<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Storbritannien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/storbritannien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 28 Aug 2026 09:14:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Storbritannien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ryssland hotar slå mot brittiska militära anläggningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-varnar-london-brittiska-militara-mal-storm-shadow/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Aug 2026 09:14:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Maria Zakharova]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Storm Shadow]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238790</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.</strong>

Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.

— <em>Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser</em>, <a href="https://www.aa.com.tr/en/eurasia/russia-threatens-to-target-uk-military-facilities-over-ukraines-use-of-british-missiles/4039131" target="_blank" rel="noopener nofollow">sade</a> Zakharova.

Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.
<h3>Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik</h3>
Den brittiska regeringen <a href="https://www.gov.uk/government/news/britain-is-100-behind-you-prime-minister-andy-burnham-visits-kyiv-on-ukrainian-independence-day-for-first-international-trip" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.

SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.

Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.
<h3>Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen</h3>
Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.

Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.
<h3>Varnar för ”katastrofala konsekvenser”</h3>
Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.

— <em>Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje</em>, sade hon.

London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Irananknutna hackare stängde brittiskt kraftverk i fyra dagar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/irananknutna-hackare-stangde-brittiskt-kraftverk-fyra-dagar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Aug 2026 17:13:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[cyberattack]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238282</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång.</strong>

Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC <a href="https://www.bbc.co.uk/news/articles/ce9793g34yvo" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran.

Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.
<h3>Den drabbade anläggningen hålls hemlig</h3>
Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång.

Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.
<h3>Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad</h3>
Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli <a href="https://techcrunch.com/2026/07/23/us-government-says-iran-linked-hackers-are-disrupting-american-water-and-energy-providers/" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnade</a> CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer.

Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch <a href="https://techcrunch.com/2026/08/20/us-says-hackers-are-targeting-vulnerable-water-systems-with-the-help-of-ai/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran.

Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.
<h3>AI sänker tröskeln för angrepp</h3>
Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar.

Storbritanniens NCSC <a href="https://www.ncsc.gov.uk/news/ncsc-advises-uk-organisations-take-action-following-conflict-in-middle-east" target="_blank" rel="noopener nofollow">bedömde</a> i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lavrov varnar Storbritannien efter drönarattacker mot Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-varnar-storbritannien-dronarattacker-ryssland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 09:37:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sergej Lavrov]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237956</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnar Storbritannien för ”konsekvenser” om brittiska styrkor medverkar direkt i ukrainska attacker långt inne i Ryssland. Uttalandet följer uppgifter om att brittisktillverkade långdistansdrönare har satts in mot ryska mål.</strong>

Drönare från försvarskoncernen BAE Systems och ett annat, icke namngivet brittiskt bolag ska ha använts i attacker under det senaste halvåret, <a href="https://www.thetimes.com/world/russia-ukraine-war/article/uk-drones-used-for-deep-strikes-in-mainland-russia-for-first-time-wkpvxbjgl" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Sunday Times. Bland målen uppges oljeraffinaderier i Volgograd och Jaroslavl ha funnits.

Ett av systemen som nämns är Nyan, en jetdriven långdistansdrönare som tillverkas av ett dotterbolag till BAE Systems. Det brittiska försvarsdepartementet har inte kommenterat de enskilda attackerna i det redovisade källmaterialet.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har samtidigt sagt att landet ska fortsätta stödja Ukraina till ”hundra procent”.

— <em>Vi är inte vänner bara när det går bra. Vi kommer att finnas där när Ukraina behöver oss, och det kommer inte att förändras</em>, sade Burnham enligt BBC.
<h3>”Deltagande i kriget”</h3>
Lavrov svarade i en intervju med den ryske journalisten Pavel Zarubin att han ”tycker synd om Storbritannien” om landet avser att stå med Ukraina ”ända till slutet”.

— <em>Vi har exakt samma rätt att betrakta brittiska missilstyrkors öppet deklarerade direkta medverkan i attacker mot Ryssland som deltagande i kriget, med alla de konsekvenser det medför</em>, sade Lavrov i ett uttalande som också <a href="https://x.com/mfa_russia/status/2089969373477752892" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> av det ryska utrikesdepartementet.

Han hänvisade till president Vladimir Putins tidigare uttalande om att Ryssland förbehåller sig rätten att agera på världshaven om ryska intressen eller rysk egendom angrips.
<h3>Ambassaden varnar för högre pris</h3>
Rysslands ambassad i London beskrev på måndagen Storbritannien som medskyldigt till vad ambassaden kallade ukrainska ”brott och terrorattacker”. Ju djupare den brittiska inblandningen blir, desto högre pris kommer landet att få betala, enligt uttalandet.

Ryssland har den senaste tiden rapporterat flera ukrainska drönarattacker mot energianläggningar, hamnar, lager och bostadsområden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rupert Lowe vill ena den brittiska högern – sträcker ut en hand till Nigel Farage</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rupert-lowe-ena-hogern-fem-villkor-farage/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Aug 2026 11:21:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Nigel Farage]]></category>
		<category><![CDATA[Reform UK]]></category>
		<category><![CDATA[Rupert Lowe]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236362</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rupert Lowe vill lägga den tidigare konflikten med Nigel Farage åt sidan och samla den brittiska högern inför nästa val. Farage säger sig vilja bygga en bred koalition, men har inte accepterat Lowes villkor eller utlovat en formell uppgörelse.</strong>

Lowe, som leder utbrytarpartiet Restore Britain, <a href="https://x.com/RupertLowe10/status/2083801359913021951" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> på söndagen ett erbjudande om samarbete med Farages Reform UK.

I ett videomeddelande sade han att personliga motsättningar måste läggas åt sidan om den "patriotiska högern" ska kunna vinna nästa parlamentsval.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">The Greater Manchester result showed what Restore Britain can deliver.</p>
The next step is how we maximise the chances of delivering the change Britain needs - it means putting personal differences aside.

That is why today I am making a public offer to Nigel Farage and Reform UK. <a href="https://t.co/vwQJYRkEFp">pic.twitter.com/vwQJYRkEFp</a>

— Rupert Lowe MP (@RupertLowe10) <a href="https://x.com/RupertLowe10/status/2083801359913021951?ref_src=twsrc%5Etfw">August 2, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Utspelet kommer efter borgmästarvalet i Greater Manchester, där Reform UK slutade tvåa och Restore Britain kom fyra med nära nio procent av förstahandsrösterna, före Konservativa partiet.

Lowe använder resultatet som argument för att hans parti kan påverka utgången i ett framtida val.
<h3>Lowe ställer fem villkor</h3>
Lowe vill att Reform UK ställer sig bakom fem principer, däribland omfattande utvisningar, förbud mot burka och en folkomröstning om att återinföra dödsstraffet. Han har också krävt mer långtgående förändringar av migrations- och kulturpolitiken.

Nigel Farage svarade senare att han vill samla stöd från andra partier för att besegra vänstern, så länge de delar Reforms ambition att återställa kontrollen över Storbritanniens gränser. Men han gav inget besked om ett samarbete med Restore Britain och tog inte ställning till Lowes enskilda krav, uppger flera källor.

Rupert Lowe valdes in i parlamentet för Reform UK, men lämnade partiet efter en offentlig konflikt med Farage.

Han grundade därefter Restore Britain, som konkurrerar om många av samma väljare. Någon formell uppgörelse mellan de båda partierna finns i dagsläget inte.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>AI-boomen pressar brittiska elnätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-datacenter-pressar-brittiska-elnatet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jul 2026 11:04:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[datacenter]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[Ofgem]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet.</strong>

Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö.

Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet.

Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025.

Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.
<h3>Avgift för att behålla plats i kön</h3>
Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs.

Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats.

Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta.

Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.
<h3>AI-satsningar möter elnätets begränsningar</h3>
Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön.

Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön.

För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader.

Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal.

Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät.

Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telefonen beslagtogs – nu skriver journalisten handbok för att skydda din data</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/richard-medhurst-handbok-skydda-data-grapheneos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jul 2026 09:41:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[GrapheneOS]]></category>
		<category><![CDATA[journalistik]]></category>
		<category><![CDATA[Richard Medhurst]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235606</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Journalisten Richard Medhurst har gripits i Storbritannien, frihetsberövats i Österrike och fått sin utrustning beslagtagen. Erfarenheterna har nu fått honom att skriva en handbok om hur journalister och andra utsatta personer kan skydda sina telefoner, datorer och källor.</strong>

Den brittiske journalisten berättar för <a href="https://www.computerweekly.com/feature/Journalist-Richard-Medhurst-had-his-mobile-phone-seized-Did-using-a-secure-phone-protect-his-data" target="_blank" rel="noopener nofollow">Computer Weekly</a> att han tidigare höll sina säkerhetsrutiner hemliga. När myndigheterna väl hade tagit hans utrustning såg han inte längre samma skäl att tiga. Nu vill han omvandla det han lärt sig till en omfattande säkerhetsmanual.

Den första delen ska handla om mobiltelefoner. Senare delar ska behandla datorer, nätverk, de säkerhetsinriktade operativsystemen Qubes och Tails, diskkryptering samt hur filer kan flyttas utan att lämna onödiga kriminaltekniska spår.
<h3>Greps på Heathrow och fick telefonerna beslagtagna</h3>
I augusti 2024 greps Medhurst när han landade på Heathrow i London. Han hölls frihetsberövad i nästan ett dygn och förhördes i två timmar. Polisen beslagtog bland annat två telefoner, mikrofoner, hörlurar, kablar, adaptrar och en Faradaypåse som blockerar radiosignaler. <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-polis-arresterade-israelkritisk-journalist/">Nya Dagbladet rapporterade då</a> att han gripits med stöd av den brittiska terrorlagstiftningen.

Medhurst har därefter också frihetsberövats och fått sin bostad och studio genomsökta i Österrike. Enligt Computer Weekly har den brittiska utredningen pågått i närmare två år utan att han åtalats.

— <em>Staten använder den här osäkerheten för att hålla ett hot hängande över dig, vilket kyler ned ditt arbete och skickar ett budskap till andra reportrar</em>, säger Medhurst till tidningen.
<h3>Automatisk omstart kan ha skyddat källorna</h3>
En av telefonerna var en Google Pixel 7 Pro där Medhurst själv hade installerat GrapheneOS, en öppen och säkerhetshärdad variant av Android. Han uppger att telefonen var uppdaterad och att han fortfarande använder systemet.

När en telefon har startats och låsts upp ligger krypteringsnycklar i arbetsminnet. Det gör enheten lättare att använda, men också mer utsatt för avancerad kriminalteknisk åtkomst. Detta tillstånd kallas After First Unlock, AFU. Efter en fullständig omstart, innan lösenordet har skrivits in, befinner sig telefonen i det säkrare läget Before First Unlock, BFU, där data åter är fullständigt krypterade.

Polisen tog den låsta telefonen ur Medhursts händer innan han hann stänga av den. GrapheneOS var dock inställt på att automatiskt starta om enheten om rätt lösenord inte angavs inom 18 timmar. När tidsgränsen löpte ut gick telefonen tillbaka till BFU-läget.

Medhurst anser att funktionen skyddade hans konfidentiella uppgifter. Som stöd pekar han på att polisen under flera månader fortsatte att begära hans lösenord. Han avslog varje begäran och avvisade även ett erbjudande om att lämna koden till en så kallad oberoende polis som skulle sortera ut material som omfattades av journalistiskt källskydd.
<h3>Ingen teknik ger fullständigt skydd</h3>
Säkerhetsexperter som Computer Weekly talat med bedömer att GrapheneOS kan ge ett starkare skydd än vanlig Android, särskilt på en modern och nyligen omstartad enhet. Men de varnar samtidigt för att inget system är omöjligt att knäcka.

Professor Steven Murdoch vid University College London säger att även ledande kriminaltekniska verktyg i vissa fall har misslyckats med att hämta data från GrapheneOS-enheter utan lösenord, framför allt när telefonen nyligen startats om. Systemet begränsar också biometrisk upplåsning och kan kräva en extra kod tillsammans med fingeravtrycket.

Harlo Holmes vid den amerikanska pressfrihetsorganisationen Freedom of the Press Foundation betonar i stället arbetsrutinerna. Känsligt material bör delas upp mellan olika enheter och hållas borta från den telefon som tas med genom en gränskontroll. Den säkraste informationen är, enligt henne, den som inte finns tillgänglig för en motståndare.
<h3>Rådet: Stäng av telefonen före gränsen</h3>
Medhurst medger att hans främsta misstag var att inte stänga av telefonen innan flygplanet landade. Han räknade inte med att polisen skulle gå ombord för att hämta honom. Holmes råd till journalister är att låta telefonen vara avstängd medan de passerar pass- och tullkontroll och att använda separata enheter när risken för beslag är hög.

Den planerade handboken bygger därmed inte på föreställningen att en viss produkt löser alla problem. Medhursts erfarenhet visar snarare hur kryptering, automatisk omstart och genomtänkta rutiner kan försvåra åtkomst när en telefon tas med kort varsel. För journalister som hanterar känsliga källor har sådan teknisk beredskap, menar han, blivit ett nödvändigt arbetskrav.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittisk by vill lämna landet efter asylbesked</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-by-slar-tillbaka-mot-migrantlager/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 07:52:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asylsökande]]></category>
		<category><![CDATA[England]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Oxfordshire]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235495</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Invånarna i den lilla brittiska byn Piddington gör uppror mot regeringens planer på ett asylboende för 1 250 vuxna män i närheten. Efter att beslutet presenterats utan lokal förankring har byborna röstat för att gå vidare med en symbolisk folkomröstning om självständighet från Storbritannien.</strong>

Piddington i Oxfordshire har omkring 370 invånare. Den brittiska regeringen vill använda en nedlagd del av militäranläggningen Bicester Garrison, mellan Piddington och Upper Arncott, som boende för asylsökande.

Den 4 juli röstade 96 procent av deltagarna vid ett lokalt möte för att ordna en folkomröstning om att lämna Storbritannien. Omkring två tredjedelar av byns invånare deltog, enligt lokala företrädare.

Omröstningen saknar rättslig verkan eftersom det inte finns någon laglig mekanism som låter en brittisk by utropa självständighet. Initiativet beskrivs i stället som en protest mot hur regeringen har hanterat planerna.

— <em>Det handlar om representation. Vi har inte fått något inflytande över förslaget. Vi har ställt frågor, men inte fått några svar</em>, säger Tim McNally, ordförande för Piddingtons församlingsråd, enligt <a href="https://www.lbc.co.uk/article/oxfordshire-village-independence-over-asylum-seekers-5HjddpD_2/" target="_blank" rel="noopener nofollow">LBC</a>.
<h3>Tre gånger fler än byborna</h3>
Det planerade boendet ska enligt <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cgl35xdz52wo" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppgifter som inrikesdepartementet publicerat</a> rymma 1 250 ensamstående män mellan 18 och 65 år som har sökt asyl. Det motsvarar mer än tre gånger Piddingtons befolkning. De första 270 personerna kan flytta in före slutet av 2026 och anläggningen kan komma att användas i minst tio år.

Enligt regeringen ska de boende ha genomgått obligatoriska säkerhetskontroller där biometriska uppgifter jämförts med register för migration, säkerhet och brottslighet. Området ska bevakas med kameror och säkerhetspersonal dygnet runt.

De asylsökande ska inte vara frihetsberövade men måste registrera när de lämnar och återvänder till området. Inrikesdepartementet säger att boendet ska vara självförsörjande på grundläggande service för att minska belastningen på omgivningen.

Byborna är inte övertygade. De pekar på att Piddington saknar både polisstation och omfattande lokal service, samtidigt som de inte har fått någon detaljerad redovisning av hur anläggningen ska fungera.

— <em>Vi är en by med 350 invånare och de tänker placera 1 200 personer här. Vi har inte fått några detaljer om hur det ska fungera. Om det genomförs kommer det att bli en röra</em>, säger bybon Graham Rixon till brittiska medier.
<h3>Kommunen informerades i sista stund</h3>
Även Cherwells distriktskommun har kritiserat processen. Kommunen uppger att den <a href="https://www.cherwell.gov.uk/news/article/1326/home-office-announces-plans-for-new-asylum-housing-centre-near-bicester" target="_blank" rel="noopener nofollow">inte hade konsulterats</a> och informerades först dagen innan planerna offentliggjordes.

Kommunledaren Lesley McLean kallar regeringens agerande ett godtyckligt beslut och ifrågasätter om det finns tillräckliga resurser, infrastruktur och säkerhetsåtgärder för en anläggning av den planerade storleken.

Regeringen vill använda militäranläggningar för att minska beroendet av hotellboenden för asylsökande. Enligt inrikesdepartementet har antalet asylsökande på hotell minskat med 35 procent på ett år och kostnaderna för systemet minskat med en miljard pund sedan regeringen tillträdde.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittisk granskning: Nästan åtta av tio asylbeslut kan vara felaktiga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-granskning-asylbeslut-felaktiga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 06:49:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asyl]]></category>
		<category><![CDATA[asylsökande]]></category>
		<category><![CDATA[Home Office]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Nigel Farage]]></category>
		<category><![CDATA[Reform UK]]></category>
		<category><![CDATA[Restore Britain]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storbritanniens asylsystem pressas av hård kritik efter en ny granskning. I ett stickprov bedömdes nästan åtta av tio beviljade asylärenden bygga på för svagt underlag.</strong>

Granskningen har gjorts av <a href="https://www.gov.uk/government/news/inspection-report-published-an-inspection-of-asylum-casework-june-december-2025" target="_blank" rel="noopener nofollow">Independent Chief Inspector of Borders and Immigration</a>, ICIBI, som kontrollerar den brittiska migrations- och gränsförvaltningen. Rapporten gäller Home Offices asylhandläggning under perioden juni till december 2025.

Myndigheten har fortsatt att beta av den stora kön av asylärenden. Men enligt ICIBI har tempot kommit med ett högt pris: kvaliteten i besluten har fallit kraftigt och ligger nu på en ”oacceptabel” nivå.

I ett stickprov granskades 47 bifallsbeslut som fattades i augusti och september 2025. I 37 av fallen, motsvarande 78,7 procent, ansågs underlaget vara otillräckligt. Besluten var därför sannolikt felaktiga, enligt <a href="https://assets.publishing.service.gov.uk/media/6a3cfd23eaee00074150f4a1/An_inspection_of_asylum_casework__June___December_2025_.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a>.
<h3>Kvantitet före kvalitet</h3>
Granskningen bygger även på enkäter med 262 beslutsfattare och 69 tekniska specialister. Omkring 85 procent av de svarande uppgav att högre chefer prioriterade kvantitet framför kvalitet.

Chefsinspektören John Tuckett skriver att försöken att rensa ärendekön ”till varje pris” nu tycks ha slagit direkt mot beslutsfattandet.

— <em>Beslutskvaliteten hade försämrats betydligt och låg på en oacceptabel nivå</em>, skriver han.

Rapporten pekar också på att kvalitetsmålen för både intervjuer och beslut inte har uppnåtts på över två år. Snabb rekrytering, sänkta inträdeskrav, komprimerad utbildning och hårda produktivitetsmål pekas ut som bidragande orsaker.

Home Office har <a href="https://www.gov.uk/government/publications/response-to-an-inspection-of-asylum-casework-june-to-december-2025/response-to-the-independent-chief-inspector-of-borders-and-immigrations-report-an-inspection-of-asylum-casework" target="_blank" rel="noopener nofollow">accepterat</a> samtliga tre rekommendationer och uppger att arbetet med att stärka kvaliteten redan har inletts.

Departementet invänder samtidigt att kritiken bygger på ett litet urval. Enligt uppgifter som återges av RT visar Home Offices egen genomgång av nästan 4 000 ärenden att 94 procent av besluten bedömdes som korrekta utifrån myndighetens kriterier.
<h3>Migrationsfrågan pressar regeringen</h3>
Granskningen kommer samtidigt som migrationsfrågan fortsätter att dominera den brittiska debatten. Reform UK leder knappt över Labour i en <a href="https://www.ipsos.com/en-uk/reform-uk-holds-slim-voting-intention-lead-over-labour-andy-burnham-preferred-pm-nigel-farage-and" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ipsos-mätning</a> från juni, med 26 procent mot 24 procent.

Partiledaren Nigel Farage har skärpt sin kritik mot regeringens migrationspolitik. Samtidigt har <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rupert-lowe-restore-britain-massdeportationer/">Restore Britain</a>, lett av den tidigare Reform UK-politikern Rupert Lowe, vuxit fram som ett nytt parti med ännu hårdare invandringsprofil.

Utvecklingen speglar hur missnöjet med invandringen har blivit en av de mest laddade konfliktlinjerna i brittisk politik, efter flera uppmärksammade rättsfall och återkommande protester kopplade till asyl- och invandringspolitiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran varnar västmakter för militär uppvisning i Hormuzsundet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-varnar-vastmakter-hormuzsundet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Jul 2026 06:57:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Oman]]></category>
		<category><![CDATA[Sjöfart]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234615</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- En högt uppsatt iransk diplomat varnade på lördagen för att Hormuzsundet inte är någon ”teater” för utomregionala makters militära uppvisningar.</strong>

”Iran, som ansvarig myndighet och garant för säkerheten i sundet, varnar för varje militär rörelse i den känsliga farleden”, skrev Kazem Gharibabadi, Irans vice utrikesminister med ansvar för juridiska och internationella frågor, på X.

Gharibabadi sade att säkerheten i sundet enbart är Irans och Omans ansvar, och avfärdade ett gemensamt uttalande på fredagen från Storbritanniens avgående premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron.

I uttalandet beskrev Starmer och Macron farleden som en ”livsnerv” för världsekonomin och tillade att ”återupprättandet av säker passage för fartyg från alla nationer genom sundet är en fråga av global betydelse”.

De sade att Oman har gått med på att samarbeta med Storbritannien och Frankrike för att säkerställa att landets egna territorialvatten är säkra för sjöfart. De betonade också att Storbritannien och Frankrike ”står redo att sätta in den bredare multinationella militära missionen för att stödja fri sjöfart” i sundet.

Samtidigt rapporterade den halvofficiella iranska nyhetsbyrån Fars, med hänvisning till de senaste maritima spårningsuppgifterna, att åtta fartyg som försökte passera farleden längs Omans kust dirigerades om på lördagen.

Bloomberg rapporterade samma dag att vissa av fartygen ”hade tagit sig ända till spetsen av Musandamhalvön, som skjuter ut i flaskhalsen, innan de gjorde skarpa vändningar”.

”En råoljetanker, två produkttankers och ett bulkfartyg seglade sedan norrut för att ta en utgående rutt”, enligt Irans anvisningar, rapporterade Bloomberg.

Iran har skärpt kontrollen över sundet sedan den 28 februari, då landet stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller är kopplade till Israel och USA efter deras gemensamma attacker mot iranskt territorium.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>17-årig flicka knivhuggen i nacken i England</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/17-arig-flicka-knivhuggen-i-nacken-i-england/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Jun 2026 16:39:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brierfield]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233224</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>En 17-årig flicka har vårdats på sjukhus efter att ha blivit knivhuggen i nacken i Brierfield i nordvästra England. En 30-årig man av pakistanskt ursprung har gripits misstänkt för mordförsök, enligt Lancashirepolisen.</strong></p>
<p>Polisen larmades till Wood Street i Brierfield, nära Nelson i Lancashire, strax efter klockan 15 lokal tid på fredagen efter uppgifter om att en flicka hade blivit knivhuggen i bakhuvudet eller nacken. Beväpnad polis skickades till platsen och en 30-årig man från Brierfield greps kort därefter misstänkt för mordförsök, rapporterar <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c4gypqp0rp9o">BBC</a>.</p>
<p>Lancashirepolisen har senare uppgett att flickans skador inte bedöms vara livshotande eller livsförändrande. Efter vård på sjukhus har hon skrivits ut och återhämtar sig nu hemma med stöd av sin familj, enligt lokaltidningen <a href="https://www.lancashiretelegraph.co.uk/news/26191937.no-evidence-brierfield-stabbing-racially-motivated/">Lancashire Telegraph</a>.</p>
<p>Polisen har bekräftat att den gripne mannen är brittiskfödd och av pakistanskt ursprung. Myndigheten uppger samtidigt att det i nuläget inte finns några belägg för att attacken skulle ha varit rasistiskt motiverad. Inga ytterligare misstänkta eftersöks.</p>
<p>En särskild grupp utredare arbetar med fallet och polisen har vädjat om tips från vittnen eller personer som har kamera- eller dörrklockefilm från området. Extra patruller har satts in i Brierfield under helgen för att lugna boende.</p>
<p>Burnleys parlamentsledamot Oliver Ryan säger att hans tankar går till den unga flickan och att händelsen har skakat lokalsamhället. Han uppmanar samtidigt allmänheten att inte sprida spekulationer eller utnyttja händelsen för politiska poänger innan utredningen är klar.</p>
<h3>Videon från Brierfield</h3>
<p>På X sprids en kort och lågupplöst video som uppges visa attacken. Filmen visar två personer på en trottoar i ett bostadsområde. Klippet är inte publicerat av polisen och Nya Dagbladet har inte oberoende kunnat verifiera hela händelseförloppet.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Lancashire Police have confirmed that a 30 year old British born man of Pakistani heritage has been arrested on suspicion of attempted murder after a 17 year old girl was stabbed in the neck in Brierfield.<br /><br />Thankfully, the victim’s injuries are not believed to be life… <a href="https://t.co/IInxRbvlvt">pic.twitter.com/IInxRbvlvt</a></p>
— Claire Adams (@claire_adams694) <a href="https://x.com/claire_adams694/status/2065797925347734003?ref_src=twsrc%5Etfw">June 13, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Attacken inträffar efter en vecka av stor uppmärksamhet kring knivvåld i Storbritannien och Nordirland, där ett separat knivdåd i Belfast tidigare utlöste omfattande oroligheter. Polisen i Lancashire betonar dock att den aktuella utredningen i Brierfield gäller en enskild misstänkt och att det inte finns några fler efterlysta gärningsmän.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
