stress – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg stress – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 När mobilen blir en flykt från obehag https://nyadagbladet.se/halsa/nar-mobilen-blir-en-flykt-fran-obehag/ Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237205 För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra. Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor. Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas. Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor. — Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu. Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas. Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi. — På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften. Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag. — Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.]]> Barfota i gräset: Hälsotrenden som lockar fler ut i naturen https://nyadagbladet.se/halsa/earthing-halsotrend-naturkontakt/ Wed, 27 May 2026 05:06:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230746 Det behöver inte vara krångligare än att ta av sig skorna. Jordning, eller earthing som trenden ofta kallas, har blivit en växande hälsotrend där direktkontakt med marken lyfts fram som en väg till återhämtning. Forskningen kring de långtgående hälsopåståendena är ännu begränsad – men som en enkel påminnelse om att gå ut, sakta ner och uppleva naturen med kroppen har trenden något att säga om vår alltmer uppkopplade samtid. I takt med att allt fler söker enkla sätt att minska stress och hitta tillbaka till kroppen har fenomenet earthing – eller grounding – fått nytt liv. Trenden går i korthet ut på att människan mår bra av direktkontakt med jorden: bara fötter mot gräs, händer i jord, ett dopp i sjön eller en stunds vila på stranden. Förespråkare menar att kontakten med marken kan påverka kroppen positivt. Forskningen kring de mer långtgående hälsopåståendena är fortfarande begränsad. Själva grundtanken är däremot svår att avfärda: att gå ut, sakta ner och känna naturen med kroppen. För många är det just där värdet finns.

En motreaktion mot skärmar och stress

Earthing är en del av en bredare hälsotrend där människor söker sig bort från det uppkopplade, upplysta och stillasittande. I stället lockar det enkla: morgondagg under fötterna, sand mellan tårna, händer som arbetar i en rabatt eller stillheten vid ett vattenbryn. På sociala medier syns fenomenet ofta i form av barfotapromenader, trädgårdsarbete, skogsbad och meditation utomhus. Bakom de trendiga etiketterna finns samtidigt något tidlöst. Människan har under större delen av sin historia levt nära marken, vädret, årstiderna och landskapet. I dag tillbringar många större delen av sin tid inomhus, i skor, framför skärmar och i artificiellt ljus. Earthing kan därför ses som en påminnelse om något grundläggande: kroppen hör också hemma utomhus. [caption id="attachment_231630" align="alignnone" width="1170"] Foto: Thomas Oxford/Unsplash[/caption]

När marken blir mer än underlag

Earthing rymmer också en mer existentiell dimension. För många handlar det inte bara om återhämtning eller välbefinnande, utan om känslan av att återknyta till något grundläggande. Att ta av sig skorna har i många kulturer varit mer än en praktisk gest. I Bibelns berättelse om Mose vid den brinnande busken uppmanas han att ta av sig sandalerna eftersom marken är helig. I moskéer, hinduiska tempel och flera andra religiösa miljöer lämnas skorna utanför som tecken på renhet, respekt och vördnad. I vissa religiösa sammanhang signalerar barfotahet också ödmjukhet, enkelhet och ett avstånd från världsliga ägodelar. Även i vissa pilgrimspraktiker har barfotagång fungerat som uttryck för ödmjukhet och kroppslig närvaro. I vår egen tid kan earthing därför förstås som mer än en wellnessmetod. Fenomenet fångar en längtan efter att bli rotad igen, i en vardag där mycket av livet sker genom skärmar, artificiellt ljus och ständig uppkoppling.

Inte ett mirakel – men en enkel vana

Wellnessbranschen använder sig ibland av stora ord. Earthing marknadsförs på vissa håll med påståenden om förbättrad sömn, minskad inflammation och ökad energi. Sådana effekter kräver mer forskning innan de kan beskrivas som säkra. Men det betyder inte att metoden saknar värde. Att vistas i naturen, röra sig långsamt, få dagsljus och minska tempot är i sig sådant som många förknippar med återhämtning. En barfotastund i gräset behöver inte vara en medicinsk behandling för att göra gott. Den kan vara en paus, en ritual eller ett sätt att komma tillbaka till nuet. Trenden har kanske fått fäste just för att den är så enkel. Den kräver ingen dyr utrustning, inget medlemskap och ingen avancerad metod. Det räcker ofta med en gräsmatta, en strand, en skogsglänta eller en liten odlingslåda. [caption id="attachment_231632" align="alignnone" width="1170"] Foto: Road Ahead/Unsplash[/caption]

Kroppen får vara med

En viktig del av earthing är att naturkontakten blir fysisk. Det handlar inte bara om att betrakta naturen genom ett fönster eller att skynda mellan två platser, utan om att faktiskt känna den. Gräset kan vara kallt. Jorden kan vara fuktig. Barken kan vara sträv. Vattnet kan överraska kroppen med sin temperatur. De enkla sinnesintrycken kan göra stor skillnad. De flyttar fokus från tankesnurr och skärmflöden tillbaka till kroppen. För den som lever med mycket stress kan det i sig vara värdefullt. Att gå barfota bidrar dessutom ofta till ett annat tempo. Stegen blir långsammare, blicken söker underlaget och kroppen börjar lyssna. I stället för att prestera i naturen får man bara vara.

Fem enkla sätt att prova

Den som vill testa earthing behöver inte göra det märkvärdigt.
  • Gå barfota några minuter i gräset på morgonen.
  • Sitt ute med fötterna mot marken i stället för att ta kaffet inomhus.
  • Arbeta med händerna i jorden i trädgården eller på balkongen.
  • Bada i sjö eller hav när vädret tillåter.
  • Lägg undan mobilen och sitt stilla en stund på en sten, brygga eller filt.
Det viktigaste är inte att följa en metod till punkt och pricka, utan att skapa små stunder där kroppen får kontakt med naturen igen. [caption id="attachment_231634" align="alignnone" width="1170"] Foto: Michał Parzuchowski/Unsplash[/caption]

En lågmäld väg tillbaka

Earthing passar kanske bäst när det tillåts vara enkelt. Inte som ett löfte om snabba effekter, utan som en lågmäld inbjudan: ta av skorna, gå ut och känn efter. För vissa blir det en andlig praktik. För andra bara ett skönt avbrott i vardagen. Oavsett vilket påminner trenden om något som lätt glöms bort i ett modernt liv: naturen behöver inte alltid betraktas på avstånd. Ibland räcker det att sätta fötterna direkt på marken.]]> Forskningen är tydlig: tuppluren gör dig smartare och friskare https://nyadagbladet.se/halsa/tupplur-halsa-forskning/ Sun, 05 Apr 2026 08:06:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226306 En kort middagsvila kan göra mer för din hjärna och kropp än du kanske tror. Forskning från flera håll pekar på att regelbundna tupplurar förbättrar minnet, minskar stress och till och med skyddar hjärtat – och det räcker med bara en kvart. I flera länder runt Medelhavet och i delar av Asien är middagsvilan en självklar del av vardagen. I Sverige är tuppluren däremot fortfarande förknippad med lättja. Men forskning visar att man inte behöver ha dåligt samvete för att man tar sig en lur på eftermiddagen – tvärtom gör det oss faktiskt gott.

Skärper hjärnan

Det krävs inte mycket: mellan 20 och 30 minuter räcker för att ge hjärnan en påtaglig skjuts. Enligt den indiska vårdkoncernen Apollo Hospitals kan effekten på fokus, reaktionsförmåga och kognitiv skärpa hålla i sig i upp till ett helt dygn efter vilan. I en brasiliansk studie delades studenter in i två grupper efter att ha pluggat in nytt material – den ena gruppen fick ta en tupplur, den andra höll sig vaken. Vid ett senare test visade det sig att de som vilat hade betydligt lättare att återkalla det de lärt sig. Förklaringen tros vara att hjärnan under sömnen sorterar och befäster ny information. I en klassisk NASA-studie fick piloter sova i 26 minuter under arbetstid. Resultatet: de var 54 procent mer alerta och presterade 34 procent bättre jämfört med kollegorna som inte vilade. Studien har sedan dess blivit en referenspunkt för arbetsplatser som vill öka produktiviteten genom schemalagd vila. En studie från University College London, publicerad 2023, visar dessutom att regelbundna tupplurar kan motverka hjärnskrumpning – den gradvisa minskning av hjärnvolymen som sker naturligt vid åldrande.

Skyddar kroppen

Regelbundna tupplurar – ungefär 30 minuter tre gånger i veckan – kan minska risken för hjärtproblem. Det visar forskning från John Moores University i Liverpool och Harvard University. Kopplingen verkar gå via stressreduktion: kroppen får ett tillfälle att återhämta sig, vilket sänker blodtrycket och minskar belastningen på hjärt-kärlsystemet. Samma mekanism förklarar varför vältränade idrottare förbättrar sina prestationer med regelbunden dygnsvila. I en studie från 2019 med 212 äldre deltagare med högt blodtryck visade sig en daglig tupplur sänka blodtrycket med i genomsnitt 5,3 mmHg – ett värdefullt komplement till medicinsk behandling. Forskning visar också att sömnbrist driver upp inflammationsmarkörer i kroppen – men att en kort tupplur kan motverka effekten. En metaanalys från 2016 visar att tupplurar under 40 minuter inte ökar risken för metabolt syndrom eller typ 2-diabetes – till skillnad från längre tupplurar, där risken stiger. Forskning tyder också på att kortare tupplurar – under en timme – kan vara kopplade till lägre kroppsvikt, sannolikt för att vilan minskar behovet av snabb energi från mat.

Minskar stress och förlänger livet

Regelbunden vila under dagen har visat sig dämpa kroppens stressreaktion. I en undersökning uppvisade deltagare som inte tog tupplurar högre stressnivåer än de som regelbundet vilade. Effekten bedöms vara särskilt viktig för män, som enligt forskningen löper en förhöjd risk att drabbas av stressrelaterade hälsoproblem. Tuppluren är med andra ord inte ett tecken på svaghet – den är ett verktyg.]]> Så hanterar du vardagsstressen https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/ https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/#respond Thu, 25 Dec 2025 13:36:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=59287 Allt fler svenskar går in i väggen på grund av stress. Så känner du igen varningssignalerna – och så kan du motverka dem.
Artikeln publicerades ursprungligen den 14 mars 2019.
Stress är något vi hör och ser överallt idag. Kraven verkar öka och vi ska hinna med mer än vi klarar på ett år, en månad, en vecka och till och med en dag. För många dyker skuldkänslor upp om vi slänger oss på soffan efter jobbet eller spenderar en dag utan att göra något speciellt. Vi har då ”slösat” tid, men det vi glömmer är att vila är minst lika viktigt som att hinna med allt det andra. Vila handlar inte bara om sömn, utan om att ibland faktiskt göra ingenting. I Sverige ökar stressen bland medborgare i alla åldrar, men särskilt bland yngre. Det är en farlig trend som gör att fler ”går in i väggen” och nästan hälften av alla sjukskrivningar är psykiatriska, varav 45 procent stressrelaterade, med kvinnor som står för 80 procent, enligt en rapport från Saco. Stress är en naturlig reaktion, något som faktiskt kan hjälpa oss i situationer där vi behöver extra kraft och energi, men i dagens samhälle behöver vi inte stressen på samma sätt som förut. Den sätts igång fastän den inte behövs och blir den långvarig kan den göra stor skada. För mycket stress kan visa sig på många sätt och det kan vara svårt att veta när du är i riskzonen för skadlig stress. Vårdguiden listar några symptom som kan vara varningstecken:
  • Du är trött när du vaknar, även om du sovit bra
  • Du har svårt att varva ner och svårt att somna
  • Svårigheter att koncentrera dig och sämre minne
  • Ångest eller likgiltighet
  • Ont i magen, spänd och ont i kroppen, huvudvärk eller hjärtklappning
  • Orkar inte med sociala kontakter
  • Tappat sexlusten
  • Du får lättare infektioner
  • Svårigheter att andas
  • Du känner att du aldrig har tillräckligt med tid
  • Du väljer bort vila, fritidsintressen, vänner/familj och nöjen på grund av tidsbrist
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein, sömnmedel eller annat för att orka med vardagen eller som tröst.
Att observera dina stressbeteenden och inse att din stress kanske inte är den bästa är kanske lättare än att veta vad du ska göra åt det. Det som fungerar på andra kanske inte fungerar på dig. I grunden handlar det om att ändra din livsstil och ditt tankemönster. Du behöver göra tid för återhämtning och lära dig att inte sätta så stora krav på dig själv. Det är inte lätt för alla och du behöver hitta ditt sätt att leva ditt liv och må bra. Tips för stresshantering:
  • Skriv en lista. Skriv vilka situationer eller saker som stressar dig. Många upplever att tankarna bara snurrar när de är stressade därför kan det vara bra att få en klar bild av vad du tycker är jobbigt. Då blir det också lättare att hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.
  • Lär dig säga nej. Många tar på sig för mycket för att de inte kan säga nej när någon ber om något, men du kan inte göra allt och du har rätt att säga nej om det är något du inte vill eller orkar.
  • Berätta om din stress. Berätta för dina nära om hur du känner dig, det är viktigt att känna stöd. Om du har ett stressigt jobb så försök prata med din chef och kollegor, kanske arbetsuppgifterna kan delas upp annorlunda.
  • Andas. Många andas kort och snabbt vid stress, försök stanna upp ibland och dra djupa andetag. Om du kan, sätt dig ner och blunda och ta några djupa andetag från magen, inte bröstkorgen.
  • Var snäll mot dig själv. Behandla dig själv som du behandlar dina vänner och familj, du ställer inte lika höga krav på dem som på dig själv. Det är okej att göra fel eller inte hinna med allt.
  • Kost och motion. Rör på dig minst en halvtimme varje dag, det behöver inte vara en halvtimme på gymmet utan det räcker att bara promenera eller cykla. Ät regelbundet och varierat med mycket frukt och grönsaker. Ta dig tid att äta och hoppa inte över måltider.
  • Hitta din återhämtning. Vad får dig att slappna av? Det kanske är någon sport du gillar, avslappningsövningar, promenera i naturen, göra trädgårdsarbete, titta på en film, läsa eller träffa en god vän. Pröva vad som fungerar för dig, bara du vet vad du mår bra av.
  • Du behöver sova. Sömn är otroligt viktig för hela vårt välmående, de flesta behöver minst sju timmar per dygn.
  • Lägg undan mobilen. Skärmtid är inte det bästa när det gäller stress. Just sociala medier gör det svårt för hjärnan att vila och då kan det vara bra att stänga av och få en paus från mobilen.
  • Ha tråkigt en stund. Det är faktiskt jättebra att inte göra någonting ibland. Det hjälper hjärnan att återhämta sig och få den vila den behöver.
  • Sök vård. Känner du att du lider av din stress och inte kan hantera den så sök vård. Det finns hjälp att få och du ska inte behöva må dåligt.
]]> https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/feed/ 0 Så kan djur främja vår hälsa https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-djuren-framja-var-halsa/ https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-djuren-framja-var-halsa/#comments Wed, 25 Jun 2025 05:11:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=135254 Djur hjälper oss människor att må bra - på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt. Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 5 november 2022.
I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra. Förebyggande från födseln Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva. Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare. Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor. Hjälper oss att läka "Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka", lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna. Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD. I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress. Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn. Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin. [caption id="attachment_135697" align="alignnone" width="640"] Foto: Dawn/Unsplash[/caption] Djurägare är mer sociala Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare. Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet. Djur gör oss avslappnade Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet. Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur. I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning. Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet. Barn mår bra av djur Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur. Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen. [caption id="attachment_135694" align="alignnone" width="640"] Foto: Pietro Schellino/Unsplash[/caption] På äldre dagar finns djuren där Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress. I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-djuren-framja-var-halsa/feed/ 3 Unga hundägares livsstil påverkar hunden negativt https://nyadagbladet.se/halsa/unga-hundagares-livsstil-paverkar-hunden-negativt/ Tue, 03 Jun 2025 05:04:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=207118 Stressade och överviktiga hundägare upplever att deras livsstil påverkar även hunden. Det visar en ny Novus-undersökning från Arken Zoos veterinärtjänster – där särskilt unga hundägare uppger att deras egen hälsa smittar av sig på husdjuret. I undersökningen, som gjordes mellan mars och april 2025, svarade 1046 husdjursägare i åldern 18–84 år på frågor kring sin egen samt sin hunds välmående. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan ägarens livsstil och djurens hälsa. Hälften av husdjursägarna ser sig själva som överviktiga, där två av tio inte motionerar överhuvudtaget. En fjärdedel av hundägarna uppger att de som mest rastar sin hund en timme per dag, samtidigt som 18 procent uppger att deras hund är överviktig. Veterinären Per Bransell menar att resultaten är "alarmerande", men inte förvånande. – Idag skaffar många ett djur som ska passa in i ägarens livsstil istället för att ägaren anpassar sig efter djuret. Att skaffa djur är ett åtagande varje dag, inte bara på helger och på semestern, säger han i ett pressmeddelande.

Unga mår sämre – även deras hundar

Bland husdjursägare i åldern 18–34 uppger nästan en tredjedel (31 procent) att de rastar sin hund som mest en timme om dagen. Vidare svarar 23 procent att deras husdjur är överviktiga. Unga är också mer stressade där hela 42 procent själva upplever sig vara det och 24 procent menar att denna stress smittar av sig på hunden. Även personal på Hundstallet, som omplacerar hundar, menar att siffrorna i undersökningen är i linje med deras dagliga arbete. – Människor mår allt sämre och det har en direkt inverkan på djuren. Vi ser en tydlig ökning av hundar som kommer till oss i både fysiskt och psykiskt sämre skick – ofta nedstämda, utan tillräcklig veterinärvård eller aktivering, Johnny Kroneld, Kommunikations & Insamlingschef på Hundstallet.]]> Var fjärde gymnasieflicka mår dåligt https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-gymnasieflicka-mar-daligt/ https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-gymnasieflicka-mar-daligt/#respond Thu, 23 May 2024 14:24:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181328 Elever i högstadiet och gymnasiet mår allt sämre, visar en ny rapport, och allra sämst mår gymnasieflickor. – Vi ser tydligt att det finns en koppling mellan de psykiska besvär som eleverna upplever till följd av stress, och hur de själva känner att de kan prestera i skolan, förklarar Alexandra Björnsson, projektledare vid Tim Bergling Foundation. Undersökningen har gjorts av Novus på uppdrag av Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. Där har 545 elever från högstadiet och gymnasiet, födda mellan åren 2005 och 2010, medverkat i två undersökningar, varav en i slutet av förra året och en i januari i år. Rapporten visar att 15 procent svarande uppger att de mår dåligt just nu. Samtidigt lider allt fler elever av skolstress och höga prestationskrav, som ibland leder till ångest och depression. Över hälften, 53 procent, av eleverna uppger att prestationskraven i skolan påverkar deras psykiska mående ganska eller mycket negativt. Flickor mår sämre än pojkar, där 24 procent av gymnasieflickorna uppger att de mår dåligt. 59 procent uppger sig också vara oroliga för att slutbetygen ska göra att dörrar stängs inför fortsatta studier eller arbetsliv. Stressrelaterade besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter, ledsenhet och panikkänslor är också vanligt bland flickor, där 65 procent av gymnasieflickor upplever att deras stress påverkar betygen.

Skadligt med långvarig stress

– I den här undersökningen ser vi tydligt att det finns en koppling mellan de psykiska besvär som eleverna upplever till följd av stress, och hur de själva känner att de kan prestera i skolan. Vi vet att det är skadligt att leva med stress under lång tid, det gäller både vuxna och barn, säger Alexandra Björnsson, projektledare på Tim Bergling Foundation, i ett pressmeddelande. Två av tre elever uppger att vissa lärare hjälper till att minska stressen medan en av fyra istället menar att lärarna inte alls hjälper till, främst är det flickor på högstadiet som upplever att de saknar stöd från lärare. – Tillsammans kan vi arbeta för en skola för lärande och prestation istället för ångest och depression, men förändringen måste börja nu. Här har både lärare och elevhälsan en viktig uppgift, men även elevernas egna engagemang och inflytande är helt avgörande för att få till den förändring som krävs, säger Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-gymnasieflicka-mar-daligt/feed/ 0 Nordiska medborgare upplever mer stress https://nyadagbladet.se/norden/nordiska-medborgare-upplever-mer-stress/ https://nyadagbladet.se/norden/nordiska-medborgare-upplever-mer-stress/#respond Sat, 18 May 2024 06:12:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=180811 88 procent av den nordiska befolkningen upplever negativ stress i sin vardag, enligt en ny undersökning från försäkringsbolaget If. Samtidigt slår Sverige rekord i antalet sjukskrivna på grund av stressrelaterade åkommor. Över hälften, 52 procent, av de som upplever negativ stress i vardagen uppger att de haft det i över sex månader, enligt If:s nordiska hälsorapport. Det är en ökning med 30 procent sedan 2023. Ökningen är som störst i Danmark där det ökat med 58 procent och Sverige där det ökat med 42 procent. Vidare upplever 51 procent att deras arbetsförmåga påverkas negativt av stress. Samtidigt har antalet sjukskrivna i Sverige på grund av stress ökat nästan sjufaldigt det senaste decenniet och sjukskrivningarna ligger idag på en rekordnivå i landet. – De här siffrorna är alarmerande och måste tas på allvar. Det krävs ett förebyggande arbete utifrån ett helhetsperspektiv där arbetsgivarna tar sitt ansvar för att stoppa utvecklingen mot en kroniskt stressad befolkning, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

De flesta har sömnproblem

Två av tre säger också att de har svårt att sova och 65 procent upplever även en dålig sömnkvalitet. I Finland ligger den siffran på 69 procent. Samtidigt tillkommer även symptom som ångest, irritation, koncentrationsproblem och minnesförlust vid stress. Den vanligaste stressfaktorn är privata problem, men exempelvis i Norge upplevs främst balansen mellan privatliv och arbete som ett stort problem. I Finland oroar man sig främst över ekonomin. Främst ser man en ökning av stress bland kvinnor jämfört med män. Rapporten är baserad på svar från 4 013 personer i Sverige, Norge, Danmark och Finland mellan den 24 januari och den 5 februari 2024.]]> https://nyadagbladet.se/norden/nordiska-medborgare-upplever-mer-stress/feed/ 0 SM i stubbsittning ska motverka naturbrist https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/ https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/#respond Fri, 19 Apr 2024 07:53:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178370 "Hjälp dig själv och naturen att må bra genom att göra ingenting under 30 minuter", menar Bosse Rosén som arrangerar SM i stubbsittning. Han anser att detta är ett effektivt sätt att motverka stress och minska naturbrist. Tävlingen, eller rättare sagt sittningen, har arrangerats till och från sedan 2017. Det innebär i praktiken att man på utsatt dag sitter i skogen, gärna på en stubbe, tyst och stilla i 30 minuter. Rosén menar att det kan hjälpa mot stress, men också få oss närmare naturen. – Många är stressade idag, naturen också. En viktig orsak är att vi tappat kontakten med vår naturliga miljö, säger han till Natursidan. Under tiden kan man få chans att uppleva fina naturupplevelser, där bland annat chansen att se djur ökar då de kan hinna vänja sig vid närvaron. Rosén menar att det ger en "ökad samhörighet med resten av naturen". "SM i stubbsittning är ett lekfullt sätt att minska stress och öka känslan av samhörighet med naturen", skriver han på sin hemsida.

Moders Jords dag

SM i stubbsittning går av stapeln den 22 april klockan 18.05, Moder Jords dag, och alla är välkomna att delta. Har man inte tid just då kan man göra det någon annan tid på dygnet, då Rosén menar att det viktigaste är att det blir av. Via Zoom får man en introduktion och nedvärmning där man sedan "stubbsitter" tillsammans. – Deltagarna kommer att vara 'tillsammans' med andra fast på olika håll. En väldigt speciell upplevelse. Jag bjuder på en guidad 'nervärmning'. Sen kopplar vi bort bild och ljud och deltagaren är ensam med sin upplevelse i en halvtimme innan vi gör en kort återsamling och avslutning, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/feed/ 0 Extrem ökning av stressrelaterade sjukskrivningar https://nyadagbladet.se/inrikes/extrem-okning-av-stressrelaterade-sjukskrivningar/ https://nyadagbladet.se/inrikes/extrem-okning-av-stressrelaterade-sjukskrivningar/#respond Fri, 12 Apr 2024 12:13:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177857 Sjukskrivningar har ökat markant sedan 2010. Stress är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning och främst drabbas kvinnor, enligt Försäkringskassan. Före millennieskiftet var bland annat ryggont vanligast vid längre sjukdomsfall. Idag är stress den främsta orsaken till en längre sjukskrivning. I Jönköpings län var exempelvis 1451 personer sjukskrivna för stress, i minst två veckors tid,  i december 2023. I december 2010 låg den siffran på 375 personer. 77 procent av de drabbade i Jönköping är kvinnor. Under den perioden har antalet sjukfall ökat från 9312 till 44 465 i hela landet. – Vi är uppkopplade och bortkopplade brukar jag säga och vi har tappat tid för reflektion, säger Margaretha Forss, psykoterapeut i Jönköping, till skattefinansierade SVT.

Dyrt för individen och samhället

Enligt Försäkringskassan är sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser längre än andra och har en genomsnittslängd på 90 dagar, jämfört med 49 dagar för samtliga diagnoser. Det som kallas "akuta stressreaktioner" innebär ofta en sjukskrivning på 40 dagar. Diagnosen ”utmattnings­syndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer. – Kortare sjukskrivningar innebär mindre inkomst­bortfall för individen och mindre utgifter för den allmänna sjukförsäkringen. Långvariga sjukskrivningar innebär omfattande kostnader för både individen och samhället, främst i form av produktions­bortfall, ökade sjukpenning­utgifter och personligt lidande, säger Ulrik Lidwall, vid Försäkringskassan.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/extrem-okning-av-stressrelaterade-sjukskrivningar/feed/ 0