studie – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 24 Aug 2026 17:04:04 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg studie – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden https://nyadagbladet.se/vetenskap/maltidernas-klockslag-livslangd/ Tue, 25 Aug 2026 04:22:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238407 Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever. Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll. De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer. Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre. Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet. Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen. Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet. Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod. Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.]]> Stavgång kan lindra depression https://nyadagbladet.se/halsa/stavgang-depression-fem-veckor-studie/ Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233994 Stavgång kan ge snabb lindring vid depression. I en ny randomiserad studie märktes effekten redan efter fem veckor – tydligast hos deltagare med svårare symptom. Metoden utvecklades i Finland under 1950- och 1960-talen som sommarträning för skidåkare. Med särskilda stavar aktiveras även armar, axlar och överkropp, vilket gör träningsformen mer allsidig än en vanlig promenad. Samtidigt kan stavarna bidra till stabilitet och avlastning, vilket gör att träningen ofta upplevs som skonsam. Studien, som publicerats i Journal of Affective Disorders, är gjord av forskare vid bland annat Université Grenoble Alpes och University of Reims Champagne-Ardenne i Frankrike. Den omfattade 64 vuxna, i genomsnitt 50 år gamla. 58 av deltagarna var kvinnor. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: ett tio veckor långt program med handledd stavgång eller en inaktiv kontrollgrupp. Stavgångsgruppen genomförde två träningspass i veckan, en timme per gång, under ledning av instruktör. Intensiteten låg på måttlig nivå, motsvarande 65–75 procent av maximal hjärtfrekvens. Depressionssymptomen mättes med Beck Depression Inventory-II, ett självskattningsformulär som används för att bedöma grad av depression, före programmet, efter fem veckor och efter tio veckor. Forskarna såg en klart större minskning av depressionssymptom i stavgångsgruppen än i kontrollgruppen. Den största förbättringen inträffade under de första fem veckorna. Därefter fortsatte symptomen att minska, men i långsammare takt.

Halva gruppen svarade efter fem veckor

Efter fem veckor hade omkring hälften i stavgångsgruppen minskat sina symptom med minst 50 procent, vilket räknades som klinisk respons. Ingen i kontrollgruppen nådde samma nivå. ”Handledd stavgång visade sig vara förknippad med en betydande minskning av depressionssymptom inom fem veckor, särskilt bland personer med svår depression”, skriver forskarna. Resultaten ska samtidigt tolkas med försiktighet. Studien var liten, kontrollgruppen var inaktiv och deltagarna rekryterades i ett sammanhang där fysisk aktivitet redan användes som stöd vid depression. Forskarna framhåller därför inte stavgång som en ersättning för annan vård, utan som ett möjligt komplement. Det mest intressanta är hur snabbt effekten syntes: redan efter några veckor hade många deltagare förbättrats tydligt.]]> Studie: Därför bedöms vissa invandrare mer kritiskt https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-bedoms-vissa-invandrare-mer-kritiskt/ Thu, 11 Jun 2026 08:33:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232977 Människor är sällan bara för eller emot invandring. En ny metastudie visar att attityderna i hög grad påverkas av vilka egenskaper den enskilda invandraren tillskrivs – från utbildning och arbete till språk, ursprung och skäl för migration. Studien, som publicerats i Science Advances, har gjorts av forskare vid Harvard University och Brigham Young University, som har analyserat 100 studier om attityder till invandring. Materialet omfattar nära 1,5 miljoner invandrarprofiler som bedömts av drygt 142 000 respondenter i 36 länder. Deltagarna fick ta ställning till fiktiva profiler med olika egenskaper, som utbildning, arbete, språk, familjeband, religion, ursprungsland och skäl för migration. Resultaten visar att människor i genomsnitt föredrar invandrare som förväntas bidra ekonomiskt. Hög utbildning, arbete, kvalificerade yrken och goda språkkunskaper är faktorer som leder till en mer positiv bedömning. Även laglig inresa, familjeband och humanitära skäl ses som positivt. Personer utan arbete, med låg utbildning eller svaga språkkunskaper bedöms däremot mer negativt.

Religion och ursprung spelar roll

Ett av studiens mer oväntade resultat är att kulturell likhet mellan ursprungs- och värdlandet verkar spela mindre roll än man tidigare trott. Det innebär dock inte att religion och ursprung saknar betydelse. Invandrare som delar majoritetsbefolkningens religion i värdlandet bedöms mer positivt än personer som tillhör religiösa minoriteter. Invandrare från länder med muslimsk majoritet bedöms också mer negativt, även om effekten är mindre än för exempelvis arbete, utbildning och språkkunskaper. Resultaten visar att både ekonomiska och kulturella faktorer påverkar synen på invandring. Även humanitära skäl och juridisk status spelar roll, men i den samlade analysen väger arbete, utbildning och språkkunskaper särskilt tungt.]]> Sötningsmedel kan påverka nästa generation https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-paverka-kommande-generationer/ Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228894 Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen. Studien är publicerad i Frontiers in Nutrition och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer. Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ. I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna. Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.

”Tidiga biologiska signaler”

Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra. — De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett pressmeddelande. Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.

Varnar för övertolkning

Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor. Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor. Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.]]> Solljus tränger igenom kläder – och förbättrar synen https://nyadagbladet.se/vetenskap/solljusets-infraroda-stralar-forbattrar-synen-moderna-led-lampor-saknar-dem/ Wed, 25 Mar 2026 12:43:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225493 Infrarött solljus tränger igenom hela kroppen och förbättrar synförmågan med upp till 16 procent – utan att ögonen ens behöver träffas av ljuset direkt. Det visar en ny brittisk studie. Och resultaten pekar mot ett problem som de flesta inte tänker på: moderna LED-lampor saknar just de våglängder som kroppen behöver. Forskare vid City St George’s, University of London, lät 40 vuxna i åldrarna 25–63 år utsättas för nära-infrarött ljus (NIR) med våglängden 850 nanometer, riktat mot ryggen i 15 minuter. Effekten var tydlig: förmågan att uppfatta blågula kontraster förbättrades med 16 procent, och känsligheten i det rödgröna spektrumet med 9 procent. Det som gör studien extra uppseendeväckande är beviset för att effekten sprider sig i hela kroppen. I en del av försöket bar deltagarna aluminiumfolie runt huvudet, så att inget ljus nådde ögonen direkt. Trots det förbättrades synen med 7 procent. Ljuset hade alltså stimulerat näthinnan via blodomloppet och kroppens vävnader – inte direkt genom ögat. — Dessa resultat bekräftar att ljusexponering mot kroppen kan förbättra synfunktionen oberoende av direkt ljusinsläpp i ögat, skriver forskarteamet i studien.

Kläder blockerar inte infraröda strålar

En av studiens mer oväntade slutsatser rör vad kläder faktiskt skyddar mot. Sex lager textil – t-shirt, skjorta och ulltröja – var nära hundra gånger mer genomsläppliga för infrarött ljus (850 nm) än för vanligt synligt ljus. Det innebär i praktiken att infraröda solstrålar når huden och kroppens vävnader även när du är fullt påklädd. Forskarnas mätningar visade att solljuset tränger igenom bröstkorgen med toppvärden i intervallet 800–875 nanometer – alltså djupt nog att nå inre organ och stimulera mitokondrierna i kroppens celler. Dessa organeller producerar den energi (ATP) som cellerna behöver för att fungera, även i näthinnan.

LED-belysning saknar det ljus kroppen behöver

Studiens resultat sätter modern inomhusbelysning i ett nytt ljus. Vita LED-lampor – som nu dominerar hem, kontor och skolor – saknar infraröda våglängder och har i stället toppar i det blå spektrumet kring 400–450 nanometer. Blått ljus i denna intensitet kan hämma mitokondriefunktionen i näthinnan, snarare än stimulera den. Glödlampor och naturligt solljus innehåller däremot ett brett spektrum som inkluderar de infraröda våglängder kroppen tycks behöva. I takt med att glödlampan fasas ut till förmån för energieffektiva LED-lösningar minskar samtidigt exponeringen för detta spektrum i vardagsmiljöer. Forskarna är tydliga med vad resultaten innebär: — Sammantaget ger dessa resultat bevis för hur viktigt solljusets fulla spektrum är för människors hälsa. De belyser också riskerna med det begränsade spektrum som återfinns i modern LED-belysning i våra inomhusmiljöer, som saknar de längre våglängderna, skriver forskarteamet. Studien publicerades 2025 i tidskriften Scientific Reports.]]> Cykla till jobbet – det skyddar ditt hjärta https://nyadagbladet.se/halsa/cykla-till-jobbet-skyddar-hjarta/ Fri, 20 Mar 2026 07:26:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225003 20 minuters cykling eller promenad till och från jobbet kan ge märkbart friskare hjärtkärl, visar en svensk studie. Det bästa är att effekten kvarstår oavsett hur mycket du tränar på fritiden. Pendlingen till jobbet behöver inte vara bortkastad tid – den kan faktiskt rädda livet på dig. Det är slutsatsen från en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet, som för första gången i världen undersökt sambandet mellan aktiv pendling och åderförkalkning med hjälp av kranskärlsdatortomografi (CCTA). Studien bygger på data från drygt 30 000 svenska 50–64-åringar som deltog i den nationella befolkningsstudien SCAPIS. Resultaten, som är publicerade i British Journal of Sports Medicine, är tydliga – de som promenerade eller cyklade 20 minuter till och från jobbet hade märkbart mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl – jämfört med dem som åkte bil eller kollektivtrafik utan att röra på sig.

Vardagsmotionen tillför något gymmet inte ersätter

Åderförkalkning innebär att fett och inflammatoriskt material lagras i kärlväggarna och bildar plack. Om ett plack brister kan det leda till en blodpropp – och hjärtinfarkt eller stroke. Det är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Det som gör studien extra intressant är att sambandet håller även för dem som redan är fysiskt aktiva på fritiden. Rörelsen på väg till jobbet tycks tillföra något som gympasset inte fullt ut kompenserar för. — Om man hoppar av bussen två hållplatser tidigare och promenerar den sista biten får man in värdefull vardagsmotion. Det kan verka som en liten förändring, men över tid kan den göra skillnad för ens hjärthälsa, säger Peter Edholm, biträdande universitetslektor i biomedicin vid Högskolan i Halmstad, som lett studien tillsammans med kollegor vid Linköpings universitet.

Elcykeln sänker tröskeln

Rekommendationerna om minst 150–300 minuters motion per vecka upplevs av många som en svårnådd ribba i en pressad vardag. Men räknar man in den aktiva pendlingen ser bilden ljusare ut. Forskargruppen lyfter särskilt fram elcykeln som ett sätt att göra cykling tillgängligt för fler – oavsett pendlingsavstånd, ålder eller konditionsnivå. Den dagliga rörelsen som följer med gynnar hjärtat, med eller utan elassistans. Budskapet från forskarna är hoppfullt: du behöver inte förändra hela din tillvaro. Börja med att röra dig på vägen till jobbet – det räcker långt.]]> Testosteron styr inte mäns ekonomiska risktagande https://nyadagbladet.se/vetenskap/testosteron-styr-inte-mans-ekonomiska-risktagande/ Sat, 25 Oct 2025 06:02:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215486 Testosteron har ingen effekt på mäns ekonomiska beslut, visar den hittills största studien på området. Tusen kanadensiska män som fick testosteron fattade samma beslut som de som fick placebo – ett resultat som utmanar tidigare forskning. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, deltog 1000 kanadensiska män i åldrarna 18 till 45 år. Männen slumpades till att antingen få en dos på 11 milligram testosteron eller placebo i en dubbelblind studie. När hormonet börjat verka fick männen sedan delta i olika experiment för att mäta risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser. Totalt mättes nio olika utfall och resultatet visade att både grupper betedde sig i genomsnitt likadant, oavsett om de fått testosteron eller placebo – i samtliga utfall. — Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i ett pressmeddelande.

Största studien inom området

Tidigare studier har visat att testosteron kan påverka benägenheten till att exempelvis ta risker eller att tävla i ekonomiska situationer, men den här studien visar att så inte nödvändigtvis är fallet. Den här studien är också den största i sitt slag inom området, där tio till tjugo gånger fler män deltagit än i tidigare studier. Forskarna betonar dock att man endast testade en dos samt ett tidsperspektiv hos männen, vilket innebär att andra möjliga effekter skulle kunna inträda vid olika doser eller tidsperspektiv. Kvinnor ingick heller inte i försöket. — Studien är viktig eftersom den direkt ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer förklarar varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, säger Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.]]> Studie belyser späckhuggares våldsamma beteende https://nyadagbladet.se/miljo/studie-belyser-spackhuggares-valdsamma-beteende-mot-tumlare/ https://nyadagbladet.se/miljo/studie-belyser-spackhuggares-valdsamma-beteende-mot-tumlare/#respond Fri, 04 Jul 2025 06:12:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=162024 I en ny studie undersöks späckhuggares oförklarliga och våldsamma beteende mot tumlare. Forskare presenterar nu tre möjliga förklaringar till varför djuren attackerar sina mindre släktingar utan att äta dem. Späckhuggare har under åren observerats när de till synes trakasserar och ibland dödar tumlare (en mindre tandval som liknar delfiner) utan att äta djuret och forskare har länge funderat över vad som orsakar beteendet. I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Mammal Science, har forskare vid bland annat Wild Orca och University of California Davis Karen C. Drayer Wildlife Health Center i Washington undersökt beteendet i ett försök att förklara det.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2024.
Forskarna har granskat 78 interaktioner mellan späckhuggare och tumlare i Salishhavet under åren 1962-2020 och kommit fram till tre möjliga förklaringar. Den första är att det handlar om ett socialt samspel, eller lek, för späckhuggarna. Lek mellan sociala djur är vanligt och kan hjälpa djuren att kommunicera bättre.

Utdöende art

En annan förklaring kan vara att det helt enkelt handlar om att öva på att jaga. Späckhuggare jagar och äter ofta lax, vilket kan innebära att de "tränar" detta på tumlare. En tredje möjlighet är att det handlar om så kallat "Omsorgsfelbeteende", eller "Mismothering behavior", där teorin är att späckhuggare uppfattar tumlare som svagare eller sjuka, vilket gör att man vill "hjälpa" dem. Det grundar man bland annat på att honor observerats bära runt på sina döda kalvar och även gjort likadant med döda tumlare. Att hjälpa andra inom sin grupp är ett vanligt beteende för späckhuggare. Späckhuggare i nordöstra Stilla havet är en utdöende art, där forskare bland annat sett att omkring 70 procent av graviditeterna slutar med missfall eller dödfödda kalvar, och deras diet består mestadels av Kungslax, vilken också är en utdöende art. Att dessa späckhuggare inte äter tumlare beror på att deras ekologi är olik den hos späckhuggare som äter marina däggdjur.

"Komplexa och intelligenta"

– Jag får ofta frågan varför de sydliga späckhuggarna inte bara äter sälar eller tumlare istället, säger Deborah Giles vid Wild Orca. Det beror på att fiskätande späckhuggare har en helt annan ekologi och kultur än späckhuggare som äter marina däggdjur - även om de två populationerna lever i samma vatten. – Så vi måste dra slutsatsen att deras interaktioner med tumlare tjänar ett annat syfte, men detta syfte har bara varit spekulationer fram till nu, säger hon. Forskarna menar dock att man kanske aldrig kan konstatera varför späckhuggare trakasserar och dödar tumlare, men däremot kan man se att beteendet förts vidare genom generationer vilket i sig visar den komplexa kultur djuren har. – Späckhuggare är otroligt komplexa och intelligenta djur. Vi upptäckte att beteendet att trakassera tumlare har förts vidare genom generationer och över sociala grupperingar. Det är ett fantastiskt exempel på späckhuggarkultur, säger Sarah Teman vid UC Davis.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/studie-belyser-spackhuggares-valdsamma-beteende-mot-tumlare/feed/ 0 Amning kan ge bättre kognitiva färdigheter https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/ https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/#respond Sat, 26 Oct 2024 14:18:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=190713 En spansk studie visar att fyra- och femåringar som ammats som spädbarn uppvisar bättre kognitiva förmågor jämfört med jämnåriga som inte ammats. Dessa barn har bland annat högre IQ och starkare icke verbala färdigheter. I studien har Susana Vargas-Pérez, forskare vid universitetet Rovira i Virgili i Tarragona, analyserat data från två tidigare studier, ECLIPSES och EPINED. Dessa studier följde 613 barn, födda 2013 och 2014, från födseln upp till 4-5 års ålder och samlade in information om både amningsvanor och barnens kognitiva förmågor vid fyra års ålder. Resultaten, som publicerades i International Journal of Early Childhood, visade att barn som ammats mellan en och åtta månader presterade något bättre i kognitiva tester än barn som inte ammats. Dessa barn uppvisade högre total IQ, förbättrat arbetsminne och starkare icke verbala färdigheter. Barn som ammats i mer än åtta månader uppvisade förbättringar i icke verbalt tänkande och bearbetningshastighet, men presterade inte alltid bättre än de som ammats i en till åtta månader. Detta antyder att de största kognitiva fördelarna kan uppnås under de första åtta månaderna, även om längre amning också ger vissa fördelar. "Vår studie visar på de många fördelarna med amning och understryker vikten av att spädbarn ammas inom hälso- och sjukvården. Att förespråka amning under de första sex levnadsmånaderna är avgörande för att förbättra barns livslånga välbefinnande och kognitiva utveckling", skriver studieförfattarna. Studien inkluderade både exklusiv amning och blandkost (kombination av amning och flaskmatning), vilket gör det svårt att fastställa om exklusiv amning ger större kognitiva fördelar. En annan begränsning är att studien endast omfattade barn från en region i Spanien, vilket kan påverka hur resultaten kan tillämpas på andra populationer.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/feed/ 0 Fattiga barn har sämre relation till naturen https://nyadagbladet.se/miljo/fattiga-barn-har-samre-relation-till-naturen/ https://nyadagbladet.se/miljo/fattiga-barn-har-samre-relation-till-naturen/#respond Sun, 15 Sep 2024 13:33:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188535 Inkomst och utbildningsnivå, snarare än var barnen bor, avgör deras relation till naturen, enligt en ny studie från Lunds universitet. Fynden utmanar tidigare uppfattningar om att en uppväxt på landsbygden automatiskt leder till en närmare relation till naturen. I studien, som publicerats i British Ecological Society, fick barn från 14 skolor i Skåne under tre veckor mata och räkna fåglar på sina skolgårdar. Skolorna var belägna i stadsmiljö och på landsbygden i Lund, Malmö och Helsingborg. Forskarna mätte barnens artkunskap, välbefinnande och koppling till naturen både före och efter fågelmatningen. Resultaten kopplades sedan samman med uppgifter om områdets utbildnings- och inkomstnivåer, närheten till natur vid barnens bostäder, barnens aktiviteter i naturen, samt om de bodde i en stad eller på landsbygden. Forskarna upptäckte att barnens relation till naturen inte i första hand berodde på huruvida de växt upp på landet eller i staden, utan snarare på socioekonomiska faktorer. – Till exempel hade barn i områden med fler välutbildade överlag bättre artkunskap, vilket i sin tur var kopplat till en mer positiv syn på vilda djur. Högre inkomst var också kopplat till att barnen deltog i fler naturaktiviteter, vilket också leder till en bättre relation till naturen, och det här gällde alltså oavsett om barnen bodde i centrala Malmö eller på landsbygden mitt i Skåne, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

"Högre självupplevt välmående"

Vidare kunde man se att barn som bodde närmare naturen generellt upplevde ett bättre välbefinnande jämfört med barn som bodde i stadsmiljö. – Det verkar som om barnen använder naturområden på olika sätt, men att detta inte påverkar deras attityd till naturen i stort. Vi kunde också se att barn som har mer natur nära bostaden rapporterar ett högre självupplevt välmående, säger Kjellberg Jensen. Fågelmatningen visade sig öka barnens artkunskap, men inte deras välbefinnande eller relation till naturen i någon större utsträckning. Däremot var fågelmatningen som mest gynnsam för de barn som bodde i stadsmiljöer, jämfört med barn som bodde närmare naturen.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fattiga-barn-har-samre-relation-till-naturen/feed/ 0