<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Sverige &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/sverige/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 24 Sep 2026 12:46:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Sverige &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sverige inleder mot Rumänien när Nations League drar i gång</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/sverige-moter-rumanien-nations-league-inleds/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2026 12:25:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Graham Potter]]></category>
		<category><![CDATA[Nations League]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241391</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vad Graham Potter vill med det svenska herrlandslaget får vi ett första svar på fredag, då Sveriges gruppspel i Nations League inleds hemma mot Rumänien. Därmed startar också resan mot ett eventuellt svenskt deltagande i fotbolls-EM 2028.</strong>

Sverige inleder Nations League-hösten hemma mot Rumänien på fredag. Avspark på Strawberry Arena i Solna klockan 20.45.

Grupp 4 i division B rymmer också Polen och Bosnien och Hercegovina. Redan på måndag kommer Polen till Solna för nästa hemmamatch.

Fyra matcher på elva dagar väntar i första samlingen, och förbundskapten Graham Potter har därför tagit ut en extra stor trupp.

Återbud från Mattias Svanberg, Gustaf Nilsson och Taha Ali har redan tunnat ut truppen. Isak Hien, Roony Bardghji och Anthony Elanga saknas skadade sedan tidigare.

Dejan Kulusevski står utanför truppen, utan att förbundet angett skada som skäl.

Alexander Isak och Viktor Gyökeres finns däremot med, liksom Hampus Skoglund från Hammarby. Patrik Wålemark från Lech Poznan är även han tillbaka i truppen.

Potter har bekräftat att mittbacken Gustaf Lagerbielke missar matchen på grund av ljumskproblem, och även offensive mittfältaren Besfort Zeneli får vila och istället jobba med rehab.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="sv">Nations League-premiären närmar sig &#x1f1f8;&#x1f1ea;&#x1f1f7;&#x1f1f4;</p>
&#x1f39f;&#xfe0f; <a href="https://t.co/NGygMUIdcF">https://t.co/NGygMUIdcF</a> <a href="https://t.co/CUvtIt0EDD">pic.twitter.com/CUvtIt0EDD</a>

— Svensk Fotboll (@svenskfotboll) <a href="https://x.com/svenskfotboll/status/2102865138248450193?ref_src=twsrc%5Etfw">September 23, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>EM 2028 i horisonten</h3>
Hösten avgör mer än själva gruppen, eftersom placeringen styr seedningen när kvalet till EM 2028 lottas i Belfast den 6 december 2026.

En högre seedning ger ett bättre utgångsläge när EM-kvalet drar i gång i mars 2027 med tolv grupper. Gruppvinnarna i kvalet går direkt till mästerskapet. Tvåorna går antingen direkt vidare eller till playoff.

Playoff spelas i mars 2028, och där kan även Nations League-lag ta sig in. Nations League delar därmed inte ut någon EM-biljett på egen hand.

I själva gruppen flyttas ettan upp till division A. Tvåan spelar playoff om uppflyttning i mars 2027, och trean blir kvar i division B.

Fyran slipper numera direkt nedflyttning och får i stället spela playoff mot en tvåa från division C om att stanna kvar.

Sverige siktar på att vinna gruppen, och fredagens premiär mot Rumänien sätter tonen för hela hösten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lingonjuice kan förbättra munhälsan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 23 Sep 2026 06:20:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188402</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.</em>

<hr />

Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/lingon-skogens-roda-guld/" target="_blank" rel="noopener">visat</a> att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en <a href="https://www.nature.com/articles/s41415-024-6795-z" target="_blank" rel="nofollow noopener">produktnotis</a> i <em>British Dental Journal</em> beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett <a href="https://nyadagbladet.se/mat/sa-gor-du-egen-kefir/" target="_blank" rel="noopener">naturligt</a> sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.
<h3>Inflammatorisk tarmsjukdom</h3>
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som <a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/16/17/2896" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klaus Zellmer ny vd för Volvo Cars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/klaus-zellmer-volvo-cars-vd/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Sep 2026 08:19:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bilar]]></category>
		<category><![CDATA[bilbranschen]]></category>
		<category><![CDATA[elbilar]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Volvo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241055</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Volvo Cars styrelse har meddelat att man utsett Klaus Zellmer till ny koncernchef och vd. Han tillträder senast den 1 oktober 2027.</strong>

Volvo Cars uppger i sitt <a href="https://news.cision.com/se/volvo-car-ab--publ-/r/volvo-cars-styrelse-utser-klaus-zellmer-till-koncernchef-och-vd,c4398340" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> att Zellmer kommer från Škoda Auto, där han sedan 2022 är ordförande för koncernledningen och vd.

Tidigare satt han i koncernledningen för Volkswagen Passenger Cars med ansvar för marknadsföring, försäljning och eftermarknad.

— <em>Jag är väldigt glad över att få ansluta till Volvo Cars vid en så viktig tidpunkt i företagets utveckling,</em> säger Klaus Zellmer.

[caption id="attachment_241056" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/klaus-zellmer-volvo-cars.jpg"><img class="wp-image-241056 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/klaus-zellmer-volvo-cars-640x328.jpg" alt="Klaus Zellmer, tillträdande vd för Volvo Cars, i grå kavaj." width="640" height="328" /></a> Klaus Zellmer kommer närmast från Škoda Auto. Foto: Volvo Cars[/caption]

Klaus Zellmer, född 1967, arbetade över 20 år på Porsche, bland annat som vd i Tyskland och Nordamerika.

Han efterträder Håkan Samuelsson, som tillsammans med styrelsen ska säkerställa övergången.

— <em>Volvo Cars förmåga att gång på gång förnya sig efter nästan 100 år är både en anmärkningsvärd prestation och en ständig utmaning. Jag ser fram emot att bidra till företagets fortsatta utveckling och att forma dess nästa kapitel,</em> avslutar Klaus Zellmer i pressmeddelandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Teheran: Sverige agerar under israeliskt inflytande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-utvisar-svensk-diplomat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Sep 2026 14:42:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Teheran]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240853</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- Iran beordrade under torsdagen en svensk diplomat att lämna landet inom 48 timmar, som svar på att Sverige utvisat en tjänsteman vid Irans ambassad i Stockholm, och avfärdade samtidigt Sveriges anklagelser mot Teheran som "grundlösa".</strong>

Irans utrikesministerium sade i ett uttalande att Alireza Yousefi, generaldirektör för Västeuropa vid ministeriet, under torsdagsmorgonen kallade upp Sveriges ambassadör i Iran och framförde en skarp protest mot Sveriges "destruktiva" politik, särskilt dess "olämpliga retorik om Iran och värdskap för terroristgrupper och individer som är fientliga mot Iran".

Vid mötet informerades den svenska ambassadören om att en svensk diplomat beordrats att lämna Iran inom 48 timmar "på grund av skäl som förklarades för ambassadören", enligt uttalandet.

Sveriges utrikesdepartement sade under onsdagen att man kallat upp Irans ambassadör och uppmanat en tjänsteman vid Irans ambassad att lämna landet på grund av verksamhet som "inte är förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser".

Justitieminister Gunnar Strömmer sade senare till SVT att beslutet fattades med anledning av Irans påstådda verksamhet mot "judiska och israeliska intressen" i Sverige.
<h3>Teheran avfärdar anklagelserna</h3>
Irans utrikesministerium avvisade Sveriges uppgifter och sade att Stockholm, "i ett oberättigat steg som strider mot folkrätten, tvingat en diplomat vid Irans ambassad i Stockholm att lämna landet utan någon giltig anledning".

Ministeriet tillade att Sveriges åtgärd vidtagits under israeliskt inflytande och utgör ett försök att störa den iranska ambassadens normala verksamhet i Stockholm.

Ministeriet sade att Iran kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina nationella rättigheter och intressen, inklusive genom motåtgärder.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-hamnade-i-fangelse-i-fjol/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 07:55:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[fängelse]]></category>
		<category><![CDATA[Kriminalvården]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240535</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.</strong>

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.
<h3>Brå pekar på straffskärpningarna</h3>
Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

— <em>Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren</em>, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.
<h3>141 procents beläggning</h3>
Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/dubbelt-sa-manga-fangar-pa-tio-ar/">rapportera</a> om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Örebropartiet rusar lokalt – Malmölistan tar plats i Malmö</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/orebropartiet-rusar-malmolistan-tar-plats/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/orebropartiet-rusar-malmolistan-tar-plats/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2026 14:00:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Malmölistan]]></category>
		<category><![CDATA[Markus Allard]]></category>
		<category><![CDATA[Nils Littorin]]></category>
		<category><![CDATA[Örebropartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[val 2026]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240480</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Örebropartiet ser ut att missa riksdagen men blir preliminärt näst störst i Örebro kommun. Malmölistan tar samtidigt sina första mandat i Malmö kommunfullmäktige.</strong>

Valmyndighetens siffror från valet är ännu preliminära. Två distrikt återstår att räkna i respektive kommun.

Valmyndighetens <a href="https://resultat.val.se/val2026/KF/18/1880?r=P" target="_blank" rel="noopener nofollow">preliminära resultat</a> ger Örebropartiet 17,2 procent och 17 891 röster i Örebro kommun. Partiet ökar med 9,3 procentenheter.

<strong>Resultatet ger preliminärt</strong> elva mandat, sex fler än tidigare. Bara Socialdemokraterna, med 30,4 procent, samlar fler röster i kommunen.

Moderaterna får 14,8 procent. Örebropartiet går därmed om partiet med 2,4 procentenheter. Rösträknarna har hittills räknat 109 av 111 distrikt.

Sett till mandatökningen och uppgången i procentenheter går Örebropartiet ännu starkare i regionvalet. Partiet får 15,5 procent och 30 318 röster i Region Örebro län. Stödet ökar med 11,1 procentenheter.

Örebropartiet tar preliminärt elva av regionens 71 mandat. I regionen vinner Örebropartiet åtta nya mandat, jämfört med sex nya mandat i kommunen.

Rösträknarna har hittills avslutat 204 av 217 distrikt i regionen. Återstående röster kan fortfarande påverka mandatfördelningen.

<strong>Riksdagen förblir däremot</strong> utom räckhåll för Markus Allard och Örebropartiet.

Samtliga 349 preliminära mandat går till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Partier under fyra procent i riket kan vinna fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en riksdagsvalkrets.

I Örebro län samlar kategorin övriga partier tillsammans 5,1 procent. Örebropartiet får därför preliminärt inget av valkretsens tolv mandat.

<strong>Malmölistan gör samtidigt </strong>sitt genombrott i Malmö. <a href="https://resultat.val.se/val2026/KF/12/1280?r=P" target="_blank" rel="noopener nofollow">Valmyndigheten redovisar</a> 3,9 procent och 8 375 röster, en ökning med 3,1 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt två av kommunfullmäktiges 61 mandat. Malmölistan tar därmed plats i fullmäktige för första gången.

Valmyndigheten hade räknat 215 av Malmös 217 valdistrikt vid den senaste uppdateringen. Kommunerna räknar uppsamlingsdistrikten den 16–17 september.

Länsstyrelsernas sluträkning avgör mandatfördelningen. Fram till dess kan siffrorna i både Malmö och Örebro förändras.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/orebropartiet-rusar-malmolistan-tar-plats/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Valet är över – förfallet fortsätter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/valet-ar-over-forfallet-fortsatter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2026 11:29:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2026]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240439</guid>

					<description><![CDATA[Den 13 september gick Sveriges valboskap, kanonföda och populas än en gång till vad som beskrivs som ett "val". Rättare sagt: ett skådespel. En charad. Ett spel för galleriet.

Med högtidliga miner, inövade repliker och en närmast religiös tilltro till den demokratiska ritualens förträfflighet skulle svenska folket ännu en gång välja vilka politiker som ska få förvalta landet under de kommande fyra åren.

Nu förväntas vi känna oss nöjda. Vi har gjort vår plikt. Vi har lagt vår röst. Vi har deltagit i Rikets omhuldade demokrati. Hurra, vad vi är bra...typ.

Inbillar man sig att det – oavsett lagtillhörighet – kommer att ske någon större förändring i Sverige, ja, då är jag rädd för att man är bortom räddning.

Med största sannolikhet kommer det beklagligtvis inte ske någon genomgripande förändring. Sverige fortsätter färden mot kollaps med stadig kurs – oavsett vilket parti som håller i rodret.

Visst kan det ske smärre förändringar i marginalen beroende på vilket lag som tilldelas regeringsmakten. Någon skattesats kan justeras. Något bidrag kan höjas eller sänkas. En friskola eller två kanske får på tafsen. En minister kan bytas ut mot en annan. Nya utredningar ska tillsättas och gamla vallöften ska dammas av.

Vad gäller de stora frågorna kommer dock inget markant att se dagens ljus.

<strong>För många av våra politiker tycks</strong> ett fullskaligt krig mot Den Store Hemske Ryssen vara en våt dröm. Mig veterligen är det emellertid ingen som gett något svar på frågan om exakt hur den ryska invasionen, ockupationen och förvaltningen av Sverige kan tänkas se ut.

Upprustningen ska trots det fortsätta, hotbilderna ska målas allt svartare och svenska folket ska förmås acceptera att landet steg för steg dras allt djupare in i stormakternas konflikter.

Nato-medlemskapet ligger fast förankrat. DCA-avtalet likaså. Oavsett vilket parti som sitter i regeringen kommer den svenska säkerhetspolitiska kursen knappast att kastas om.

När det kommer till stödet till Ukraina finns det uppenbarligen fortsatt pengar att tillgå. Medan svenska hushåll tvingas vända på slantarna ska den politiska nomenklaturan fortsätta skicka vapen, pengar och stöd till husguden Zelenskyj.

Svenska skattebetalare kommer i sedvanlig ordning att bli de som får betala för kalaset. De ansvariga politikerna klappar varandra på axeln och kallar det solidaritet.

<strong>Den som inbillar sig att</strong> ett regeringsskifte automatiskt innebär att Sverige åter blir ett land där svenskarna själva utgör en självklar majoritet i alla delar av samhället bör nog ta en titt på den politiska verkligheten.

Migrationen, integrationen och de demografiska förändringarna har under decennier formats av beslut fattade av politiker från olika läger.

Varför samma politiska etablissemang plötsligt skulle börja riva upp hela den ordning som det självt har skapat har jag mycket svårt att se.

Bostadsbristen tycks oroväckande nog helt ha försvunnit från åttaklöverns dagordning.

För den unga människan som står i bostadskö, för familjen som inte har råd att köpa en bostad och för den som tvingas betala en orimlig andel av sin inkomst i hyra är det föga tröst att ännu en regering lovar att "ta tag i frågan" (kod för "inget vi prioriterar speciellt högt").

Arbetslösheten kommer inte heller att försvinna i brådrasket, oavsett vilka hitte-på-insatser och "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" riksdagen beslutar om – eller vilka absurda och människofientliga krav som ställs på redan utsatta människor.

Den stackars sate som redan står längst ned på samhällsstegen kommer även fortsättningsvis att få bära en orimligt stor del av bördan.

[caption id="attachment_240462" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/valet-ar-over-valloftesvaggen-montage.jpg"><img class="size-medium wp-image-240462" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/valet-ar-over-valloftesvaggen-montage-640x328.jpg" alt="Fyra rivna valaffischer från S, M, C och MP mot en bakgrund av valsedlar." width="640" height="328" /></a> Montage. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

<strong>Samtidigt arbetar sig Sverige</strong> allt närmare ett slags skitland. Man får gärna tycka att ordvalet är mustigt, kärvt och kanske till och med helt galet. Syftet är dock att väcka eftertanke.

Hushållen skuldsätter sig för att kunna överleva. Bostäderna kostar skjortan. Mat, el och andra nödvändigheter äter upp allt större delar av lönen.

Medborgare som redan står på knä får vackert hoppas att nästa räkning inte blir den som knäcker ekonomin fullständigt. Om räntorna dessutom stiger framöver kommer många hushåll att få det ännu tuffare.

Politiska rödgardister tycks däremot alltid landa på fötterna. Medan vanligt folk tvingas vända på varje krona fortsätter den politiska nomenklaturan att leva ett liv som de flesta svenskar bara kan drömma om.

<strong>Förnedringen av under- och arbetarklassen</strong> kommer bit för bit att tillåtas fortgå.

Svinaktiga företag kommer även fortsättningsvis kunna behandla anställda som närmast livegna. Inga årliga löneökningar. Ingen avtalspension. Inga försäkringar. Otrygga anställningar och ett arbetsliv där människan förväntas vara tacksam över att över huvud taget få arbeta.

Och, ja, tvärtemot vad många kanske tror, så finns det gott om företag som på fullaste allvar har satt det oklädsamma beteendet mer eller mindre i system. Arbetsgivare kan, med våra folkvaldas goda minne, välja att blankt skita i kollektivavtal – eller motsvarande trygghet.

Kriminaliteten då? Vissa siffror sägs visserligen peka mot en förbättring på senare tid. Statistik kan som bekant dock trollas med, och eländet kommer även fortsättningsvis att ta strypgrepp på befolkningen.

Gäng, utpressning, skjutningar och otrygghet i vardagen. För de som bor i ett utsatt område hjälper det föga att politikerna ännu en gång lovar att vända utvecklingen.

<strong>Slutdebatten i SVT</strong> gjorde mig för övrigt fysiskt illamående. Maken till scharlataner får man leta efter. Däremot imponerande att galjonsfigurerna orkar hålla på – det ska man ge dem.

Samma skådespel vart fjärde år. Samma löften. Samma floskler. Samma välregisserade indignation. Svenska folket rättar sig dock lydigt i ledet.

Man går till valurnorna, röstar på det ena eller det andra laget och inbillar sig att det nu äntligen ska bli förändring. Oavsett vem som styr skutan kommer olyckligtvis samma människor dock att betala priset.

Det är inte demokrati i någon meningsfull bemärkelse, utan ett spel för galleriet och vi är alla med och betalar inträdet.

Man blir nästan sugen på att citera Norman Bates, med de bevingade orden "We all go a little mad sometimes"... I Sverige tycks vi göra ungefär så vart fjärde år.

Cirkus Rosenbad is back in business... The show must go on!

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Månen skymmer Venus mitt på dagen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/manen-skymmer-venus-sverige-14-september-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2026 06:23:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[astronomi]]></category>
		<category><![CDATA[månen]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Venus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240400</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mitt på dagen i dag glider månen in framför Venus över större delen av Sverige. Fenomenet syns lågt i sydost, kräver fri sikt och sannolikt kikare – och just kikaren gör solen till dagens verkliga risk.</strong>

Kring lunchtid kan stora delar av landet se hur månen skjuter sig framför den klart lysande planeten. I södra och mellersta Sverige döljs Venus helt bakom månskivan, medan det längst i norr bara blir en nära passage där planeten aldrig försvinner ur sikte.

Fenomenet kallas månockultation och betyder helt enkelt att månen passerar rakt framför en annan himlakropp och skymmer den en stund. Sett från jorden kan det <a href="https://www.nasa.gov/image-article/lunar-occultation-of-venus/" target="_blank" rel="noopener nofollow">enligt NASA</a> följas från delar av Asien, Afrika, Europa och västra Ryssland.

Svårigheten är att hitta det hela. Månen står lågt över horisonten i sydost, mitt i fullt dagsljus, vilket gör skådespelet knepigt att få syn på. Den som vill se något behöver alltså fri sikt mot sydost, utan hus, träd eller kullar i vägen.

En vanlig kikare kan hjälpa. Men samtidigt står solen uppe, och därför gäller dagens viktigaste råd: Rikta aldrig kikare eller teleskop mot solen. Ett ögonblick räcker för allvarlig ögonskada.

Ett enkelt knep är att ställa sig så att en husvägg skymmer solen medan månen fortfarande syns. Sedan glider Venus fram igen på andra sidan månskivan – och den korta himmelsföreställningen är över.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Färre gårdar ska bära svensk mjölkberedskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/mjolkgardar-forsvinner-livsmedelsberedskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Sep 2026 06:25:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Jordbruksverket]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedelsberedskap]]></category>
		<category><![CDATA[mjölkgårdar]]></category>
		<category><![CDATA[mjölkproduktion]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239633</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar.</strong>

Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från <a href="https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2025-10-15-lantbrukets-djur-i-juni-2025" target="_blank" rel="noopener nofollow">Jordbruksverket</a>. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500.

De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor.

På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent.

En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om <a href="https://jordbruksverket.se/beredskap/sveriges-livsmedelsberedskap" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges livsmedelsberedskap</a>. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.
<h3>Forskarna: mångfalden är själva beredskapen</h3>
Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

— <em>Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar</em>, säger hon i ett pressmeddelande.

Forskarna <a href="https://www.oru.se/nyheter/farre-och-storre-mjolkgardar-kan-gora-sverige-mer-sarbart/" target="_blank" rel="noopener nofollow">nämner</a> smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser.

Studien, som <a href="https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2026.104303" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik.

Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla.

Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.
<h3>Gårdar upplever att banker vill se fler djur</h3>
I en <a href="https://www.slu.se/contentassets/4d84b97ee4184901a6eecd9ce7182bcc/slu-futurefood_policybrief_smamjolkgardar.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">policy brief</a> beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50.

För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna <a href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod-for-jordbruk-tradgard-och-rennaring/okad-konkurrenskraft" target="_blank" rel="noopener nofollow">investeringsstödet</a> ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor.

— <em>Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas</em>, säger Ekman.

Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.
<h3>Uppsala län öppnar en egen kassa</h3>
På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till <a href="https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/natur-och-landsbygd/stod-till-jordbruk-och-landsbygd/investeringsstod-for-okad-konkurrenskraft---djurstallar-eller-inhysningssystem.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">stall och inhysningssystem</a> för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen.

Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska.

— <em>En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd</em>, säger forskaren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tranbär – Det anonyma hälsobäret</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/tranbar-det-anonyma-halsobaret/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/tranbar-det-anonyma-halsobaret/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Sep 2026 05:16:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tranbär]]></category>
		<category><![CDATA[urinvägsinfektion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=194815</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 2 februari 2025.</em>

<hr />

De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.
<h3>Sötare efter frost</h3>
Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen större roll om man råkar plocka fel enligt <a href="https://www.skogsskafferiet.se/tranbar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Skogsskafferiet</a>.
<h3>Hälsa</h3>
Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk <a href="https://www.bmj.com/content/322/7302/1571" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/lingon-skogens-roda-guld/" target="_blank" rel="noopener">lingon</a> är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39030132/" target="_blank" rel="nofollow noopener">metaanalys</a> som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en <a href="https://iadns.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/fft2.76" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan <a href="https://www.webmd.com/diet/health-benefits-cranberry-juice" target="_blank" rel="nofollow noopener">WebbMD</a>. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner, som är starka antioxidanter. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden <a href="https://pmc-ncbi-nlm-nih-gov.translate.goog/articles/PMC4772053/?_x_tr_sl=en&#38;_x_tr_tl=sv&#38;_x_tr_hl=sv&#38;_x_tr_pto=rq" target="_blank" rel="nofollow noopener">myricetin</a>, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären kan förstärka effekten av läkemedlet och öka blödningsrisken.
<h3>Använda bären</h3>
Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/tranbar-det-anonyma-halsobaret/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
