Sveriges Riksdag – Nya Dagbladet

Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal

Jan Sundstedt — Mon, 03 Aug 2026 08:27:53 +0000

En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot. Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon. Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i 20 kap. 2 § brottsbalken. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.

Kompletterar tjänstefelsbrottet

Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet. Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas. Riksdagen beskriver reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse. Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet. I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel. [caption id="attachment_189977" align="alignnone" width="640"] Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fyra partier reserverade sig

Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget. SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades. Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda. TCO, Facket ST och Vision varnade före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar. Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen. Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.

Justitieutskottet röstar återigen igenom Chat Control 2.0

Jan Sundstedt — Fri, 27 Sep 2024 08:56:45 +0000

EU:s omstridda CSAM-förordning Chat Control 2.0 har återigen fått stöd i Riksdagens justitieutskott efter att ett reviderat förslag presenterats av det ungerska ordförandeskapet. Förslaget, som kritiserats för att öppna upp för en ny nivå av massövervakning, ger myndigheter rätt att övervaka i princip all privat kommunikation. Det är fortfarande oklart om det kommer att godkännas av alla EU:s medlemsstater. EU:s ministerråd skulle ha röstat om den omstridda förordningen i somras men valde oväntat att skjuta upp omröstningen. Nu rapporterar Bonnierägda tabloiden Dagens Nyheter att ett reviderat förslag tagits fram av det ungerska ordförandeskapet, och att Riksdagens justitieutskott återigen har röstat för att stödja förslaget. Förslaget har kritiserats skarpt av såväl IT-experter, politiker som flertalet människorättsorganisationer, som menar att förordningen öppnar för en helt ny nivå av massövervakningssamhälle. Sedan förslaget först presenterades, år 2022, har det reviderats flera gånger och även röstats ned av EU-parlamentet. Om den senaste versionen kommer att godkännas är fortfarande oklart. Det nya förslaget liknar i stor utsträckning det som tidigare lades fram av det belgiska ordförandeskapet, vilket även det fick stöd av justitieutskottet.

#chatcontrol är ett fruktansvärt övergrepp på dom mänskliga rättigheterna. Stoppa detta människorätts och barnkonventions kränkande förslag ! Som strider emot Korrespondenshemligheten, GDPR, datalagrings förbudet och delar av barnkonventionen. Stoppa #chatcontrol nu ! #svpol #EU
— mänskligarättigheter (@MrSweden2015) September 26, 2024

Vågskålen nära tippa över i ministerrådet

Enligt IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har förslaget knappt förändrats sedan i somras. – I förslaget har det både lagts till text om att totalsträckskryptering ska vara tillåten och att även totalsträckskrypterade tjänster ska kunna övervakas. De menar på att bilder, videoklipp och länkar ska genomsökas innan de krypteras vilket går emot själva syftet med krypteringen, säger han i en kommentar till Sweclockers. Riksdagen var inte förpliktad att hålla en omröstning om det reviderade förslaget, då den tidigare versionen klubbats igenom, men justitieutskottet begärde trots det en ny omröstning. Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med Socialdemokraterna, röstade för förslaget. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Alla EU:s medlemsstater har ännu inte tagit ställning till det reviderade förslaget, men enligt Karl Emil Nikka ser det nu ut som om förslaget kan gå vidare. – Den blockerande minoriteten är nära att falla. Det kan räcka med att ett land till svänger i frågan för att förslaget ska gå vidare till trilogförhandlingar, säger Nikka. Ministerrådet väntas samlas den 10–11 oktober, men det är i nuläget oklart om Chat Control-förslaget kommer att vara på dagordningen för diskussion.

Kokainskandal i riksdagen – SD vill drogtesta politiker

Jan Sundstedt — Thu, 18 Jan 2024 12:54:26 +0000

Häromdagen avslöjade Schibsted- och LO-ägda Aftonbladets journalister att man funnit spår av kokain inne på ett flertal riksdagspartiers partilokaler samt på kanslitoaletter inne i riksdagen. Skandalen har blivit ett hett diskussionsämne och lett till krav på att riksdagsledamöterna och annan personal drogtestas. Aftonbladet gjorde enligt utsago testerna på partiernas riksdagskanslier (med undantag för Moderaterna där testet gjordes i partilokalen), i samband med olika intervjutillfällen. För testerna använde man så kallade kokainservetter. Servetterna färgas blåa om de fångar upp drogen vid till exempel torkning av ytor. Tidningen lät sedan testa de servetter som gett utslag i ett laboratorium. – I alla prover som vi fick har vi hittat kokain, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare vid Karolinska institutet och den som utfört testerna. Det är i dagsläget hart när omöjligt att konstatera hur länge spåren funnits där eller vem/vilka som ligger bakom. För att komma in i lokalerna krävs ett passerkort eller att man är inbjuden av någon med passerkort. En tjänsteman från ett av de berörda partierna ställer sig frågande till hur det kan finnas knark på kansliet då festande inte är tillåtet där och konstaterar att "många har tillgång till partilokalerna och att det i värsta fall kan vara politiker som nyttjat drogen". – Det kan lika gärna vara en förtroendevald och det är inte bra.

Apropå kokain funnet på toaletter i riksdagen. Alla förstår att många politiker och journalister kör en linje utåt, men en annan linje (lina) privat. Som medborgare finner jag dock hyckleriet motbjudande. https://t.co/aPOcCnX8ww
— Emma (@Andemc2) January 17, 2024

Fyra partier på kokainlistan

De partier vars prover visade på spår av kokain är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. I samband med avslöjandet har företrädare för de utpekade partierna kommenterat det hela i termer som att man "ser allvarligt på det hela" och att man är "överraskad", men påpekar samtidigt att toaletterna ifråga kan ha använts av exempelvis besökare. Liberalerna meddelar att partiet ska utföra egna tester. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna uppger att man ska kontakta riksdagsförvaltningen och Vänsterpartiet avser att ta kontakt med huvudskyddsombudet i riksdagen. – Det är en toalett som många människor kan använda, men man ska inte knarka, är det enkla budskapet, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TT. [caption id="attachment_170604" align="alignnone" width="640"] Drogbaronen Tony Montana har i populärkulturen länge varit kokainets symbol. Foto: faksimil/Universal Studios[/caption]

Åkesson vill se drogtest

SD-ledaren Jimmie Åkesson öppnar för drogtest i riksdagen. – Jag vet inte vad lagen säger om möjligheten att göra det, men jag tycker att det skulle vara fullt rimligt att göra det på den här arbetsplatsen precis som alla andra, menar SD-ledaren. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, vars parti än så länge inte figurerar i sammanhanget, är bestört och menar att riksdagen är en arbetsplats som ska vara drogfri.

– Det har ett väldigt starkt symbolvärde om drogfriheten inte upprätthålls på en plats som också rör Sveriges högsta beslutande församling.

Allmänheten reagerar

Allmänheten har reagerat starkt på uppgifterna och på sociala medier har folk i sedvanlig ordning lagt upp mängder med ironiska och satirfyllda klipp samt inlägg av starkt kritisk karaktär. På X reagerar profilen @anilsasikter på vad han menar är oklädsamt uppträdande av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

Aftonbladet har precis avslöjat att de hittat spår av kokain i Vänsterpartiets riksdagskansli. AB:s reporter frågar ND om V borde drogtesta sin personal. I stället för att svara ödmjukt så agerar hon spydigt, barnsligt och drar till med whataboutism mot AB.
Dagisnivån. #svpol pic.twitter.com/dKWzQs04kZ — Anil (@anilsasikter) January 17, 2024

Gemensamt för kritiken är, vad som kan utläsas och tolkas som, politikerförakt. Något som i tider av inte minst kärva ekonomiska förhållanden för många hushåll, våra folkvalda nog gärna vill se mindre av.

Polisen inkopplad

I och med uppgifternas allvarliga karaktär är riksdagsförvaltningen inkopplad och man samverkar med polisen i ärendet. Enligt Niklas Åström, säkerhetschef på riksdagsförvaltningen, är en polisanmälan upprättad. – Vi har såklart reagerat – det är förstås inte acceptabelt med det som kan antas vara brottslig verksamhet i riksdagens lokaler, säger han i en kommentar till TT.

– Vi behöver fortsätta vårt arbete med att arbeta för en stark säkerhetskultur i riksdagen, både för de som har sin arbetsplats här och alla de som besöker riksdagen tillfälligt. Vi har en samverkan med partierna och partikanslierna. Där finns säkerhetsansvariga personer och det arbetet handlar om att identifiera förebyggande åtgärder för att sådana här händelser inte ska upprepas, uppger Niklas Åström.

Här tågar V-ledamoten ut ur riksdagen

Jan Sundstedt — Fri, 21 Apr 2023 06:35:12 +0000

Sveriges riksdag hade i tisdags en så kallad frågestund där ett av spörsmålen på dagordningen var Ludvig Asplings (SD) fråga till statsminister Ulf Kristersson gällande de tusentals svenska medborgare av utländsk härkomst som åker på semester till länder man säger sig ha flytt ifrån. Frågeställningen fick Vänsterpartiets (V) gambianske riksdagsledamot Malcolm Momodou Jallow att resa sig upp och lämna riksdagssalen. I ett videoklipp från frågestunden ser man en till synes inte fullt så road Jallow resa sig upp och gå en kort stund efter Asplings inledande anförande. Vad gäller själva frågeställningen från Ludvig Aspling, ger statsminister Kristersson inte något konkret svar på vad regeringen avser att göra åt det faktum att många av landets tidigare asylsökande semestrar i sina förment krigshärjade hemländer. Malcolm Momodou Jallow är vid sidan av partipolitiken även verksam inom Afrosvenskarnas riksförbund och ordförande i Afrosvenskarnas forum för rättvisa. I skrivande stund har han inte kommenterat sitt uttåg från den aktuella frågestunden. https://youtu.be/1IMscO7KfUE?t=23 Alltsedan Sverigedemokraterna efter valet 2010 kom in i Sveriges riksdag har liknande scener till och från utspelats. Att lämna riksdagssalen under ett pågående anförande, utan giltig orsak, ses av hävd som ett etikettsbrott och tecken på oartighet.

Riksdagen röstade igenom kritiserad inskränkning av pressfriheten

Sofie — Thu, 17 Nov 2022 08:42:37 +0000

Under onsdagen röstades en ny grundlagsändring igenom. Innebörden av denna är att det i Sverige nu kommer att finnas utrymme för att straffbelägga traditionell journalistisk rapportering - om denna kan anses ”skada relationer till länder eller mellanfolkliga organisationer Sverige samarbetar med”. Av riksdagspartierna var det endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade emot. Det kontroversiella lagförslaget ”Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri” har under onsdagen röstats igenom av riksdagen, vilket innebär en ändring i Sveriges grundlag och en kraftig urholkning av pressfriheten i landet. Syftet med den nya lagen ska vara att förbjuda att ”obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation”, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Lagen innebär i praktiken en kraftig inskränkning av Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen, vilket gör att vissa journalistiska granskningar helt enkelt blir förbjudna i Sverige. Lagförslaget har mött enorm kritik, inte minst från Journalistförbundet, men även från medieföretag som exempelvis SVT som menar att lagen hotar demokratin och yttrandefriheten. Riksdagen antog grundlagsändringen med röstsiffrorna 270–37. Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot.

Enorm säkerhetsläcka – hemliga uppgifter om riksdagen och banker ute på nätet

Sofie — Tue, 27 Oct 2020 13:18:32 +0000

En läcka har lett till att information om Sveriges riksdag och flera banker släppts ut öppet på internet. Dataläckan är från säkerhetsföretaget Gunnebo och handlar om 38 000 filer som bland annat berör ritningar över bankvalv, larmsystem och känsliga anläggningar. Flera filer som är belagda med sekretess har laddats upp på nätet, visar en granskning som Bonniertidningen DN gjort. Bland annat handlar det om ritningar över säkerhetskameror och larm på ett av SEB:s kontor och även detaljerade ritningar på Skatteverkets nya kontor i Sundbyberg. Det finns också med ett avtal mellan Gunnebo och Riksdagsförvaltningen som handlar om hemliga uppgifter om riksdagens skalskydd. Det var i augusti som hackare kontaktade säkerhetsföretaget och skrev att ”er tid rinner ut” och att de skulle släppa information på nätet. Sedan gjordes ett dataintrång på företaget. Gunnebo säger att meddelandet sågs långt efter intrånget. – Vi undvek en nedstängning. Men man lär sig mer hela tiden. Nu vet vi att vi blev bestulna på data och försöker hantera stölden på ett professionellt sätt, säger Stefan Syrén, vd på Gunnebo, till DN. IT-säkerhetsexperten Leif Nixon på Sectra Communications har gått igenom materialet som läckts ut och säger att det blir väldigt problematiskt när sådan känslig information läcker ut. – Att bli hackad är en sak, det kan man aldrig skydda sig hundraprocentigt från. Men det är under all kritik att hantera en incident så här dåligt. A och O när ett intrång inträffat är att fastställa vad som faktiskt hänt, och här hade tio minuters efterforskning räckt för att förstå risken för att kritiska data blivit stulna. Jag tror att Gunnebo har en lång resa framför sig för att återupprätta sitt rykte, säger Nixon. Riksdagsförvaltningen säger att de inte fått information från Gunnebo om den här händelsen. Skatteverket och Nordea säger att uppgifterna som läckts inte är så känsliga. SEB hänvisar frågor om intrånget till Gunnebo.