straffrätt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 18 Aug 2026 07:28:11 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg straffrätt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Finland utreder sänkt straffålder https://nyadagbladet.se/norden/finland-utreder-sankt-straffalder/ Tue, 18 Aug 2026 07:28:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237789 Finlands justitieministerium utreder en sänkning av åldern för straffrättsligt ansvar. Frågan har aktualiserats efter Sveriges uppmärksammade riksdagsbeslut om ungdomsbrott. I augusti röstade Sveriges riksdag igenom en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år för särskilt grova brott. Det innebär att barn som fyllt 14 år kan dömas till fängelse för bland annat mord, grov våldtäkt och grovt vapenbrott. Omröstningen slutade med 281 ja-röster och 66 nej-röster. Förslaget har mött stark kritik från myndigheter, barnrättsorganisationer och forskare. Regeringen har motiverat det med behovet av upprättelse för brottsoffer och att skydda samhället från farliga personer. Reformen är dock inte i kraft. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att lagen kan börja gälla först under andra halvan av nästa mandatperiod, förutsatt att Tidöpartierna får förnyat förtroende. Enligt Finlands strafflag måste den som begått en gärning ha fyllt 15 år för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig. Nu vill Finlands justitieminister Leena Meri utreda en sänkning av åldersgränsen för straffrättsligt ansvar. ”Även i Finland görs på min begäran en utredning om att sänka åldersgränsen för straffrättsligt ansvar, alltså för personer under 15 år. Projektet har startats vid Justitieministeriet nu under sommaren 2026 och blir klart ännu i år. Jag hoppas att man också i Finland följer Sveriges metoder för att bekämpa ungdomsbrottslighet och sänker åldersgränsen, i enlighet med det som föreslås i Sannfinländarnas kriminalpolitiska program från 2022”, skriver Finlands justitieminister Leena Meri i ett inlägg på X. Utredningen ska bli klar före årets slut. Först därefter står det klart om den finska regeringen går vidare med ett lagförslag – och vilka brott eller påföljder som i så fall ska omfattas.]]> Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar https://nyadagbladet.se/inrikes/psykiskt-vald-brott-kontroll-krankningar/ Thu, 13 Aug 2026 09:08:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237079 Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister. Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan. Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning. Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori. [caption id="attachment_234180" align="alignnone" width="640"]Kvinna och man sover i en säng Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff[/caption] Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning. Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker. En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter. Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.]]>