Svenskfinland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 08 May 2026 06:33:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Svenskfinland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Allmänheten stoppas från att rösta fram Finlands lucia https://nyadagbladet.se/norden/allmanheten-stoppas-fran-att-rosta-fram-finlands-lucia/ Fri, 08 May 2026 06:33:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229712 Allmänheten får inte längre rösta fram Finlands lucia. Efter återkommande påhopp mot kandidaterna ska valet i stället göras av en kommitté – även om Folkhälsan medger att förändringen inte garanterar att den som utses slipper angrepp. I Finland har allmänheten, precis som i Sverige, kunnat rösta fram årets lucia. Men nu görs traditionen om. Folkhälsan, som arrangerar valet av Finlands lucia, meddelar att den öppna omröstningen slopas från och med i år, rapporterar Yle. I stället ska en kommitté utse vem som får bära ljuskronan. Beslutet motiveras med att den tidigare modellen kan vara orättvis för kandidaterna, men också med att Folkhälsan noterat allt fler osakliga påhopp, rasism och andra typer av angrepp riktade mot dem som ställer upp. Stina Heikkilä, HR- och utvecklingschef på Folkhälsan, säger till Yle att organisationen under en längre tid övervägt att ändra modellen. — Vi kom fram till att tiden är inne för att slopa omröstningen och på det sättet se till att de kandidater som ställer upp för det här meningsfulla och fina uppdraget skyddas från otrevliga påhopp och osakligheter, säger Heikkilä.

Elva personer i ny kommitté

Den nya kommittén består i år av elva personer. I den ingår representanter för Folkhälsans fyra landskapsföreningar, personer som tidigare krönt en lucia, en tidigare lucia, ledaren för luciakören samt representanter från Hufvudstadsbladet, Svenska Yle och Folkhälsans frivilligverksamhet. Enligt Folkhälsan har kommittén satts samman med hänsyn till regional spridning och mångfald. Samtidigt säger Heikkilä att det inte finns någon garanti för att den som utses till Finlands lucia slipper påhopp även med den nya modellen. — Men genom att vi tar bort själva omröstningen vill vi ändå markera väldigt tydligt att vi inte godkänner någon form av osakligt beteende mot unga personer som ställer upp i ett frivilliguppdrag för en god sak, säger hon.

Insamlingen påverkas

Den öppna omröstningen har tidigare varit kopplad till luciainsamlingen. Människor har kunnat donera pengar i samband med att de röstat på sin kandidat. När omröstningen nu slopas behöver även insamlingsmodellen göras om. Heikkilä säger att Folkhälsan funderar på hur insamlingen kan utformas i framtiden och att organisationen vill att människor även fortsättningsvis ska delta.

Kröningen fortsätter som tidigare

Folkhälsan betonar att själva luciatraditionen består. Ansökan om att bli lucia sker på samma sätt som tidigare och kandidaterna samlas fortfarande till en särskild kandidaterdag. Finlands lucia kröns traditionsenligt i Helsingfors domkyrka på luciadagen den 13 december, för att därefter turnera i Svenskfinland. Finlands lucia 2025, Alexandra Lindqvist, blev därmed den sista att utses med hjälp av publikens röster.]]> Identiska ortnamn skapar förvirring i Svenskfinland https://nyadagbladet.se/norden/identiska-ortnamn-skapar-forvirring-i-svenskfinland/ Fri, 17 Oct 2025 05:02:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215084 I Svenskfinland kan ortnamnen lätt skapa förvirring och missförstånd. Det är nämligen så att väldigt många platser har samma, eller snarlika namn. Tittar man närmare på namn på områden via finska Lantmäteriverkets kartplats, kan man se att det finns en hel del gemensamma nämnare. Exempelvis finns det 36 olika platser som heter Böle och 17 ställen som heter Brändö i Svenskfinland. För att göra namnen lite mer unika har man dock ibland lagt till ändelsen "-en" i slutet. Det finns exempelvis 126 platser som antingen heter Storäng eller Storängen. Ett annat exempel är Långholm och Långholmen, som 105 platser kallas för. Detta är ett återkommande fenomen som kan ses på ett stort antal orter orter. — Förr var våra samhällen betydligt mindre och man behövde oftast bara orientera sig inom det egna närområdet. Då var det helt naturligt att det kunde finnas exempelvis ett Böle i varje by, säger Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken, till finska statskanalen Yle.

"Hör till vårt kulturarv"

Vidare berättar Vidberg att ortnamnen delas upp i två kategorier – de hävdvunna ortnamnen samt de offentliga ortnamnen som kommunen fattar beslut om, exempelvis namn på nya stadsdelar eller gator. — De hävdvunna ortnamnen hör till vårt kulturarv och har uppstått spontant i språkbruket. Med andra ord har de vanligaste ortnamnen uppstått när man förr namngav platser i närområdet utifrån naturen. Exempelvis om man haft kalvar på en holme kunde den få namnet Kalvholmen. Brändö indikerar att man bränt något eller att platsen utnyttjats för svedjebruk. Förr reste man inte särskilt långt från hemmet, men idag kan dessa liknande ortnamn skapa förvirring hos medborgarna. "Till och med jag som är ålänning har blandat ihop Brändö med själva Brändö skärgård och Brändö i Jomala på fasta Åland”, skriver Anna-Maria.]]>