svenska skolan – Nya Dagbladet

Gängen styr skolvalet – säkrar makten över narkotikahandeln

Jan Sundstedt — Thu, 24 Apr 2025 13:18:14 +0000

Kriminella nätverk placerar nu unga i utvalda skolor för att upprätthålla kontrollen över droghandel och territorier. Regeringen uppger att man har kallat till krismöte med tre myndigheter för att motverka utvecklingen. Flera skolor i storstadsområden har blivit nav i gängens strategiska maktutövning, rapporterar statskanalen SVT:s Uppdrag granskning. Genom att påverka skolvalet placerar nätverken ungdomar med koppling till kriminella miljöer i specifika utbildningsmiljöer – ett sätt att trygga fortsatt narkotikaförsäljning och bevaka rivaler. Skolvärdar och lärare har slagit larm om hur ungdomar på order av gängkriminella nätverk fördelas ut i skolor enligt gängens önskemål. Grupperingar delar enligt uppgift upp städer mellan sig, i syfte att undvika konflikter och säkra marknaden. – Som jag upplever det blir de tillsagda uppifrån att välja skolor för att de ska bibehålla sin makt, sitt område eller en viss skola, uppger en anonym skolvärd.

Dystopiskt nytt avsnitt av uppdrag granskning.
Gängkriminella bestämmer vilka skolor elever ska gå i för att deras nätverk ska behålla kontroll över området. Skolan används sedan för att sälja narkotika, förvara vapen och rekrytera unga. pic.twitter.com/AtEc9JNss1 — Herr Husis (@HerrHusis) April 23, 2025

Långsiktig strategi av gängen

Planeringen inför skolvalet sker ofta utanför skolans område, där äldre kriminella träffar yngre. Valet av gymnasieskola blir en del av gängens långsiktiga strategi för att hålla försäljningskanaler öppna under de tre år eleverna studerar. Samtidigt förvarar vissa elever både vapen och droger i skolans lokaler och i vissa fall används skolan som rekryteringsbas för våldsuppdrag. Polis och skolpersonal rapporterar om en oroande ökning av sådana fall. – Om vi säger ett område som jag har många fiender i, som jag vet att jag har drabbat folk i. Om de går i en skola så vill jag absolut inte börja i den skolan. För de kommer hämnas på mig, säger gängkriminelle "Hassan". "Hassan", som egentligen heter något annat, läser sitt sista gymnasieår och har band till kriminella nätverk. För honom och andra elever i liknande miljöer styr skolvalet deras säkerhet. [caption id="attachment_192542" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Hem&hyra/Youtube[/caption]

Tusenprocentig ökning

Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet misstänkta 15–17-åringar i mordutredningar ökat med över tusen procent på ett decennium. Under årets första kvartal åtalades 128 ungdomar i 190 olika mordutredningar. Barn under 15 år har misstänkts för 136 fall av mordplanering – en tredubbling jämfört med förra året. Utvecklingen har fått regeringen att kalla till sig Skolverket, Skolinspektionen och Polismyndigheten. Syftet är att samordna arbetet och motverka att skolor utnyttjas som en del av den kriminella infrastrukturen. – Skolan ska vara en trygg plats för lärande – inte en arena där kriminella krafter får fäste. Att lärare skräms till tystnad av elever med våldskapital, strategiskt placerade av kriminella nätverk, är fullkomligt oacceptabelt, säger utbildningsminister Johan Pehrson. Brottsförebyggande rådet rapporterar samtidigt att lagföringsbesluten för 15–17-åringar ökade med tio procent under 2023, jämfört med året innan. Forskare varnar dock för att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – förebyggande arbete och sociala stödinsatser lyfts fram som avgörande för att bryta utvecklingen. Regeringen har aviserat att fler förslag är på gång. Myndigheternas återrapportering väntas inom de närmaste veckorna.

Regeringen förbereder tioårig grundskola

Jan Sundstedt — Mon, 03 Feb 2025 10:01:47 +0000

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss för att införa en tioårig grundskola från hösten 2028. Trots att förskoleklassen redan är obligatorisk, medför dess omvandling till årskurs 1 i grundskolan betydande förändringar för både barn och lärare. Förslaget innebär konkret att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i grundskolan, där fokus ska läggas på tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande matematikfärdigheter. Skolminister Lotta Edholm framhåller i regeringens pressmeddelande att förändringen syftar till att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige. Hon betonar att sexåringar kommer att få en mer strukturerad och lärarledd undervisning redan från skolstart. – Nu tar vi ett ytterligare steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig. Det kommer att innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd undervisning, som kommer att fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger Lotta Edholm.

"Detta kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna." - Lotta Edholm #utbpol https://t.co/QHWP8PhdKL
— Utbildningsdepartementet (@Utbdep) January 31, 2025

Nio blir tio

Den nya årskurs 1 integreras i grundskolan, vilket gör årskurs 10 till den avslutande årskursen. Undervisningen ska utgå från grundskolans ämnen och kursplaner, men anpassas även efter elevernas ålder. Man uttrycker förhoppningar om att detta ska leda till färre övergångar mellan skolformer och en mer kontinuerlig utveckling i elevernas lärande. Reformen omfattar också anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna och uppges ska syfta till att skapa en mer likvärdig utbildning för alla elever.

Kulturministern: "Starkare grund för att vara medborgare i en demokrati"

Patrick Reslow, skolpolitisk talesman för Sverigedemokraterna, påpekar att förskoleklassen har fungerat varierande i landet och saknat en tydlig struktur. – Det är bra att vi nu stärker likvärdigheten i skolans tidiga år i hela landet. Förskoleklassen har fungerat väl i varierande grad, men saknat en tydlig struktur. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan skapas bättre förutsättningar för att stärka de grundläggande färdigheterna i att läsa, skriva och räkna. Det gynnar kunskapsinhämtningen i senare år, säger Patrick Reslow. Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesman för Kristdemokraterna, ser reformen som ett viktigt steg för att vända utvecklingen med sjunkande kunskapsresultat i svensk skola. Kulturminister Parisa Liljestrand understryker vikten av tidig och strukturerad undervisning för att utveckla läs- och skrivkunnighet. Hon menar att det i det stora är en fråga om att förbättra demokratin. – Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati.

Tidsplan och budget

Regeringen planerar att införa den tioåriga grundskolan från och med hösten 2028. Detta, menar man, ger tid för nödvändiga förberedelser och anpassningar inom skolsystemet. Budgeten för 2025 innehåller flera satsningar på skolan. Regeringen ökar bland annat kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor, avsedda för att anställa fler lärare och speciallärare. Dessutom avsätts 850 miljoner kronor för att förbättra ordning och studiero. Av dessa öronmärks 100 miljoner för akutskolor, som ska hantera akuta ordningsproblem snabbare.

”Svensk skola har problem – igen”

Osignerad — Thu, 05 Dec 2024 07:37:04 +0000

Svensk skola har länge varit ett experiment med skolverkets teorier. Bakslag på bakslag slår undan benen för ungdomar genom decennier. Nu skall de som skapat problemen också rätta till dem. Låt en före detta lärare hjälpa till med analysen och förslag på åtgärder. Problem 1. Lärare är överbelastade av bedömningsarbete och dokumentering av hur verksamheten fortskrider. Problem 2. Elever är stressade och brister i kunskapsutvecklingen. Problem 3. Skolsystemet är nu det dyraste skolsystem Sverige haft. Problem 4. Sjukskrivning hos bland annat lärare är högre än någonsin. Problem 5. Koncentrationsförmågan sjunker i alla läger. Problem 6. Det råder en tystnadskultur i skolan som begränsar kommunikationen lärare emellan.

Engagerade lärare

Skolan behöver omarbetas och göras till en arbetsplats som alla vill utvecklas i, samtidigt som kostnaderna sjunker. Men någonting måste offras bland statens avsikter; socialiseringen. Det är socialiseringen som begränsar skolans verksamhet. Mål 1: Lärare skall vara engagerade för att kunna engagera. De skall få fokusera på vad de ägnat år att studera, nämligen sitt huvudämne. Fortbildning skall ske framförallt i huvudämnet. Alla nya inslag som staten vill att elever skall lära sig måste ske under ett flexibelt ämne och inte belasta huvudämnen som redan har sina fokus. Mål 2. Elever skall känna ett de lär sig saker som ger dem kapacitet och färdigheter de har egennytta av. Det vill säga att eleven skall vara den främsta avnämaren av skolans verksamhet – inte staten. Mål 3. Skolan skall kosta mindre och leverera mer. Skolan skall också vara en verksamhet med en struktur som själv anpassar sig till förändringar i samhället, utan att inblandade måste lägga tid och energi på nya skolplaner. Mål 4. Det måste bli klart för alla inblandade i skolan att skolan är indoktrinerande och i viss mån även manipulerande. Lärare måste inse att de är inblandade i denna. Lärare måste få utrymme att ventilera hur skolan och de själva varit inblandade i indoktrinering av elever, och varje enhet måste inkorporera metoder att hindra att detta fortskrider.

Symboliska betyg

Åtgärd 1: Låt elever i årskurs 4-7 ha 50 procent valbar praktisk verksamhet vid sidan om 50 procent teoretiska ämnen samt låt årskurs 8-9 vara gymnasieförberedande med valbara inriktningar. Låt elever få välja vilken lärare de vill ha. Åtgärd 2: Låt betyg i grundskolan och gymnasiet vara symboliska och indikerande. Detta skulle avlasta alla lärare så att de kan bli engagerade i sina yrkesval. Antagning till gymnasiet och högskola sker med antagningsprov som sätts samman av staten/gymnasiet/programmet samt staten/högskolan/institutionen respektive. Här kan befintliga elever/studenter tjäna värdefull erfarenhet att delta mot ersättning. Åtgärd 3. Låt studenter på högskola, mot ersättning, få bidra till elever som inte klarar antagningen att åtgärda brister. Åtgärd 4. Frigör staten från skolverket. Låt skolverket bestå av professorer emeritus från psykologi, filosofi, statskunskap och pedagogik från svenska lärosäten. Dessa skall ansvara för skolplaner, med skolinspektionen under statens kontroll fortsätter ansvara för inspektioner av skolors verksamhet och med rätt att kräva åtgärdsplaner för att få behålla certifiering.

Utveckling och kunskap

Effekt 1: Elever läser för kunskap istället för betyg. Effekt 2: Lärare får mer tid att förbereda intressanta lektioner. Effekt 3: Elever kan utvecklas inom de områden där de är intresserade och kreativa. Effekt 4: En verkligt "lärande skola" skapas som får ökad attraktion som arbetsplats. Effekt 5: Skolan blir mer dynamisk och troligen billigare i drift. För övrigt förvånar det mig att inte svensk skola får mer kritik än den får. Det verkar mig som ansvariga får agera alldeles för fritt. Jonas Hellsten Pensionerad lärare

Sverige rasar i Pisa 2023

Jan Sundstedt — Thu, 07 Dec 2023 15:18:02 +0000

Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna. I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat. Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året. Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå. I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap. Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

"Pandemieffekten"

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige. – Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande. Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången. Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

Nej.
Om man inte tar hänsyn till invandringen, så presterar svenska elever fortfarande väl och ligger i toppskiktet. Vid jämförelse med PISA 2022 och början av 2000-talet har Sverige förbättrat sina resultat. Om man betraktar elever med minst en förälder född i landet,… https://t.co/fIAajHUy0U pic.twitter.com/IuZQja17Lj — Herr Husis (@HerrHusis) December 5, 2023

"Avvaktar och ser"

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de "påverkande faktorerna stabiliseras". Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott. – Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.

Liberalerna vill förstatliga skolan

Markus Andersson — Wed, 09 Sep 2020 05:03:32 +0000

Klassiskt har liberalismen principiellt representerat valfrihet och decentralisering när det kommer till välfärdstjänster. Svenska Liberalerna, som nyligen krävde förskoletvång för 5-åringar, fortsätter dock att profilera sig i frågor som går i motsatt riktning och efterlyser nu att den svenska skolan ska förstatligas. I en debattartikel i Aftonbladet skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och deras utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad att Socialdemokraternas kommunalisering av skolan fått mycket negativa konsekvenser som är ”så stora att de inte längre går att blunda för”. ”Låt oss även vara tydliga med att vi inte tänker upprepa Socialdemokraternas misslyckande när de drev igenom kommunaliseringen av skolan alltför snabbt och hårdhänt. Ett förstatligande måste utformas med precision för att utfallet ska bli så bra som möjligt. Därför vill vi att en färdplan ska tas fram, som steg för steg visar hur reformen ska komma på plats”, skriver man. Skribenterna menar att skolan är en ”nationell angelägenhet” och staten bättre kan styra landets skolor än kommunerna eftersom dessa har olika förutsättningar - bland annat på glesbygden och i så kallade "utsatta områden" - det vill säga områden med hög andel utomeuropeiska invandrare. Man pekar även på att över hälften av eleverna i vissa skolor går ut utan behöriga betyg till gymnasiet och partiet motiverar sin nya linje med att såväl lärarfacken som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund plus rektorerna i Skolledarförbundet alla vill att skolan förstatligas. ”De har starkt stöd hos sina medlemmar: Nio av tio rektorer och åtta av tio lärare vill att staten tar huvudansvar för skolan. Men det stannar inte där – även hos allmänheten finns en tydlig majoritet som vill förstatliga skolan”, skriver man. Förslaget tror man vidare även ska göra läraryrket mer attraktivt och ytterst stärka Sveriges konkurrenskraft.

Ökat våld i svenska skolor

Osignerad — Thu, 10 Jan 2019 11:01:14 +0000

Hot och våld ökar i de svenska skolorna. Hoten och våldet blir dessutom allt allvarligare, med ökad användning av knivar och andra vapen. Under 2017 anmäldes 54 incidenter till Arbetsmiljöverket där vapen användes för att hota eller använda våld i skolmiljöerna. Arbetsmiljöverket säger att man inte kan se varför anmälningarna om hot och våld ökar så starkt. Under de senaste fem åren har 224 händelser där knivar och andra vapen har använts för att hota eller för att kunna begå våldshandlingar i skolan. Under 2017 slogs rekord för de senaste fem åren, med 54 incidenter. Våld och hot i de svenska skolorna har ökat under en längre tid. Totalt sett har det kommer drygt 3000 anmälningar om hot och annat våld i de svenska skolorna sedan 2014. Lärarnas Riksförbund varnar för ökad otrygghet och osäkerhet i skolorna. Andelen elever och lärare som uppger att de känner sig otrygga på arbetsplatsen eller i studiemiljön ökar konstant, enligt personer i olika skolledningar som NB Nyhetsbyrån har talat med. Så sent som under onsdagen attackerades två elever med kniv på en skola i Tyresö, och en annan elev greps som misstänkt för försök till mord. Arbetsmiljöverket vill se en ökad satsning på förebyggande arbete mot hot och våld i skolorna. Myndigheten säger till SVT att man inte vet vad ökningen beror på, eller om ökningen är ett resultat av nolltolerans mot hot och våld i skolorna. En ökad anmälningsbenägenhet sägs också kunna vara en del av ökningen. Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån