<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Svenskt näringsliv &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/svenskt-naringsliv/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 02 Jun 2026 09:03:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Svenskt näringsliv &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Wallenberg vill se ökad invandring</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/wallenberg-kraver-mer-invandring/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jun 2026 09:03:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetskraftsinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Jacob Wallenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagen]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232202</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Oligarken Jacob Wallenberg vill samla riksdagspartierna bakom en ny tillväxtlinje inför valet. Ett av kraven från Svenskt Näringsliv är att göra det lättare för företagen att rekrytera arbetskraft från utlandet.</strong>

Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv, går tillsammans med organisationens vd Jan-Olof Jacke till offensiv i en debattartikel i Schibsted-tidningen <a href="https://www.svd.se/a/y58bKA/jacob-wallenberg-och-jan-olof-jacke-valet-behover-bli-starten-pa-en-ny-tillvaxtperiod" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Dagbladet</a>. Där uppmanar de riksdagens partier att sluta upp bakom en bred tillväxtagenda.

Budskapet är att politiken måste underordnas företagens krav på konkurrenskraft, investeringar och arbetskraftsförsörjning. Wallenberg och Jacke skriver att Sverige och Europa tappar mark mot USA och Kina och att nästa mandatperiod därför måste präglas av en ny ekonomisk kurs.

”Svenska företag måste kunna lita på att politiken prioriterar tillväxt och konkurrenskraft – och att det sker långsiktigt och med bred uppslutning från alla riksdagens partier”, skriver de.

I praktiken vill Svenskt Näringsliv att invandringspolitiken åter anpassas efter storföretagens rekryteringsbehov. Wallenberg och Jacke klagar över att reglerna för arbetskraftsinvandring skärpts, trots att många branscher enligt dem har akuta rekryteringsproblem.

”Trots akuta rekryteringsproblem i många branscher har arbetskraftsinvandringen reglerats på sätt som försämrat möjligheterna att hitta kompetens utomlands”, framhåller de.

Svenskt Näringsliv kallar initiativet ”Samling för tillväxt”. I praktiken handlar det om att få en bred riksdagsmajoritet att binda sig vid en politik där storföretagens intressen ges företräde – även när det innebär ökad invandring.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Näringslivstopp vill ha mer invandring</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/naringslivstopp-vill-ha-mer-invandring/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 May 2026 13:09:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetskraftsinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[kompetensbrist]]></category>
		<category><![CDATA[Sven-Olov Daunfeldt]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<category><![CDATA[Tidöregeringen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231728</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt kritiserar regeringens skärpta lönekrav för arbetskraftsinvandring. Trots att regeringen redan har gjort undantag för 27 yrkeskategorier vill organisationen se ett ökat inflöde från länder utanför EU.</strong>

Uttalandet kommer efter att regeringen höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från tredje land. Kravet landar enligt Daunfeldt på 34 000 kronor och riskerar att förvärra bristen på arbetskraft i både företag och offentlig sektor.

I en intervju med Bonniertidningen <a href="https://www.di.se/ditv/borsmorgon/chefsekonomen-akut-overallt-i-sverige-kompetensproblem/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Dagens industri</a> beskriver han kompetensbristen som ett snabbt växande hinder för tillväxten.

— <em>Det är det snabbast ökande tillväxthindret, trots alla intentioner som regeringen har</em>, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Chefsekonomen kallar regeringens linje för tillväxthämmande och pekar särskilt på lönegolvet för arbetstagare från länder utanför EU. Enligt honom kan kravet göra det svårare för arbetsgivare att rekrytera även till sektorer där lönerna ligger under den nya nivån.

— <em>Det här lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från tredje land, som landar på 34 000 kronor, kommer att göra att kompetensbristen blir ännu större, både bland företagen och inom den offentliga sektorn</em>, säger han.

Regeringen har samtidigt öppnat för undantag. Totalt undantas 27 yrkeskategorier från det högre lönekravet. Svenskt Näringsliv anser ändå att politiken går åt fel håll.
<h3>Vill se ökat inflöde under övergångsperiod</h3>
Daunfeldt menar att Sverige under en övergångsperiod behöver fler arbetskraftsinvandrare, inte färre.

— <em>Under en övergångsperiod behöver vi öka arbetskraftsinvandringen, inte minska den</em>, säger chefsekonomen.

Kritiker ser däremot uttalandet som ännu ett exempel på hur delar av näringslivet vill säkra tillgången på billig arbetskraft, samtidigt som folkviljan i allt högre grad pekar mot minskad invandring och högre krav.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Wallenberg: Svenskarna måste arbeta hårdare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wallenberg-svenskarna-maste-kampa-mer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 16:23:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Jacob Wallenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Lindholm]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[LO]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231473</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jacob Wallenberg vill att svenskarna ska arbeta hårdare när USA och Kina skärper konkurrensen mot Europa. LO-basen Johan Lindholm slår tillbaka och anklagar näringslivstopparna för att ha tappat kontakten med vanligt folk.</strong>

Uttalandet kom i samband med ett seminarium i Stockholm som Svenskt Näringsliv arrangerade. Wallenberg, som är ordförande för organisationen, varnade för att Sverige och Europa riskerar att bli omsprungna om företag, politiker och anställda inte höjer tempot.

I en intervju med <a href="https://www.tv4.se/artikel/4gZiGnV1XKECGrD0NpYCtJ/miljardaeren-laexar-upp-svenska-folket-har-det-foer-bra" target="_blank" rel="noopener nofollow">Schibsted-kanalen TV4</a> säger han att välståndet har gjort många mindre hungriga.

– <em>Vi som befolkning har ju det ganska bra</em>, säger Wallenberg till kanalen.

Han kopplar utspelet till den hårdare konkurrensen från USA och Kina. På frågan om vilka som borde kämpa mer svarar finansmannen kort: ”alla”.

– <em>Då måste alla ställa upp på det</em>, säger han.

Wallenberg framhåller att utmaningen gäller hela Europa, som enligt honom behöver bättre villkor för företagande och fler investerare beredda att satsa på unga tillväxtbolag. Annars riskerar högteknologiska bolag att flytta till USA.
<h3>LO-basen: ”De har ätit sig proppmätta”</h3>
LO:s ordförande Johan Lindholm avfärdar Wallenbergs problembeskrivning. Han menar att många löntagare redan pressas av höga priser, räntor och arbetslöshet, samt av oro för att förlora jobbet.

– <em>Jacob Wallenberg och hans kompisar har ätit sig proppmätta på oxfilé och snittar</em>, säger Lindholm till TV4.

Lindholm menar också att politiken har gynnat de rikaste, samtidigt som arbetare drabbats av inflation, höga räntor och stigande priser på bränsle och mat.

– <em>Man har inte alls hängt med. Politiken har gödslat de rikaste med mer pengar samtidigt som Sveriges arbetare gått på hörntänderna</em>, säger han.

Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Investor, ett av Sveriges största investmentbolag, och sitter även i styrelserna för bland annat ABB och Ericsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tickande ekonomisk bomb väntar i svenska kommuner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tickande-ekonomisk-bomb-vantar-i-svenska-kommuner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Dec 2025 07:22:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217679</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I 230 av Sveriges 290 kommuner är antalet arbetande färre än de som ska försörjas. Siffrorna från Svenskt näringsliv visar på en allvarlig ekonomisk obalans där en minoritet av invånarna via skatter finansierar verksamheter för alla.</strong>

Endast i en femtedel av landets kommuner finns fler sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år än unga och äldre som inte arbetar. Utvecklingen beskrivs som en tickande bomb för kommunernas ekonomi, skriver <a href="https://samnytt.se/sveriges-kommuners-ekonomi-en-tickande-bomb" target="_blank" rel="nofollow noopener">Samnytt</a>.

Katarina Wagman på Ekonomifakta, som tillhör Svenskt näringsliv, <a href="https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/en-aldrande-befolkning-staller-krav-pa-arbetsmarknaden_1241111.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">konstaterar</a> att läget är särskilt allvarligt för de mindre kommunerna. I många fall är det en minoritet som genom skatter och arbetsgivaravgifter finansierar grundläggande samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg.

— <em>För att komma åt den här utvecklingen behöver både de äldre arbeta längre och vi behöver få in fler unga på arbetsmarknaden</em>, säger Katarina Wagman.
<h3>Arbetslösheten till stor del importerad</h3>
Arbetslösheten är till stora delar ett importerat problem. Under årens lopp har det hävdats att invandrare skulle rädda välfärden, men verkligheten har blivit den motsatta. I dag finns cirka 780 000 personer i arbetsför ålder som utgör det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet – dessa uppges både kunna och vilja arbeta mer än de gör.

SCB definierar det outnyttjade arbetskraftsutbudet som samtliga arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande. Den största delen av gruppen utgörs av arbetslösa, och "utrikes födda" är en grupp som har särskilt svag ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Ekonomifakta är det centralt att "bättre ta till vara den befintliga arbetskraften" för att möta den demografiska utmaningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>S vill slopa karensavdraget: &#8221;Orimligt och orättvist&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-vill-slopa-karensavdraget-orimligt-och-orattvist/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Apr 2025 11:12:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203624</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Inför valet 2026 deklarerar Socialdemokraterna att man helt vill ta bort det nuvarande karensavdraget.</strong>

<strong><em>– Det är helt orimligt och orättvist,</em> menar partiledaren Magdalena Andersson.</strong>

S-ledaren pekar på att tjänstemän ofta kan arbeta hemifrån när de är sjuka, så länge de inte är sängliggande – en möjlighet som svenska arbetare inom exempelvis vård, omsorg, industri och bygg helt saknar.

<em>– Det är inte sällan samma yrkesgrupper som har lite lägre lön, och för dem innebär karensavdraget en hård ekonomisk smäll</em>, argumenterar Andersson, i en intervju med <a href="https://www.privataaffarer.se/privatekonomi/hushallsekonomi/s-slopa-karensavdraget-helt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.

<em>– Att avskaffa karensavdraget är ett uttryck för en modern och rättvis arbetslinje, som är bra för vanligt folk och därmed också för Sverige</em>, slår hon fast.

Därför föreslår partistyrelsen att karensavdraget ska tas bort – och att förändringen ska gälla alla anställda i Sverige. Partikongressen ska ta ställning till förslaget i maj, och kostnaden bedöms landa på ungefär fem miljarder kronor.
<h3>"Behövs en självrisk för den anställde"</h3>
Slopat karensavdrag är en fråga som LO länge har drivit, och många fackförbund välkomnar därför S-beskedet och betraktar det redan som en stor seger.

Som Nya Dagbladet nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/valjarna-flyr-m-lagsta-stodet-sedan-2017/" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppmärksammade</a> befinner sig Moderaternas väljarstöd idag på den lägsta nivån på åtta år – och om det vore val idag hade Sverige fått se ett rödgrönt regeringsskifte.

Intresseorganisationen Svenskt Näringsliv ser dock mycket <a href="https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/pension-och-forsakring/slopad-karensdag-gynnar-ingen_1182997.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">negativt</a> på att avskaffa karensdagen – och pekar på att detta skulle öka sjukfrånvaron och innebära ökade kostnader för svenska arbetsgivare.

<em>– Historien visar tydligt att sjukfrånvaron ökar så fort den ekonomiska risken för individen minskar, och för att motverka det behövs självrisken för den anställde</em>, hävdar Svenskt Näringslivs försäkringsexpert <span class="Typography-typographyRoot-2S4Cm Typography-typographyImageCaption-2eCWA HeadImage-caption-YbYKt">Catharina Bäck.</span>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En fjärdedel av befolkningen inte självförsörjande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Feb 2023 12:37:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[självförsörjning]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=143486</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Så mycket som en fjärdedel av personer i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande, skriver Svenskt Näringsliv. För att lösa problemen menar man bland annat att det bör ställas högre krav på aktivitet hos dem som inte är självförsörjande.</strong>

I en ny fördjupad <a href="https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsmarknadspolitik/700-000-i-langvarigt-utanforskap_1195573.html" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från Svenskt Näringsliv har man analyserat hur vanligt det är att personer i Sverige inte är självförsörjande över tid. I resultaten har man kunnat se att 1,3 miljoner människor inte är självförsörjande, eller studerande som man heller inte räknat in i dessa siffror.

I rapporten, som är skriven av chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt och nationalekonom Johan Lidefelt, har man gått efter Entreprenörskapsforums klassificering om att en person som har en inkomst som överstiger fyra prisbasbelopp, det vill säga en månadsinkomst på cirka 13 500 kronor, är självförsörjande.

Rapporten visar att en fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder inte uppnår dessa belopp. Under 2020 hade 57 procent av de som inte var självförsörjande inte varit det de senaste fem åren, vilket innebär att omkring 700 000 personer inte nådde upp till inkomstnivån över en sexårsperiod.

Ungefär en halv miljon hade även en årlig arbetsinkomst som varje år låg under ett prisbasbelopp, det vill säga 47 200 kronor. Med andra ord saknade en tredjedel av den icke självförsörjande gruppen i stort sett arbetsinkomster under sex år.

Daunfeldt och Lidefelt menar att man bland annat behöver ställa större krav på aktivitet hos de personer som inte är självförsörjande och att alternativet till arbete inte ska vara fritid. En annan viktig pusselbit menar man kan vara de så kallade etableringsjobben, som bland annat innebär en möjlighet för företagare att anställa exempelvis invandrare och långtidsarbetslösa till en mindre kostnad.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bara 4 av 11 miljoner i Sverige arbetar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bara-4-av-11-miljoner-i-sverige-arbetar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bara-4-av-11-miljoner-i-sverige-arbetar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Sep 2020 09:29:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomisk kris]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=83895</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På ett halvår har antalet personer med arbete i Sverige sjunkit från 4 360 000 till blott 4 120 000. Det faktum att mindre än 40 procent av befolkningen nu arbetar och förväntas försörja de övriga är en allvarlig situation enligt Svenskt Näringsliv.</strong>

Det allvarliga läget med snabbt minskande antal personer i arbete beror främst på att många permitterats och sagts upp under de senaste månaderna till följd av coronarepressionens efterverkningar. Därtill har även sjukfrånvaron stigit på grund av olika försiktighetsåtgärder.

<em>– Permitteringarna till följd av coronakrisen är inte bara ansträngande för de företag och anställda som har drabbats, utan de innebär också att de som fortfarande är i arbete får högre krav på sig</em>, konstaterar <a href="https://www.arbetsmarknadsnytt.se/allmanna_nyheter/expert-darfor-ar-krisen-varre-an-du-anar_778863.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Johan Kreicbergs</a>, ekonom på Svenskt Näringsliv.

<strong>Den svenska regeringen</strong> brukar vanligtvis prata om hur stor andel av befolkningen som är ”sysselsatt”, en siffra som under 2019 var 5 130 000 människor. Problemet är bara att många sysselsatta inte arbetar utan kan vara föräldralediga, sjukskrivna eller av andra skäl borta från arbetet. Antalet människor som arbetar är omkring en miljon färre än antalet sysselsatta.

Även om sysselsättningsgraden ännu inte är lika låg som under finanskrisen och krisen på 90-talet, så varnar Kreicbergs att vi mycket snabbt kan nå dit. Detta inte minst eftersom antalet arbetstimmar per person är lägre nu än då.

<em>– Nu arbetar mindre än 40 procent av befolkningen, vilket är den lägsta andelen sedan år 2000. Eftersom andelen äldre förväntas öka kraftigt under de kommande åren är detta mycket oroande ur ett försörjningsperspektiv</em>, konstaterar Johan Kreicbergs.

Hans lösning är att sätta in åtgärder för att få människor i arbete så snart som möjligt om vi vill ta oss ur krisen utan ännu allvarligare konsekvenser än idag.

<em>– Krisen är långtifrån över, men ju snabbare vi får människor i arbete, desto snabbare kommer vi också ur den</em>, säger han.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bara-4-av-11-miljoner-i-sverige-arbetar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskt Näringsliv vill att Sverige inför euron som valuta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Feb 2014 16:02:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[debatt]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[euro]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Jens Spendrup]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16030</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jens Spendrup, som också är styrelseordförande i familjebryggeriet Spendrups, skriver i en <a href="http://www.di.se/artiklar/2014/2/3/debatt-vara-fem-viktigaste-fragor-infor-valet/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">debattartikel</a> på DI.se att politikerna måste inse att ett konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för att deras vallöften ska kunna förverkligas. Dessutom måste Sveriges invandringspolitik bli ännu liberalare.</strong>

<em>”De isolationistiska tendenserna i många andra euro-peiska länder är oroväckande. Nästa regering måste stå upp för öppenheten. Svenska företag behöver kunna anställa vilka de önskar, utan politiska pekpinnar om medarbetarnas etnicitet.”</em>

Spendrup fortsätter i debattartikeln med att påstå att skatterna för höginkomsttagarna måste sänkas, så att den bästa kompetensen kan attraheras.

Avslutningsvis skriver Spendrup att den regering som väljs i samband med valet i september borde lägga upp en strategi för att, när förutsättninar finns, ansluta sig till euron.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
