<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Svante Lejon &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/svante-lejon/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 28 Jun 2022 21:55:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Svante Lejon &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>&#8221;Obama och supermakten USA:s död&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/obama-och-supermakten-usas-dod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/obama-och-supermakten-usas-dod/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Feb 2015 11:15:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Svante Lejon]]></category>
		<category><![CDATA[Ukrainakrisen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20888</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>USA:s väg för att bekämpa Ryssland kan mycket väl vara genom Ukraina. Den massiva propagandan mot Ryssland har berett vägen för en stor konflikt. En supermakt på väg att förlora sin ställning är beredd att ta till stora risker. Det skriver Svante Lejon, försvarspolitisk expert, nationalekonom och lärare.</strong></span>

Den tongivande republikanen Adam Kinzinger sa: <em>"USA, Europa och våra allierade måste aggressivt behålla trycket på herr Putin för att uppmuntra honom att ändra sitt beteende"</em>.

Tack och lov så finns det åtminstone några röster som varnar för den här politiken, såsom republikanen Dennis Kucinich som har sagt att NATO:s inringning av Ryssland, den av USA uppbackade kuppen i Ukraina, försöket att med ett EU-avtal få in NATO i Ukraina intill Rysslands gräns och USA:s doktrin om att slå till först med kärnvapen, är alla uttryck för en politik som försöker ersätta diplomati med militär makt.

Sedan 1991 har USA använt 5 000 miljoner dollar för att påverka Ukraina enligt Victoria Nuland, Assistant Secretary of State, i december 2013. Sensationellt var att Obama i en CNN intervju den andra februari i år bekräftade USA:s inblandning i regeringsombildningen (kuppen) i Ukraina för ett år sedan. Dessutom sa han att Rysslands annektering av Krim inte var något led i en rysk expansionsstrategi utan en reaktion på hur situationen i Ukraina utvecklades.

Varför är Ukraina så viktigt för USA (NATO &#38; EU)? USA som supermakt är direkt beroende av dollardominansen och den hotas av Ryssland och dess allierade. Starka intressen vill krossa Ryssland och vägen dit kunde mycket väl ha gått genom Ukraina. Den vägen är nu åtminstone tillfälligt blockerad av Tysklands och Frankrikes fredsaktion.

Dollarn kommer att försvagas i takt med att den ersätts av andra valutor i världshandeln. Försvagningen kommer att övergå i ett allt snabbare ras, för när nergången väl blir uppenbar så kommer alla att vilja göra sig av med sina dollar innan de blir ännu mindre värda. Vi har sett mycket av sådant panikartat flockbeteende, så det är bara vanlig ekonomisk psykologi.

När detta väl händer är det slut med USA:s herravälde och ännu en supermakt i världshistorien går i graven. När det slutet närmar sig kan det bli riktigt farligt för oss alla. Ekonomiskt kan USA inte hävda sig men militärt kan de det fortfarande. Därför är det inte osannolikt, speciellt med tanke på USA:s historia, att de planerar för att använda hela sin militära kapacitet för att röja undan hoten mot dollarväldet. När väl alla pjäser i den planen är på plats kan den sättas i verket någon militär höjdare. General Thomas Power, USA:s flygvapenchef, var mycket nära att lyckas med att få igång ett kärnvapenkrig mot Sovjetunionen under Kubakrisen 1962.

Grunden för USA:s världsherravälde vittrar sönder allt snabbare. År 1961 stod USA för 38 procent av världens BNP medan den 2003 var nere i 30 procent, enligt Världsbanken, alltså endast 8 procents minskning på 40 år.

Mera dramatisk är raset mellan 2003 och 2013 – 8 procent på bara 10 år. Samtidigt har BRICS-ländernas andel av världens BNP ökat från 9 till 21 procent. BRICS, bildat 2009, står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. De vill skapa alternativ till dollarn, IMF och Världsbanken, vilka USA kontrollerar. Varför är till exempel dessa fakta mindre intressanta för massmedia än kända rysshatares så kallade analyser?

&#160;

<strong>Andel av världens BNP i procent för USA och BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina &#38; Sydafrika)<em>
</em></strong>

[caption id="attachment_20900" align="aligncenter" width="450"]<a href="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2015/02/diagram-BRICS.jpg"><img class="wp-image-20900 size-medium" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2015/02/diagram-BRICS-450x176.jpg" alt="diagram-BRICS" width="450" height="176" /></a> Klicka för att se diagrammet i fullskärm.[/caption]

USA och NATO står för 60 procent av de militära utgifterna i världen medan Ryssland, som utmålas som det stora hotet, står för 5 procent enligt SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute. USA fick EU att inleda ekonomisk krigföring mot Ryssland, trots att det är i strid med EU:s grundidé som säger att ju närmare ländernas ekonomier knyts varandra ju mindre är risken för krig. Förbundskanslern Angela Merkel vill ha fred, för i Tyskland ser och förstår många krigsrisken. Ett exempel är protesten <em>"Wieder Krieg in Europa? Nicht in unserem Namen!"</em> införd i tidningen Zeit den 5 december 2014. Krig igen i Europa? Inte i vårt namn!

Det var först när Merkel och den franske presidenten François Hollande tog initiativet från USA som det kunde bli ett fredsavtal för Ukraina.

I Sverige fortsätter den hjärntvättande massiva propagandan mot Putin och Ryssland, vilket är skrämmande. Alla spekulationer om onda ryska avsikter vädras dagligen, men inte ett ont ord om USA:s långvariga världsomspännande draksådd. Ensidigheten och lögnerna fördummar demokratin och banar väg för katastrofer.

Kärnvapen i många länder är förstås ett ständigt hot mot vår existens och visar en kuslig brist på kollektiv intelligens. Akut är nu hotet från USA:s kamp för sin maktställning. Där är starka krafter beredda att ta stora risker. Obama slåss för USA:s hegemoni men verkar tveka inför en direkt militär konfrontation med Ryssland, för han förstår nog att det snabbt kan leda till kärnvapenkrig. Kanske röjs Obama ur vägen av de som vill ha krig.

Tack och lov så tog Hollande och Merkel ansvaret för freden, men de som vill krossa Ryssland och BRICS smider nog nya planer.

&#160;

&#160;

<em>Svante Lejon, tornedaling, försvarspolitisk expert, nationalekonom, lärare, soldat m.m.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/obama-och-supermakten-usas-dod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Sveriges försvar ska bevara vår fred och självständighet”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/sveriges-forsvar-ska-bevara-var-fred-och-sjalvstandighet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/sveriges-forsvar-ska-bevara-var-fred-och-sjalvstandighet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Dec 2013 15:13:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Hemvärnet]]></category>
		<category><![CDATA[Svante Lejon]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=13905</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Sveriges försvar ska bevara vår fred och självständighet. De nationella behoven ska utgöra grunden för vårt försvar. Det skriver Svante Lejon, vid 1 plutonen 164 Hemvärnskompaniet i ett öppet brev till Riksdagens Försvarsutskott och försvarsministern.</strong></span>

Vi vill ha ett användbart och uthålligt försvar som utgår ifrån att folk vill försvara och skydda sig själva. Vi vill vara en del av ett mera robust samhälle. Ett samhälle där människorna känner att de kan vara med och bidra till sin egen trygghet och överlevnad.

<strong>Dagens Hemvärn</strong> är ett uttryck för detta och det bör utvecklas kraftigt bland annat genom att öppna för fler nivåer och typer av åtagande som soldat också med tanke på stödet till det civila samhället. En större styrka soldater än dagens kunde utgöras av personer som är villiga och har förutsättningar att snabbutbildas vid behov. Dessa skulle hållas aktuella genom en kortare årlig genomgång, alltså kortare än dagens miniminivå på fyra dygn.

<strong>Vi behöver också</strong> soldater med olika slags specialistkompetens som behöver mer övning och utbildning än vad dagens system möjliggör. Dessa måste få attraktiva förutsättningar, vilket också gäller dem som är aktiva idag. Ersättning för faktiskt förlorad inkomst borde vara en självklarhet och på detta bör betydligt högre premier än idag ges, dels för att inte snedvrida rekryteringen och dels för att visa att vår beredskap dygnet runt under årets alla dagar är uppskattad.

<strong>För att effektivisera</strong> Hemvärnet måste en oberoende revision inrättas med uppgift att hitta brister och konstruktiva idéer. Eftersom det är de enskilda soldaternas vilja som är vår styrka, så är det inte acceptabelt med dumheter och slöseri. Hemvärnets potential tas inte till vara om man har heltidssoldaterna som förebild. Vår organisation måste byggas utifrån våra speciella förutsättningar som frivillig organisation.

Moderna tekniskt avancerade försvarssystem kan verka effektiva men vi bör komma ihåg att dessa också är sårbara och faktiskt utgör kvalificerade bombmål. Vi behöver ett skalförsvar som duger till att värna territoriet och är en första tröskel för en angripare. Den som träder över denna tröskel bör dock vara medveten om att försvaret av Sverige bara har börjat.

<strong>Utifrån detta synsätt</strong> är dagens fördelning av resurser inte rimlig. Det är dock möjligt att det totalt sett behövs mer resurser till försvaret. Den svenska militära alliansfriheten har under lång tid tjänat Sverige väl så den bör vi behålla.

&#160;

<em>Svante Lejon</em>

<em>Detta öppna brev är antaget av soldaterna vid 1 plutonen 164 Hemvärnskompaniet och skickades även till Riksdagens Försvarsutskott och försvarsministern.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/sveriges-forsvar-ska-bevara-var-fred-och-sjalvstandighet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Folkviljan avgörande för landets försvar&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/folkviljan-avgorande-for-landets-forsvar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/folkviljan-avgorande-for-landets-forsvar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Jan 2013 15:45:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Svante Lejon]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2171</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Ett angrepp handlar om att tvinga något på oss som vi inte vill ha. Vi, det är folket och det verkar glömmas bort i debatten om försvaret. Ska 99,5 procent av folket bara vara åskådare om vi blir angripna?? Jag är övertygad om att de flesta kommer att vilja göra något för att försvara och skydda sig om kriget kommer. Det skriver Svante Lejon, plutonchef i svenska hemvärnet.</strong></span>

”Hjälpen hinner inte fram” skrev DN:s huvudledare den 6 januari i år eftersom vi bara kan försvara oss i en vecka enligt ÖB. Och NATO säger att de inte kan hjälpa oss. Nä, vi är ju inte medlemmar så något annat svar hade de ju inte kunnat ge på en så dum fråga. Det märkliga med försvarsdebatten är att man utgår ifrån att försvar av ett land bara kan göras med stridskrafter av NATO-modell. Man diskuterar som om försvaret inte alls handlar om vad 99,5 procent av befolkningen kan eller vill göra vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Det nuvarande svenska försvaret lär efter ett varierande antal veckor och månader kunna mobilisera ca 50 000 soldater d v s ungefär 0,5 procent av befolkningen.  Hemvärnet som utgör ungefär hälften av denna styrka och är stridsberett inom ett dygn behandlas snålt, mycket snålt. Insatsen i Afghanistan med ca 500 soldater kostar mycket mer än hela Hemvärnet.

<strong>Har inte de svenska försvarspolitikerna och försvarsledningen lärt sig något</strong> av motståndet i Afghanistan eller det som pågår i Syrien? Vid ett brutalt angrepp, som i och för sig verkar osannolikt idag, så kommer våra mer eller mindre NATO-certifierade styrkor att ganska snart vara utslagna. Det kommer förstås att kosta angriparen att krossa det här skalet och vi kan hoppas att det är ett för högt pris för en eventuell fiende. NATO-certifierade styrkor har viss definierad förmåga eller kraft så utifrån den kunskapen kan en fiende ganska väl kalkylera vad som krävs för att slå ut sådana stridskrafter. Detta är en nackdel med certifiering.

Hemvärnets förmåga är mer svårkalkylerad, bland annat för att våra styrkor är så utspridda. Vi saknar också kvalificerade mål att bekämpa och dessutom så vet en angripare inte riktigt vad den lokala folkliga förankringen betyder. Ett angrepp handlar om att tvinga något på oss som vi inte vill ha. Vi, det är folket och det verkar glömmas bort i debatten om försvaret. Ska 99,5 procent av folket bara vara åskådare om vi blir angripna?? Jag är övertygad om att de flesta kommer att vilja göra något för att försvara och skydda sig om kriget kommer. Försvarsdebatten måste mera handla om detta än om hur försvarsmaktens förmåga är att ta emot hjälp från utlandet eller om man ska satsa fler miljarder på avancerade vapensystem som dessutom liksom andra system blir sårbarare ju mer avancerade de blir.

<strong>Försvaret måste organiseras så att</strong> hjälp från det egna folket är något man räknar med och förbereder sig för. Det finns ingen försvarsindustri som driver tanken på ett folkligt förankrat försvar och det kan vi inte heller förvänta oss av dem för deras jobb är att tjäna pengar. Däremot bör vi kunna förvänta oss att våra politiker tänker på folket, men det vore bra om även du, som ju är en av folket, skulle engagera dig lite i den kanske inte så sexiga frågan om försvaret.

&#160;

<em>Svante Lejon</em>
<em>Plutonchef i Hemvärnet i Sundsvall</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/folkviljan-avgorande-for-landets-forsvar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
