<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Sveriges Kommuner och Regioner &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/sveriges-kommuner-och-regioner/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 05 Jun 2026 09:36:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Sveriges Kommuner och Regioner &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sprakproblem-aldreomsorgen-tre-av-fyra-kommuner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 05 Jun 2026 09:36:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreboende]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[hemtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[svenska språket]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232496</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.</strong>

<a href="https://arbetet.se/2026/06/02/sprakproblem-i-aldreomsorgen-i-tre-av-fyra-kommuner/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Kommunalarbetarens granskning</a>, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

— <em>Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger</em>, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.
<h3>Språktester ökar snabbt</h3>
Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.
<h3>Ny lag från 1 juli</h3>
Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt <a href="https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2026-04/SFS2026-342.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">lagändringen</a> ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt <a href="https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/storokningavutrikesfoddasomjobbarivalfarden.9640.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Kommuner och Regioner</a> var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldreomsorgen i kris &#8211; de flesta vill byta jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreomsorgen-i-kris-majoritet-vill-byta-jobb/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreomsorgen-i-kris-majoritet-vill-byta-jobb/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Apr 2023 09:14:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147137</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtidigt som Sveriges kommuner behöver nyanställa 100 000 människor till hemtjänst och äldreboenden uppger en majoritet av redan anställda inom äldreomsorgen att de inte vill stanna kvar inom yrket.</strong>

<em>– Det här är systemhotande. Det är otroligt oroväckande och något vi inte sett tidigare</em>, säger Malin Ragnegård, ordförande för fackförbundet Kommunal, till <a href="https://www.tv4.se/artikel/3agQCTDAbDVMRwm03nuKM/larmet-fler-aen-haelften-inom-aeldreomsorgen-vill-laemna-sitt-jobb" target="_blank" rel="noopener">TV4</a>.

Enbart 46 procent av deltagarna i en undersökning som Kommunal genomfört bland sina medlemmar svarar att de vill fortsätta arbeta inom äldrevården – en siffra som var 76 procent så sent som 2012.

<em>– Detta är en viktig signal till oss arbetsgivare att vi behöver följa upp personalomsättningen. Vi behöver motivera personalen att stanna kvar och vidareutveckla sig</em>, kommenterar Caroline Olsson, chef på Sveriges Regioners och Kommuners avdelning för arbetsgivarepolitik.

Det kan också noteras att samtidigt som många anställda inom äldreomsorgen vill lämna sina jobb ökar antalet äldre svenskar – och kommer att fortsätta öka med 50 procent under det kommande decenniet. Enligt SKR behöver 100 000 nya personer anställas under denna period för att möta de ökade behoven, något som bedöms bli mycket svårt.

<em>– Arbetsgivarna behöver göra det här jobbet mer attraktivt. Man behöver förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna. Det är ju så man gör när man driver en verksamhet där man har svårt att få tag på personal, men inte i välfärden – där gör man tvärtom och drar ner och försämrar</em>, säger Malin Ragnegård.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreomsorgen-i-kris-majoritet-vill-byta-jobb/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så hjälper du till att stoppa valfusk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-hjalper-du-till-att-stoppa-valfusk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-hjalper-du-till-att-stoppa-valfusk/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Sep 2022 13:01:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagen]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>
		<category><![CDATA[valfusk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131071</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns mycket du som medborgare kan göra för att motverka systematiskt valfusk och annat valsabotage. Vem som helst har nämligen rätt att bevaka mottagningen och räkningen av röster och säkerställa att ansvariga sköter sitt uppdrag.
</strong>

<strong>Glöm heller inte att dokumentera och rapportera in eventuella oegentligheter till Nya Dagbladet under söndagen.</strong>

På söndag är det val till riksdagen, regioner och kommuner. Redan sedan den 24 augusti har svenskarna kunnat förtidsrösta på sina föredragna kandidater och partier.

Dessvärre har många rapporter och vittnesmål bekräftat att valsabotage sker även i Sverige. Flera partier har exempelvis rapporterat om hur deras valsedlar försvunnit eller gömts undan i vallokalerna och hur valaffischer och andra politiska budskap vandaliserats av motståndare.

Som privatperson har du dock i Sverige stora möjligheter att själv engagera dig för att stoppa eller åtminstone minska valfusket – och bidra till att valprocessen sker på ett mer korrekt och legitimt sätt.

<strong>Kontrollera valsedlarna</strong>

Nytt för i år är att samtliga valsedlar ligger på ett bord bakom en särskild avskärmning – något som följt på kritik mot bristande integritet i det svenska valsystemet och ska minska risken för påverkan. Du har dock fortfarande all rätt att gå fram och titta så att alla valsedlar ligger på sin plats och säkerställa att något partis valsedlar inte har försvunnit eller gömts undan för väljarna – någonting som dessvärre har varit vanligt förekommande under tidigare val.

”<em>Valsedlarna finns bakom en avskärmning, så att du kan ta dina valsedlar utan att någon annan ser på. Du ska enligt lag vara ensam när du tar dina valsedlar</em>”, skriver Valmyndigheten på sin <a href="https://www.val.se/val-2022/val-2022/din-rost-ar-hemlig.html" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.

Det är röstmottagarna som ansvarar för att såväl partivalsedlar som blanka valsedlar finns på plats lättillgängligt i lokalen. Nytt för i år är att röstmottagarna också tagit över ansvaret från partierna för utläggning av namnvalsedlar – med motiveringen att sabotage ska undvikas. Partierna är dock fortsatt ansvariga för att leverera namnvalsedlarna till röstmottagningsstället.

[caption id="attachment_131087" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-131087" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/09/Valsedlar2022-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Valsedlarna finns i år bakom en skärm. Foto: faksimil/SVT[/caption]

Röstmottagarna ska enligt lag också säkerställa att alla partivalsedlar, för de partier som vid något av de två senaste valen till riksdagen fått mer än 1 procent av rösterna i landet, finns utlagda. De lägger även ut partivalsedlar till region- och kommunfullmäktige för de partier som finns representerade där.

Partier som inte nått 1 procent av rösterna i något av de två senaste valen måste själva lägga ut sina valsedlar i röstmottagningslokalerna – även om vissa kommuner är behjälpliga med detta.

Om valsedlar saknas kan man uppmärksamma röstmottagarna om detta. Man kan också kontakta det berörda partiet och berätta att valsedlarna saknats och klaga till Valmyndigheten som ska säkerställa att valet går rätt till. Att försöka påverka valutgången är belagt med fängelsestraff och misstänkta brott bör polisanmälas.

<strong>Bevaka röstmottagarna</strong>

Även i övrigt har vem som helst rätt att kontrollera så att röstmottagarna sköter sitt uppdrag och att de eller något annan i lokalen inte ägnar sig åt otillbörlig valpåverkan eller misskötsel. Detta så länge man inte stör valprocessen.

Enligt lag ska den som inte har funktionsnedsättning och bett om hjälp vara ensam när de gör i ordning sin röst bakom valskärmen. Vem som helst har rätt att kontrollera röstmottagningen i röstningslokaler inför valet samt i vallokalerna på valdagen den 11 september.

https://www.youtube.com/watch?v=vgzEBXqprjA

Röstmottagarna ska ha ”neutral klädsel” och får bland annat inte bära politiska symboler. Utanför lokalerna är det däremot vanligt att företrädare för de politiska partierna står och delar ut valsedlar, vilket är helt tillåtet. Det går dock bra att kontrollera att dessa inte är hotfulla eller försöker pressa väljare att rösta på ett visst parti och säkerställa att företrädare inte ”följer med” väljarna in i vallokalen för att ”hjälpa” dessa att rösta.

<strong>Räknar man rätt?</strong>

Efter att röstningen avslutats klockan 20:00 den 11 september börjar rösterna räknas i vallokalerna – först rösterna till riksdagen, sedan till kommunerna och sist till regionerna. Även här ska full transparens råda och vilken medborgare som helst har rätt att kontrollera att rösträkningen går rätt till.

Rösträkningen i vallokalerna ger ett preliminärt valresultat som publiceras under natten på val.se. Den slutgiltiga rösträkningen påbörjas den 12 september hos Länsstyrelsen och då räknar man även personrösterna. Även här har vem som helst rätt att kontrollera så att allt går rätt till och att det inte fuskas eller räknas fel.

Den 14 september (onsdagen efter valdagen) räknar kommunernas valnämnder också ihop de sena förtidsrösterna – något som vid behov kan pågå fram till torsdagen. Precis som vid de två tidigare rösträkningarna har privatpersoner full rätt att bevaka proceduren.

https://www.youtube.com/watch?v=6neeHK0pHQM

Om valfusk upptäcks kan fuskaren konfronteras, polisanmälas och Valmyndigheten kontaktas. Den som vill överklaga valet ska göra detta senast inom tio dagar efter att valet avslutats – och då genom en motiverad skrivelse till Valprövningsnämnden.

All röstmottagning och rösträkning är offentlig i Sverige och får bevakas av privatpersoner, men den som på olika sätt bedöms störa valet kan bli avvisad från platsen. Det är därför viktigt att den som vill kontrollera processen håller sig lugn, tyst och uppför sig hedervärt.

<strong>Sabotage inför valet</strong>

Dessvärre har det inför valet 2022 precis som inför föregående val rapporterats flitigt om vandaliserade valaffischer och annat sabotage. Ett vanligt tillvägagångssätt är helt enkelt att valaffischer och plakat helt enkelt rivs och slås sönder, kastas i buskarna eller slängs någon annanstans.

I flera svenska städer rapporterar politiska aktivister och partiföreträdare dessutom att sabotage av den här typen har blivit mer vanligt förekommande.

<em>– Men i år verkar det vara en systematisk förstörelse som drabbar alla partiers valaffischer. Det är mycket värre än tidigare val</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/manga-valaffischer-forstors-i-helsingborg-varsta-nansin" target="_blank" rel="noopener">menar</a> socialdemokraten Mickey Magnusson från Helsingborg.

Den som upptäcker att valaffischer och annat valmaterial förstörts eller saboteras kan polisanmäla detta. Det kan också vara viktigt att dokumentera förstörelsen genom att fotografera eller filma denna för att tydligt kunna visa omfattningen av sabotaget.

De politiska partier som fått sitt valmaterial förstört lär också vara tacksamma om de kontaktas och blir meddelade detta.

<strong>Politisk censur på nätet</strong>

Det faktum att systemkritiska röster stängs av eller på andra sätt censureras hos nätjättarna har tyvärr blivit allt vanligare under de senaste åren. Denna typ av valpåverkan är dessutom mycket svår att påverka för den vanlige medborgaren – eftersom det är privata aktörer som Facebook och Twitter som under rådande system inte utkrävs ansvar för eventuell påverkan på val exempelvis i Sverige.

Inför valet 2018 gick <a href="https://www.expressen.se/nyheter/facebook-grep-in-vid-valet-stangde-konton/" target="_blank" rel="noopener">Facebook</a> exempelvis aktivt in och stängde av konton som tillhörde företrädare för det nationalistiska partiet Alternativ för Sverige efter att man bedömt att partiet på kort tid fått stort genomslag på plattformen. Några bevis för att partiet brutit mot plattformens regler presenterades aldrig, men enligt visselblåsaren Sophie Zhang var det ”höga chefer” på Facebooks huvudkontor som fattade beslutet att nationalistpartiets konton skulle stängas ner.

[caption id="attachment_82150" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-82150" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/07/zuckerbergfacebook-640x329.jpg" alt="" width="640" height="329" /> Facebook har många gånger anklagats för att påverka utländska val. Foto: Christoph Scholtz (CC BY-SA 2.0)[/caption]

Även företrädare för den nationalsocialistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen, som också ställer upp i valet, har fått sina konton avstängda och länkar till organisationens hemsida plockas systematiskt bort eftersom de menas bryta mot Facebooks regelverk, vilket försvårar för svenskar på sociala medier att bilda sig en rättvis uppfattning om partiet.

I Sverige finns en utbredd demokratisk problematik med politiska aktivister som propagerat för att Facebook och andra plattformar ytterligare ska intensifiera sina <a href="https://www.expressen.se/debatt/lat-inte-facebook-vinna-valet-at-jimmie-akesson/" target="_blank" rel="noopener">censoriska</a> åtgärder. Upptäcker man att sociala medieplattformar medvetet försöker påverka valresultatet genom att censurera eller stänga av politiska partier och företrädare kan en polisanmälan göras och Valmyndigheten kontaktas – men det är mycket osannolikt att detta leder till någon åtgärd.

Som regel är det en mer effektiv strategi att dokumentera jättarnas valfusk och manipulation och kontakta oberoende medier som Nya Dagbladet med dessa vittnesmål så att agerandet kan uppmärksammas inför allmänheten.

<hr />

<strong>Så kontaktar du NyD</strong>

Nyhetstips ber vi som regel att få skickade till tips@nyadagbladet.se.

Du kan även nå oss via Telegram via användaren @nyadagbladet som är ett smidigt sätt att skicka meddelanden och bildmaterial.

Vid kontakt med redaktionen i övriga ärenden kan du skriva till redaktionen@nyadagbladet.se.

För känsliga ärenden och tips, skapa ett gratis e-postkonto på Protonmail för att kunna skicka krypterad mejl till oss på adressen: nyadagbladet@protonmail.com.

Tveka inte att höra av dig om du upptäcker oegentligheter. Vanligtvis är det svårt för redaktionen att återkoppla på inkommet material, men vi gör vårt bästa för att på bästa sätt ta tillvara det material som kommit in.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-hjalper-du-till-att-stoppa-valfusk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SKR: Barn ska kunna vaccineras &#8211; mot föräldrarnas vilja</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/skr-barn-ska-kunna-vaccineras-mot-foraldrarnas-vilja/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/skr-barn-ska-kunna-vaccineras-mot-foraldrarnas-vilja/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Oct 2021 04:47:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[massvaccinering]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=108476</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sveriges kommuner och regioner (SKR) meddelar nu att svenska 15-åringar ”får bestämma själva” huruvida de ska vaccineras med de kontroversiella coronavaccinen och att barnens föräldrar inte ska ha någon bestämmanderätt i frågan.</strong>

<em>– SKR har sett över det juridiska stödet till regioner och kommuner och konstaterar att det går att genomföra mognadsbedömningar ner till 15 års ålder</em>, menar Emma Spak, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på <a href="https://www.dn.se/sverige/skr-15-aringar-far-sjalva-avgora-om-de-vill-ta-vaccin/" target="_blank" rel="noopener">SKR</a> i en kommentar till Bonnierägda Dagens Nyheter.

Om lite mer än en vecka påbörjar Sverige massvaccinationerna av barn mellan 12 och 15 år. I stor utsträckning kommer dessa att ske direkt i skolmiljöer på Folkhälsomyndighetens inrådan.

Barn som fyllt 15 år ska vidare genomgå en ”mognadsbedömning” om de själva vill injicera sig med de experimentella vaccinen men vårdnadshavarna säger nej.

I praktiken innebär det exempelvis att barnen får fylla i en blankett med olika hälsorelaterade frågor där det framgår att de ”förstår” vad vaccinet innebär. Det innebär också att femtonåringar i många fall inte kommer att behöva föräldrarnas samtycke för att ta emot de kontroversiella injektionerna.

<em>– För gruppen som fyllt 15 år är det fortfarande upp till regionerna att välja om man vill ha mognadsbedömning eller föräldrarnas samtycke som huvudingång, precis som man gjorde med 16-17-åringar</em>, säger Spak.

<strong>Även för barn yngre</strong> än 15 år kan föräldrarnas brist på samtycke komma att ignoreras meddelar hon – även om föräldrarnas uppfattning här ska väga tungt.

<em>– För de som är under 15 år kommer regionerna enligt gällande praxis att ha föräldrarnas skriftliga samtycke som huvudingång. Sedan kan det alltid dyka upp enskilda fall där föräldrar och ungdomar tycker olika eller där det av andra skäl inte går att få ett föräldrasamtycke. Då kan det göras en mognadsbedömning.</em>

Den 11 oktober drar massvaccineringen av barn mellan 12 och 15 igång. Sjukvårdsdirektör Tina Mansson Söderlund menar att det nu ligger ”ett oerhört stor ansvar på föräldrarna” att skriva under samtyckesblanketterna så att barnen kan injiceras med covidvaccinen.

Samtidigt hävdar man att barn ska få möjligheten att säga nej till sprutan även om föräldrarna gett sitt samtycke.

<em>– Vi ska aldrig vaccinera mot någons vilja</em>, påstår Anders Nordmark vaccinsamordnare i region Värmland.

I både region Västmanland och Örebro så är man nu oroliga för en ”ökad aktivitet” bland vaccinkritiker och pekar bland annat på att det förekommit protester utanför en vaccinbuss och att man även visat sitt missnöje med den förda coronapolitiken inne i en vaccinlokal.

<em>– Vi har sett att när vi gått ned i åldrarna och börjat vaccinera 16 - 17-åringar så har vaccinmotståndare blivit allt mer aktiva. De är en liten grupp, men de skapar obehag för dem som jobbar vid vaccinationsmottagningarna och för dem som ska vaccinera sig</em>, hävdar Åke Tenerz, vaccinsamordnare i region Västmanland.

Som ett led i att försöka stävja kritiken kommer fler väktare numera att finnas utstationerade vid vaccinmottagningarna, meddelar man.

<strong>Nya Dagbladet har tidigare</strong> <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-vaccinet-farligare-for-tonarspojkar-an-viruset/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om hur coronavaccinet enligt studier är betydligt farligare för tonårspojkar än vad själva viruset är och hur gruppen löper sex gånger högre risk att hamna på sjukhus på grund av hjärtproblem efter att ha vaccinerat sig än att hamna på sjukhus för covid-19.

En lång rad svenska läkare och specialister har också gått ut och <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/svenska-lakare-barnvaccinering-gar-emot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/" target="_blank" rel="noopener">varnat</a> för att massvaccinering av barn går emot all vetenskap och beprövad erfarenhet samt pekat på det stora antalet allvarliga biverkningar. Hundratals svenska barn som vaccinerades mot svininfluensan blev kroniskt sjuka i narkolepsi.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/skr-barn-ska-kunna-vaccineras-mot-foraldrarnas-vilja/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler unga behöver vård dygnet runt för ätstörningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Jul 2021 13:10:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ätstörningar]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[BUP]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=104107</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Behovet av dygnetruntvårdplatser ökar på flera håll i Sverige. Som mest ser man en ökning av ätstörningsproblematik. – <em>Vi behöver hitta bättre sätt att förebygga psykisk ohälsa hos barn</em>.</strong>

Ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, menar att behovet av heldygnsvårdplatser har ökat för unga med <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/psykisk-ohalsa-okar-under-coronakrisen/" target="_blank" rel="noopener">psykisk ohälsa</a>. Detta enligt en enkät gjord av skattefinansierande <a href="https://sr.se/artikel/fler-unga-behover-vard-dygnet-runt-for-psykisk-ohalsa" target="_blank" rel="noopener">SR Ekot</a>.

<strong>Många barn och ungdomar</strong> med allvarliga psykiska besvär som exempelvis ätstörningar, depressioner och självmordsförsök kan behöva dygnetruntvård på slutenvårdsavdelningar. Nu uppger över hälften av landets regioner att heldygnsvårdplatser ökat de senaste åren.

Enligt <a href="https://skr.se/skr/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/besokentillbupfortsatteroka.54474.html" target="_blank" rel="noopener">Sveriges Kommuner och Regioner</a> har antalet besök till BUP ökat med 11 procent mellan 2017 och 2020.

– <em>Det är oroväckande att så många barn och unga upplever psykisk ohälsa, samtidigt är det positivt att de i behov av stöd i allt högre utsträckning också söker vård. Kapaciteten inom BUP ökar, men behoven av vård ökar ännu snabbare. Vi behöver hitta bättre sätt att både förebygga psykisk ohälsa hos barn och att göra det enklare att få en första kontakt med vården</em>, sade Ing-Marie Wieselgren, projektchef för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Många regioner säger också att behovet ökat markant just under coronakrisen och nästan alla menar att just barn och unga med ätstörningar blivit en grupp som allt oftare behöver dygnetruntvård.

<strong>Enligt SKR är det för tidigt</strong> att dra tydliga slutsatser om ”<em>pandemins effekter på den psykiska hälsan</em>” men menar att många ”<em>indikatorer pekar mot att den psykiska ohälsan ökat under pandemin och även riskerar att leda till långsiktigt negativa konsekvenser</em>”.

Hela 13 av 21 regioner medger att behovet av dygnetruntplatser ökat.

I exempelvis Värmland har man tidigare kunnat förlita sig på vårdplatser i andra regioner men nu har man bestämt sig för att öppna en egen slutenvårdsavdelning för barn och unga.

– <em>Bara för ett par år sedan fanns det platser att köpa och det löste sig, men på det senaste ett och ett halvt året har det varit allt svårare att köpa platser av andra BUP-kliniker och det beror ju på att de också har ett ökat tryck. Det senaste halvåret har det varit enormt svårt, säger Anki Nordmarker som är verksamhetschef för BUP i Värmland</em>, till Ekot.

<strong>Även i Västra Götaland</strong>, som har flest heldygnsvårdplatser med 38 stycken, menar man att dessa inte räcker till.

– <em>Det är ju för att efterfrågan är så hög, och det handlar om att den psykiska ohälsan ökar generellt. Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar</em>, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP i Göteborg, samt ordförande i BUP:s samordningsråd i Västra Götaland.

Sedan mitten av 1980-talet har andelen barn och unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symptom fördubblats, i dag uppger hälften av alla 15-åringar att de har den typen av besvär, enligt en rapport från <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/" target="_blank" rel="noopener">Folkhälsomyndigheten</a>.

&#160;

<hr />

<span style="text-decoration: underline;">Fakta: Hit kan du som ung vända dig om du mår dåligt</span>

<a href="https://www.bris.se/for-barn-och-unga/just-nu/" target="_blank" rel="noopener">Bris - Barnens rätt i samhället</a>

<a href="https://mind.se/" target="_blank" rel="noopener">MIND - För psykisk ohälsa</a>

<a href="https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast" target="_blank" rel="noopener">Jourhavande präst</a>

Ring alltid 112 om det är akut.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
