot från Washingtons påtryckningar. Enligt den iranske utrikesministern har Iran under det senaste året två gånger utsatts för vad han beskriver som amerikansk-israeliska angrepp, samtidigt som andra medlemsländer i gruppen mött fientliga påtryckningar från USA. — Vi kan inte ignorera det gemensamma och farliga hot som vi alla står inför, sade Araghchi. Han menade att Brics bör bli ”en av huvudpelarna” i skapandet av en rättvisare världsordning, där det globala syd får större inflytande. Uttalandet ligger i linje med Irans återkommande kritik mot USA:s sanktionspolitik och västliga maktanspråk.

Varnar för imperialistmakter i sönderfall

Araghchi hävdade också att ”imperialistiska makter i sönderfall” försöker vrida klockan tillbaka och stoppa utvecklingen mot en mer multipolär världsordning. I sitt anförande anklagade han västmakter för att i allt större utsträckning bidra till ”folkmord” och ”grova kränkningar av nationell suveränitet”. Brics har hittills främst beskrivits som ett ekonomiskt samarbete, men frågan om säkerhetspolitiskt samarbete har fått större utrymme i takt med att gruppen expanderat och flera medlemsländer hamnat i konflikt med USA:s utrikespolitik. Efter de amerikansk-israeliska angreppen mot Iran uppmanade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva exempelvis Sydafrika att stärka försvarssamarbetet och minska beroendet av utländska vapen. Vid ett möte med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa varnade Lula för att båda länderna kunde bli sårbara för en ”invasion”. Araghchis budskap i New Delhi var därmed inte bara en iransk markering mot Washington, utan även ett försök att ge Brics en mer framträdande roll i den framväxande maktkampen mellan väst och det globala syd.]]> USA utesluter Sydafrika från G20 https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-utesluter-sydafrika-fran-g20/ Thu, 27 Nov 2025 14:10:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217495 USA:s president Donald Trump meddelar att Sydafrika inte kommer att bjudas in till nästa års G20-toppmöte i Miami. Beslutet följer allvarliga anklagelser om ett pågående folkmord på Sydafrikas vita minoritet. Trump hävdar att systematiska övergrepp och mord på vita bönder i Sydafrika har skett under regeringens tystnad. I ett inlägg på Truth Social skriver han: "De mördar vita människor och låter deras gårdar tas ifrån dem, slumpmässigt." Han kopplar anklagelserna direkt till sitt beslut: "På min order kommer Sydafrika INTE att få någon inbjudan till G20 2026, som hålls i den fantastiska staden Miami, Florida nästa år." Trump tillägger att USA även ska stoppa alla betalningar och subventioner till Sydafrika. Han riktar också kritik mot amerikanska medier som han anklagar för att tiga om det han kallar folkmord. Bland annat pekar den amerikanske presidenten ut The New York Times som särskilt medskyldiga genom sin tystnad.

Ramaphosa avvisar anklagelserna

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och andra företrädare avvisar dock kraftfullt bilden av ett pågående folkmord. — Det där är inte regeringens politik, sade Ramaphosa i maj i år, när frågan om markövertaganden och våld mot vita bönder kom upp under ett möte med Trump i Vita huset. [caption id="attachment_206480" align="alignnone" width="640"] Cyril Ramaphosa och Donald Trump i samband med vårens möte i Vita huset. Foto: faksimil/Vita huset[/caption] Både politiker och domstolar i Sydafrika har konsekvent förnekat att det förekommer ett riktat folkmord mot vita i landet. Enligt presidentens talesman Vincent Magwenya noterade Ramaphosa Trumps "beklagliga uttalande" och avvisade påståenden om att Sydafrika inte förtjänar sin plats i G20. — Som en av grundarna av G20 värdesätter Sydafrika konsensus, samarbete och partnerskap, förklarade Magwenya. G20-gruppen består av 19 länder, EU och Afrikanska unionen. Årets toppmöte i Sydafrika genomfördes utan närvaro av högt uppsatta amerikanska företrädare, sedan Trump vägrat backa från sina anklagelser. Nästa års G20-möte ska hållas på Trump National Doral, familjeföretagets golfresort utanför Miami.]]> Trump planerar att prioritera vita flyktingar https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-planerar-prioritera-vita-flyktingar/ Thu, 16 Oct 2025 09:05:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215173 Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer. Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar. Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet. De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om "amerikansk historia och värderingar" samt "respekt för kulturella normer". Trump rekommenderas att prioritera européer som har "utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för 'populistiska' politiska partier". Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för "mångkulturellt". "Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera", står det i dokumenten. Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna. — Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler. Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen: — Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter: — Och de tror att det är vita och kristna människor.]]> Bitcoin blir vardagsvaluta i Sydafrika – över 650 000 butiker öppnar för kryptobetalningar https://nyadagbladet.se/ekonomi/bitcoin-blir-vardagsvaluta-i-sydafrika-over-650-000-butiker-oppnar-for-kryptobetalningar/ Thu, 09 Oct 2025 17:45:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214786 Sydafrikaner kan nu betala med Bitcoin på hundratusentals butiker i landet efter ett banbrytande partnerskap mellan betalningslösningsföretaget MoneyBadger och Scan to Pay. Samarbetet, som lanserades den 7 oktober, gör det möjligt att handla mat, tanka bensin och betala räkningar direkt med kryptovaluta – utan krångliga konverteringar. Efter åratal av att Bitcoin främst använts som investeringsobjekt tar nu den digitala valutan steget in i det sydafrikanska vardagslivet. Det nya systemet bygger på Bitcoin Lightning Network, en teknik som möjliggör blixtsnabba transaktioner till minimala kostnader, och riktar sig till de över sju miljoner Bitcoin-användare som har plånböcker hos stora aktörer som Blink, Aqua och Blitz, samt kryptobörser som Binance, Luno och VALR. Kunderna betalar direkt med Bitcoin genom att skanna en QR-kod, medan handlarna får sina betalningar i sydafrikanska rand. Valutaväxlingen sker automatiskt i bakgrunden, vilket innebär att butikerna garanteras rätt belopp i lokal valuta utan att behöva hantera kryptovalutan själva.

Sydafrika i täten för afrikansk kryptoadoption

Lanseringen kommer när Sydafrika etablerar sig som en av kontinentens ledande marknader för kryptovalutor. Enligt analysföretaget Chainalysis ökade den totala kryptovalutaadoptionen i Afrika söder om Sahara med 52 procent mellan juli 2024 och juni 2025, vilket gör regionen till den tredje snabbast växande i världen. I Sydafrika dominerar Bitcoin kraftfullt med 74 procent av alla kryptovalutaköp, långt över det globala genomsnittet på 51 procent. Landet har också en relativt gynnsam regleringsmiljö jämfört med flera andra afrikanska nationer, där kryptovalutor antingen är helt förbjudna eller befinner sig i en juridisk gråzon. [caption id="attachment_214791" align="alignnone" width="640"] Bitcoin Witsand är en liten kuststad i Sydafrika som har blivit en av världens mest entusiastiska Bitcoin-gemenskaper med mycket hög användning av Bitcoin i vardagliga transaktioner. Faksimil: South Africa Insight/YT[/caption]

Lightning Network gör Bitcoin praktiskt

Lightning Network är den så kallade layer-2-lösning som byggts ovanpå Bitcoin-blockkedjan och som löser Bitcoins klassiska skalbarhetsproblem. Där en traditionell Bitcoin-transaktion kan ta upp till tio minuter och kosta flera dollar i avgifter, erbjuder Lightning Network genomförande på under en sekund till en bråkdel av öret. Globalt har Lightning Network vuxit kraftigt under senare år. Nätverkskapaciteten har mer än fördubblats under 2021, och stora aktörer som X, Revolut och flera kryptobörser har integrerat stöd för tekniken. I Europa har detaljhandelskedjor som Spar i Schweiz börjat acceptera Lightning-betalningar, och i USA rullar betalningsjätten Square ut Bitcoin-betalningar via Lightning till sina miljontals handlare.

Ekonomisk inkludering och skydd mot inflation

Bakom den snabba adoptionen av kryptovalutor i Afrika ligger ofta djupare ekonomiska utmaningar. Hög inflation, valutadevalvering och begränsad tillgång till banktjänster har drivit människor att söka alternativa finansiella lösningar. Enligt Världsbanken saknar omkring 57 procent av Afrikas befolkning tillgång till grundläggande banktjänster. Dessutom fungerar Bitcoin som ett skydd mot valutadevalvering. I Nigeria nådde inflationen 32,15 procent i augusti 2024, vilket har fått många att vända sig till kryptovalutor för att bevara sina besparingar. Liknande mönster syns i Sydafrika, Ghana, Kenya och Zimbabwe.]]> Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt https://nyadagbladet.se/miljo/radioaktiv-metod-redo-att-anvandas-mot-tjuvjakt/ Mon, 11 Aug 2025 05:05:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210807 Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala. Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna. Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande. — Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som "medicin"

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material. Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet. — Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.]]> Afrikandernas ovissa framtid https://nyadagbladet.se/kultur/afrikandernas-ovissa-framtid/ Sat, 02 Aug 2025 18:00:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200140 adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation. Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025
Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet. Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker. Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken. Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord. Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten. Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet. Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

"Vill inte flytta någonstans"

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker. – Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity. – Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i. Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.   Markus Andersson]]> Trump konfronterade Sydafrikas president om folkmord på vita https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-konfronterade-sydafrikas-president-om-folkmord-pa-vita/ Thu, 22 May 2025 08:05:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=206479 Under ett möte i Vita huset på onsdagen konfronterade president Donald Trump Sydafrikas president Cyril Ramaphosa med anklagelser om att det i landet just nu sker ett folkmord på vita jordbrukare. För att understryka allvaret beordrade Trump att ljuset i Ovala rummet skulle dämpas och visade en fem minuter lång film som i detalj redogjorde för hur sydafrikanska politiker uppmanar till mord och systematiskt våld på landets vita minoritet. Trump sade att han ännu inte ”bestämt sig” för om det är påkallat att använda termen ”folkmord” i sammanhanget eller inte men uppgav att ”tusentals” vita sydafrikaner hittills sökt flyktingstatus i USA och att han vill ”rädda liv”. Filmen innehöll klipp där Julius Malema, ledare för det vänsterpopulistiska partiet Economic Freedom Fighters tydligt hörs uppmana till mordaktioner och våldsdåd. – Revolutionen kräver att det vid någon punkt måste ske dödande, hävdar den ökände politikern i filmen. Flera sekvenser visade hur Malema dansade inför tiotusentals åskådare medan han och hans organisationskamrater sjöng ”döda boern, döda farmaren!” och deklarerade att ”vi skär halsen av vitheten”.

"De dödar dig om du är vit"

I ytterligare ett klipp syntes tidigare president Jacob Zuma (2009–2018) sjunga en välkänd svart kampsång som inkluderar samma refräng med "döda boern". En sång som enligt kritiker bidragit till ökade spänningar och fler attacker mot vita jordbrukare. Filmen visade också vägminnesmärken tillägnade vad som sades vara tiotals mördade vita bönder. Trump riktade även kritik mot en ny sydafrikansk lag som möjliggör att den sydafrikanska staten konfiskerar obrukad mark – mark som ofta ägs av den vita minoriteten Under mötet närvarade även Elon Musk – född i Sydafrika, numera Trumps nära rådgivare – som lyssnade när presidenten återgav vad en bekant berättat för honom: – De tar din mark och de dödar dig om du är vit. – Jag vill säga, apartheid, hemskt. Det var den största nyheten – det rapporterades hela tiden. Det här är något slags motsats till apartheid. Det som händer nu rapporteras aldrig, fortsatte presidenten och undrade varför Malema inte fängslades när han uppmanade till folkmord inför tv-kameror och tiotusentals åskådare.

"Inte regeringens politik"

Ramaphosa förblev mycket lugn under det över timslånga samtalet som hölls inför den församlade pressen och förnekade bestämt att Malemas folkmordsuppmaningar speglar den sydafrikanska regeringens hållning: – Det ni såg, talen som hölls, det är inte regeringens politik. Vår regeringspolitik är helt, helt emot det Malema sade, bedyrade han. För att försöka blidka Trumpadministrationen valde Ramaphosa att lyfta fram de i USA populära sydafrikanska golfspelarna Ernie Els och Retief Goosen, som följt med på resan, samt att tacka Trump för USA:s leverans av respiratorer under covidkrisen 2020. Sydafrikas jordbruksminister Jan Steenhuisen, som själv är vit, deltog också under konferensen och argumenterade att säkerhetsläget på landsbygden förvisso är mycket dåligt. Han ville dock inte kalla det för ett folkmord eller ens antyda att vita jordbrukare skulle vara särskilt utsatta. – Det kräver mycket arbete att komma till rätta med det. Det behövs mer polisresurser och en annan strategi för att hantera det. Men majoriteten av landets kommersiella och småskaliga bönder vill verkligen stanna i Sydafrika och få det att fungera, hävdade han. https://www.youtube.com/watch?v=4cy-HJ2wRZs Steenhuisen påstod att hans parti, det liberala Demokratiska Alliansen som förra valet fick 21 procent av rösterna, ingick i koalition med Ramaphosas ANC (cirka 40 procent av rösterna) just för att hålla personer som Malema borta från makten. Malemas EFF och Zumas MK, som är betydligt mer öppet fientliga och ogillande mot den vita minoriteten än Ramaphosas ANC, har tillsammans cirka 25 procent av väljarstödet.

Ett "våldsamt land"

Zingiswa Losi, ordförande för landets största fackförbund COSATU hade också flugits in och försökte övertyga Trump om att Sydafrika är ett ”våldsamt land” – och att människor dödas oavsett deras etniska bakgrund. – Om du åker ut på landsbygden, där den svarta majoriteten bor, ser du kvinnor och äldre som blir våldtagna, dödade, mördade. Problemet i Sydafrika handlar inte nödvändigtvis om ras, utan om brottslighet, påstod hon. Ramaphosa själv kunde inte förneka att besinningslöst våld och mord fortsätter att vara en del av vardagen i Sydafrika – men han hävdar att detta beror på ”ojämlikhet och arbetslöshet” – och att problemen kan åtgärdas genom att förbättra Sydafrikas ekonomi. – Vårt främsta, främsta verkliga skäl till att vara här är att främja handel och investeringar, så att vi kan växa vår ekonomi – med ert stöd – och också ta itu med alla dessa samhällsproblem. När Ramaphosa efter tre timmar lämnade Vita huset, uppgav han till reportrar att mötet ”gick mycket bra”.

Hånade vita flyktingar

Alla är dock inte imponerade över den sydafrikanske ledarens försvar och flera har uppmärksammar hur han alldeles nyligen hånade de vita sydafrikaner som flytt till USA för att undkomma förföljelser och förtryck. I ett tal hävdade han inför en gapskrattande publik att afrikanderna flyr på grund av ”påhittade skäl” – och slog fast att Sydafrika är ”enade i mångfalden”. – Ingen av oss ska någonsin känna att de tappat modet och blivit fegisar och vilja springa iväg, häcklade presidenten de vita flyktingarna. Tidigare i år uppmärksammade Nya Dagbladet afrikandernas ovissa framtid och deras flerhundraåriga historia i landet i en längre kulturartikel.]]> Vita sydafrikaner får skydd i Trumps USA: ”Pågår ett folkmord” https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-sydafrikaner-far-skydd-i-trumps-usa-pagar-ett-folkmord/ Tue, 13 May 2025 12:48:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205902 Trump-administrationen har påbörjat en relokalisering av vita sydafrikaner till USA. Beslutet försvaras av presidenten själv med att gruppen utsätts för ett folkmord – men att detta tystas ner eftersom det är just vita som drabbas. 59 vita sydafrikaner har redan flugits in i landet och utgör enligt Trump-administrationen de första i en större relokalisering av afrikander – en vit minoritetsgrupp som utsätts för omfattande våld, förföljelse och diskriminering i sitt hemland. Programmet, som presenterades i februari, prioriterar afrikander som anses leva i ständig fara på grund av våld och trakasserier i det huvudsakligen svarta Sydafrika. – Därför att de blir dödade. Vi vill inte se människor dödas… det är ett folkmord som pågår. Bönder mördas. De råkar vara vita, sade Trump i ett pressuttalande när en journalist krävde svar på varför presidenten ville hjälpa just vita flyktingar. Afrikander – främst ättlingar till nederländska och franska nybyggare som kom till Sydafrika för hundratals år sedan – utgör omkring 2,7 miljoner av Sydafrikas 62 miljoner invånare. Många bor på landsbygden, där våldsbrott mot lantbrukare är vanligt förekommande, och även om det inte längre förs någon officiell statistik står det klart att tusentals vita sydafrikaner har mördats de senaste decennierna.

Sydafrikas regering förnekar förföljelse

Trump och flera av hans rådgivare, däribland sydafrikanen Elon Musk, har påpekat att morden ofta motiveras av rashat och att offren drabbas för att de är just vita. Sydafrikas utrikesminister Ronald Lamola avvisar dock anklagelserna och hävdar att ”det inte finns någon data som stödjer att vita sydafrikaner systematiskt förföljs”. – Vita farmare drabbas av brottsligheten precis som alla andra sydafrikaner, hävdar han. Den sydafrikanska regeringen påstår vidare att afrikanderna har det bättre än de flesta i landet och att det skulle vara desinformation och felaktig rapportering som ligger till grund för uppfattningen att gruppen skulle vara särskilt utsatt. Även journalister, lobbyorganisationer som verkar för massinvandring, och politiska motståndare har reagerat med bestörtning på Trumps val att fokusera på att hjälpa just vita flyktingar istället för människor av utomeuropeisk härkomst.

"Blir brutalt mördade"

Trump står dock på sig och betonar att han inte hjälper afrikanderna på grund av deras hudfärg utan för att de drabbas av någonting fasansfullt – någonting som dessutom tystas ner av västerländska medier. – Om de är vita eller svarta spelar ingen roll för mig, men vita bönder blir brutalt mördade och deras mark konfiskeras i Sydafrika. – Tidningarna och tv-media talar inte ens om detta. Om det vore tvärtom skulle de tala om det, det skulle vara det enda de talade om. Jag bryr mig inte om vilka de är. Jag bryr mig inte om deras ras, deras hudfärg, deras längd, deras vikt, jag vet bara att det som händer är fruktansvärt. Tidigare i år uppmärksammade Nya Dagbladet afrikandernas tillvaro och historia i en längre kulturartikel.]]>