svenska – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 13 Feb 2024 09:25:39 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg svenska – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Bristande kunskaper i svenska hos allt fler doktorander https://nyadagbladet.se/inrikes/bristande-svenskkunskaper-hos-allt-fler-doktorander/ https://nyadagbladet.se/inrikes/bristande-svenskkunskaper-hos-allt-fler-doktorander/#respond Tue, 13 Feb 2024 08:00:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=172734 Omkring 30 procent av doktoranderna på Göteborgs universitet talar lite, eller ingen svenska alls. Bristande språkkunskaper riskerar också att öka risken för social isolering och gör det svårt för doktoranderna att ta del av all nödvändig information. Under 2013/2014 talade cirka 15 procent av universitets doktorander ingen eller endast lite svenska, enligt rapporter från studentkåren. Det ökade till 25 procent under 2018/2019 och 2023 landar siffran på 30 procent, enligt Universitetsläraren. Doktorandrapporten för 2020 visar också att åtskilliga utländska doktorander upplever att deras bristande kunskaper i svenska språket kan leda till social uteslutning. 50 procent av kvinnorna och 37 procent av männen uppger att de känner sig åsidosatta på grund av språkbegränsningen och i undersökningar från Lunds universitet kan man se liknande resultat. – Man ska inte glömma att doktorander är här i minst fyra år, ofta fem eller sex år. Alltså en avsevärd del av en livstid. Då kan det finnas ett starkt personligt incitament att lära sig det språk som talas i det land man lever, säger Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet och expert i arbetet med en ny språkpolicy vid universitet. Det kan handla om att all nödvändig information inte alltid finns på engelska, men även om hur språkbegränsningarna påverkar sociala kontakter både utanför och vid universitetet. Som exempelvis möten, seminarier eller fikarasten.

Språkkrav kan ge resultat

Vidare pekar Karlsson på regeringens planer på att införa krav på språkkunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd och menar att detta kommer att vara "ett starkt incitament för doktorander att lära sig svenska". – Om det är intressant att behålla internationella doktoranders kompetens i Sverige kan man tänka sig att en del institutioner kommer att satsa på doktoranders svenskkunskaper genom att exempelvis göra svenskstudier förlängningsgrundande, säger hon. I rapporten understryker också doktoranderna själva en önskan om att all nödvändig information ska finnas på engelska, samt att kurser i svenska bör göras mer tillgängliga.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/bristande-svenskkunskaper-hos-allt-fler-doktorander/feed/ 0 Unga gillar ”de” och ”dem” i svenska språket https://nyadagbladet.se/kultur/unga-gillar-de-och-dem-i-svenska-spraket/ https://nyadagbladet.se/kultur/unga-gillar-de-och-dem-i-svenska-spraket/#comments Mon, 26 Sep 2022 04:35:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=132592 39 procent av svenskarna vill ha kvar ”de” och ”dem” i svenska språket, visar en ny undersökning. 26 procent svarar att man vill övergå till en dom-reform. Att skilja på ”de” och ”dem” tycker många är klurigt och därför använder många istället talspråket ”dom” även när man skriver. Vissa argumenterar för att orden borde ersättas med talspråk. I en ny språkundersökning från Novus gjord på uppdrag av Språktidningen visas samtidigt att långt fler vill ha kvar ”de” och ”dem” än som vill övergå till "dom" - 39 respektive 26 procent. Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, menar att frågan har engagerat svenskar i åratal. – Det är en symbol för en oro som många har. Håller svenskan på att förflackas? Blir språket objektivt sämre? frågar han. Bland unga är motståndet mot att övergå till ”dom” starkare - hela 58 procent av 18 till 29-åringar anser att man ska behålla den klassiska stilen. Bland äldre säger dock enbart 26 procent säger nej till reformen. Svenska språket har haft reformer tidigare med bland annat ni-reformen, som började genomföras 1875, där man ersatte titlar med pronomenet ”ni”. Senare kom även du-reformen under 1960 och 70-talet, som man tidigare annars enbart använt när man talat med exempelvis nära vänner.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/unga-gillar-de-och-dem-i-svenska-spraket/feed/ 3 Varannan sexåring i Järvaområdet pratar för dålig svenska https://nyadagbladet.se/inrikes/varannan-sexaring-i-jarvaomradet-pratar-for-dalig-svenska/ https://nyadagbladet.se/inrikes/varannan-sexaring-i-jarvaomradet-pratar-for-dalig-svenska/#comments Mon, 23 Nov 2020 13:25:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=87519 Hälften av sexåringarna på grundskolorna i Järvaområdet i Stockholm pratar undermålig svenska. Nu larmar grundskolechefen Happy Hilmarsdottir-Arenvall att barnen riskerar att inte klara kunskapsmålen. Järvaområdets grundskolechef ansvarar för tretton kommunala grundskolor i de ökända förorterna Rinkeby, Kista och Tensta i nordvästra Stockholm. De ”utsatta” skolorna prioriterar språkutveckling i alla ämnen och redan på förskolan kartläggs deras språkkunskaper, för att tidigt sätta in insatser så att barnen klarar kunskapskraven. Grundskolechefen är oroad. – Ungefär 50 procent av eleverna har väldigt dåliga språkkunskaper i svenska språket, säger Happy Hilmarsdottir-Arenvall till skattefinansierade SVT. På Askebyskolan i Rinkeby nådde bara tre av tio sexåringar upp till den nivå i svenska de förväntas ha när de började förra hösten. – Det är skrämmande tycker jag att man kommer till skolan och inte har en grundläggande kunskap. Där har vi en utmaning, säger Lars-Göran Jacobsson, rektor på Askebyskolan. De flesta barnen är födda i Sverige, men pratar trots det inte svenska. Dessa barn kommer inte i kontakt med svenska språket, inte ens på förskolan – där personalen ibland inte heller talar svenska. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/varannan-sexaring-i-jarvaomradet-pratar-for-dalig-svenska/feed/ 6 Nior bättre på engelska än svenska https://nyadagbladet.se/inrikes/nior-battre-pa-engelska-an-svenska/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nior-battre-pa-engelska-an-svenska/#respond Sun, 24 Nov 2013 11:26:16 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=13323 Elever i den svenska skolan blir allt bättre på engelska. Detta märks tydligast bland niondeklassarna, som har ett högre snittbetyg i engelska än i svenska. De elever som går i årskurs nio har rekordhöga slutbetyg i engelska, liksom rekordhöga poäng på de nationella proven, enligt en genomgång som Dagens Nyheter låtit göra. "Omedelbar nytta av ämnet" – Studier visar att elever upplever engelska som relevant för vardagen. De har omedelbar nytta av att kunna ämnet. Nyttan är inte lika tydlig för andra ämnen, säger Sverker Härd, enhetschef på Skolverket, till DN. Men det är inte alla ämnen som visar en sådan förbättring som i engelskan. Resultaten i NO-ämnena har tillsammans med matematiken försämrats kontinuerligt. Där sticker även Sverige ut internationellt - eftersom en sådan försämring är sällsynt i andra länder. I engelska missade endast 3,3 procent av elevkullen 2012 de uppsatta målen. I ämnet matematik var den siffran så hög som 17 procent. Amerikaniserad värld Förra året jämfördes språkkunskaperna i 14 europeiska länder i den så kallade ESLC-studien. Sverige låg i topp i engelska med lika bra resultat som Malta. Ett land med engelskan som ett officiellt språk, skriver DN. En bidragande orsak till trenden är en allt mer globaliserad och amerikaniserad värld. Ungdomar idag ser oftare filmer på datorn och TV:n som är på engelska.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nior-battre-pa-engelska-an-svenska/feed/ 0