https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/miljo/rapsfalt-ovantad-fristad-for-bin/ Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233866 Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien. I studien, som publicerats i Nature Communications, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare. Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer. Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter. ”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/doft-lavendel-grisar-lekhumor/ Fri, 29 May 2026 07:12:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231895 Lite lavendel, anis eller tall i halmen räckte för att väcka grisarnas nyfikenhet. I en ny studie från SLU blev djuren mer lekfulla när vardagsmiljön fick nya dofter. I studien, som publicerats i tidskriften Animal, följde SLU-forskarna 1 600 grisar på en kommersiell gård, från tio veckors ålder fram till slakt. Forskarna undersökte om doftsatt halm kunde göra grisarnas vardag mer stimulerande. Forskarna använde eteriska oljor med dofter som lavendel, anis och tall, och jämförde dem med kontrollgrupper där halmen behandlats med doftfri mineralolja. — Vi vill med studien belysa hela bilden; inte enbart hur vi undviker negativ välfärd, utan hur man med lämpliga biologiska medel kan påverka grisar i positiva aspekter – till exempel att öka naturligt beteende som lek och se hur de utforskar sin omgivning, säger Maria Vilain Rørvang, universitetslektor vid SLU och huvudförfattare till studien. Grisarna luktade mer på den doftsatta halmen, lekte mer med den och visade också mer lekbeteende med varandra. Enligt forskarna kan sådan lek tyda på att grisarna mår bra. — Det är intressant att se hur grisarnas nyfikenhet väcks när de får lukta på annat än vad de vanligtvis känner. Deras lekbeteende, när de tar halmen i sin mun och hoppar runt likt hundar gör, kan dessutom vara en indikator på ett positivt känslotillstånd, säger Maria Vilain Rørvang. Forskarna framhåller att halm redan är viktigt för att stimulera grisar, men att intresset kan avta över tid. Genom att ge halmen nya dofter kan materialet bli mer spännande och locka fram grisarnas naturliga behov av att böka, lukta och utforska. Forskarna såg däremot inga tydliga förbättringar när det gällde andra välfärdsmått, som svansskador, öronskador eller nedsmutsning. Fler studier behövs därför för att se hur metoden fungerar i olika typer av produktionsmiljöer.]]>