Stephen Brawer – Nya Dagbladet

BRIX-ordföranden: Sverige måste förstå vad Belt and Road egentligen är

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 09:17:33 +0000

Vad är egentligen Belt and Road-initiativet – och vilken betydelse kan det få för Sverige? I det första avsnittet av BRIX-podden intervjuar programledaren Gustaf Lansner BRIX Swedens ordförande Stephen Brawer, som beskriver BRI som mer än ett kinesiskt infrastrukturprogram: enligt honom handlar det om ett globalt utvecklingsperspektiv som Sverige knappt har börjat diskutera. Brawer menar att den svenska debatten om Kina och BRI domineras av misstänksamhet, samtidigt som stora delar av världen redan valt att samarbeta med initiativet. För Sverige, hävdar han, borde frågan vara om landet vill fortsätta följa en västlig konfrontationslinje – eller söka en mer självständig roll i en framväxande multipolär världsordning. Intervjun, som publicerats av Belt and Road Institute in Sweden (BRIX) är det första avsnittet i en ny poddserie om BRIX, Belt and Road-initiativet och Sveriges roll i den globala utvecklingen. Programledaren Gustaf Lansner sitter i BRIX Swedens styrelse, medan Stephen Brawer är organisationens ordförande. Institutet grundades 2018, fem år efter att Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative, ofta kallat BRI eller den nya sidenvägen. BRI beskrivs vanligen som ett omfattande kinesiskt initiativ för infrastruktur, handel och investeringar, med järnvägar, hamnar, energisystem, ekonomiska korridorer och digital infrastruktur som centrala delar. Initiativet lanserades 2013 och har enligt flera sammanställningar lockat långt över hundra länder till olika former av samarbete. Kritiker i väst har samtidigt beskrivit projektet som ett sätt för Kina att vinna politiskt inflytande och skapa skuldfällor. Brawer menar att denna konfliktfyllda bild gör att själva grundfrågan sällan ställs i Sverige.

”Ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling”

Brawer inleder med att beskriva sin egen bakgrund som ursprungligen amerikansk, men sedan länge verksam i Sverige. Hans politiska och idéhistoriska utgångspunkt, säger han, har varit frågan om hur fattigdom kan utrotas och hur en högre levnadsstandard kan göras möjlig för hela mänskligheten. Enligt Brawer måste Belt and Road-initiativet förstås mot den bakgrunden. — Kina har en historisk orientering med Belt and Road-initiativet som ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling. Genom ekonomisk utveckling kan man skapa fred, säger han i intervjun. Han framhåller att Xi Jinping från början talade om ett ”community for a shared future for mankind” – ett gemensamt framtidsperspektiv för mänskligheten. För Brawer är kopplingen mellan utveckling och fred central: infrastruktur, handel och produktivitet är inte bara ekonomiska frågor, utan även strategiska medel för att minska konflikter. — Hur kan man utrota fattigdom? Genom att skapa fred och ekonomisk utveckling. Det konceptet har utvecklats på många sätt, och det är väldigt viktigt för den strategiska situation som världen befinner sig i, säger Brawer.

Sverige har ”nästan ingen debatt”

Lansner konstaterar i intervjun att de flesta svenskar sannolikt bara hört talas om BRI i förbifarten, medan Kina oftare behandlas i negativa termer. Han tar upp vanliga invändningar: att Kina beskrivs som en kommunistisk diktatur, att BRI påstås vara ett sätt att köpa inflytande och att länder riskerar att fastna i skuldberoende. Brawer svarar att det är nödvändigt att skilja mellan ideologisk Kinafientlighet och en konkret bedömning av vad BRI faktiskt innebär. — Det finns mer än 150 länder i världen som frivilligt har bestämt sig för att arbeta med Kina i den utsträckning de själva vill, som suveräna nationer, säger han. Han lyfter också Kinas egen utveckling som ett argument för att landet har erfarenheter som andra kan studera. Kina har under de senaste årtiondena lyft mycket stora befolkningsgrupper ur fattigdom – en utveckling som Brawer beskriver som historiskt unik. — Kina har lyft mer än 800 miljoner människor ur fattigdom. Det är en händelse som är helt unik i historien, säger han. Samtidigt menar han att Sverige saknar en seriös diskussion om Kina som civilisation, ekonomisk stormakt och möjlig samarbetspartner. Svenska storföretag har enligt Brawer länge haft omfattande bilaterala relationer med Kina, men den politiska debatten stannar ofta vid hotbilder. — Det diskuteras inte i svenska massmedier. Det diskuteras inte i den politiska debatten. En huvudsak som jag tror är väsentlig för Sveriges bästa är att skapa en optimism som saknas, säger han. [caption id="attachment_229774" align="alignnone" width="640"] Kartan visar länder som deltar i Belt and Road Initiative i mörkgrönt, länder som formellt har lämnat i ljusgrönt och länder som de facto har upphört att delta i gult.[/caption]

BRI som alternativ till konfrontation

I intervjun återkommer Brawer till att Sveriges nuvarande strategiska läge påverkas av krigen i Ukraina och Mellanöstern, relationen till Nato och USA samt den bredare konflikten mellan en unipolär och en multipolär världsordning. Han menar att Sverige i stället för att låsa sig vid militär upprustning borde diskutera hur landets industriella och tekniska kompetens kan användas i utvecklingsprojekt i Afrika, Sydvästasien och andra regioner. — Sverige har kapacitet att delta i utvecklingen i Afrika och Sydvästasien. Ett frivilligt svenskt beslut att arbeta med detta skulle förändra den strategiska bilden och belöna Sveriges framtid, säger Brawer. Enligt honom är motståndet mot BRI i väst inte bara en fråga om oro för skulder eller mänskliga rättigheter, utan också om geopolitisk makt. Länder som söker samarbete österut möts, hävdar han, ofta av tryck och destabilisering. — Det har funnits ett maktmotstånd från västvärlden mot den typ av utvecklingspolitik som Kina vill föra fram med Belt and Road, säger han. Brawer kopplar därför frågan om BRI till svensk demokrati och offentlighet. Om Sverige vill beskriva sig som ett öppet demokratiskt land, menar han, måste svenska medborgare också få tillgång till fler perspektiv på Kina, Asien och den globala utvecklingen. — Det kommer bara om det finns en öppen debatt och diskussion. Det är en ironi att Sverige vill påstå hur demokratiskt det är, och sedan utesluter kunskap om världens största ekonomiska utveckling, säger han.

”En ljusare framtid för Sverige”

Mot slutet beskriver Brawer Belt and Road-initiativet som en modern fortsättning på den historiska sidenvägen – ett nätverk av handel, kulturutbyte och infrastruktur mellan Europa och Asien. Skillnaden är att dagens projekt omfattar hela kontinenter och knyter samman transport, energi, industri och utvecklingskorridorer. Lansner sammanfattar det som en praktisk och teknologisk fråga: ur ett planetärt perspektiv är det rimligt att vilja ha en mer sammankopplad värld där infrastruktur fungerar och människor och varor kan röra sig effektivt. Brawer instämmer och återkommer till behovet av ett nytt svenskt samtal inför kommande politiska vägval. — Vi behöver en strategisk bild av hur världen är och hur Sverige kan hantera den på ett sätt som är lönsamt för Sverige. Inte genom att fortsätta med militärsatsningar och eskalering av krig, utan genom att lösa problemen på ett fredligt sätt, säger han. Han avslutar med att bjuda in till fortsatt debatt och säger att BRIX Sweden vill lyfta frågan om BRI som ett strategiskt alternativ för Sverige. — Jag hoppas att vi under den kommande valkampanjen kan lyfta en förnuftig diskussion om ett sådant strategiskt alternativ för det svenska samhället, säger Stephen Brawer.

”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling”

Redaktionen — Thu, 21 Aug 2025 16:32:43 +0000

The mountains deep and high, Preserve a spirit still alive. I step on tracks that hold the timeless story Of people soaked in trials and tribulations. Yet, high above the mountain tops, the sun shines down Upon the stage of history. There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House— What joy it brings to ancient eyes To witness such beauty glowing. I praise all those who, through such sacred sites, have brought Now impressed forever, upon my visions caught. [caption id="attachment_211678" align="alignnone" width="640"] I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer[/caption] Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas. [caption id="attachment_211680" align="alignnone" width="640"] Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer[/caption] Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd. Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion. Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik. Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där. Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande. Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt. Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem. [caption id="attachment_211681" align="alignnone" width="640"] En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG[/caption] Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen. I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet. Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta. Stephen Brawer Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige

”Kinas tredje plenarsammanträde kommer ha stor inverkan på den globala utvecklingen”

Osignerad — Tue, 06 Aug 2024 18:54:39 +0000

Världshistorien formas av processer och händelser som är större, djupare och mer komplexa än de flesta människor kan föreställa sig. En nylig sådan händelse var det tredje plenarsammanträdet med Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté. I den resolution som antogs vid mötet klargörs att Kina kommer att fortsätta att genomföra handlingsplanen för vetenskaps- teknik- och innovationssamarbeten inom ramarna för Belt and Road-initiativet och utöka ansträngningarna för att utveckla multilaterala plattformar för samarbete inom grön utveckling, digital ekonomi, artificiell intelligens, energi, beskattning, finans, katastrofbegränsning och andra områden.

Det tredje plenumet utvecklade också hur KKP:s centralkommitté har utvärderat Kinas framgångar och prestationer under den nya eran, samt betonade behovet av att ytterligare fördjupa reformerna för att främja den kinesiska moderniseringen.

En ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.

Sedan reformerna och öppnandet av ekonomin inleddes 1978 har Kina gjort enastående och anmärkningsvärda ekonomiska framsteg. Detta, tillsammans med Belt and Road-initiativet, har hjälpt landet att staka ut en ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.

Initiativet föreslogs för övrigt 2013, samma år som den 18:e centralkommittén för Kinas kommunistiska partis tredje plenarmöte hölls.

I resolutionen från det tredje plenarmötet i 20:e KKP-centralkommitén står följande: "Nutiden och den närmaste framtiden utgör en kritisk period för vår strävan att bygga ett framstående land och gå mot nationell vitalisering på alla fronter genom kinesisk modernisering ... Vi måste målmedvetet ge reformen en mer framträdande plats och ytterligare fördjupa reformen på ett heltäckande sätt i syfte att främja den kinesiska moderniseringen för att hantera den komplexa utvecklingen både hemma och utomlands, anpassa oss till den nya vågen av vetenskaplig och teknisk revolution och industriell omvandling och leva upp till vårt folks nya förväntningar".

Betoningen på behovet av att sträva efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering och att utveckla socialism med kinesiska särdrag är en unik aspekt av kinesiskt beslutsfattande, där den senare har mer djupgående filosofiska aspekter, med hänvisning till Confucius. Den kinesiska civilisationen har en lång historia av ansträngningar för att upprätthålla social och politisk stabilitet och sträva efter en utveckling som bygger på principen om det gemensamma bästa.

Trots de många omvandlingarna av det kinesiska samhället under årtusenden har landet behållit sina framträdande socioekonomiska drag, vilket har gjort det möjligt för det att förbli ett stolt och kultiverat samhälle.

Den kinesiske toppledarens förslag att bygga ett måttligt välmående samhälle till 2020, som en del av hans "fyra övergripande mål" för god samhällsstyrning, förverkligades i tid, vilket underlättade landets strävan efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering. Å andra sidan är målet att bygga upp en socialistisk marknadsekonomi av hög standard till 2035 en relativt långsiktig strävan. Allt detta kommer att lägga en stabil grund för att bygga Kina till ett stort, modernt socialistiskt land 2049, då landet kommer att fira hundraårsjubileet av grundandet av Folkrepubliken Kina.

Dessutom framgår det tydligt av resolutionen från det tredje plenumet att Kina, i motsats till vad vissa västerländska medier och politiker hävdar, inte har för avsikt att stänga dörren till den globala ekonomin. Istället kommer landet att fortsätta öppna upp sin ekonomi för omvärlden.

Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.

Det internationella landskapet blir dock alltmer komplext, och USA, EU och vissa andra västekonomier använder sig av handelsprotektionism och avvisar samarbete med Kina. De föredrar att cyniskt ignorera vad Kina uppnått under de senaste mer än fyra decennierna och uppfattar Kina som ett hot.

Deras kortsiktighet och allmänna okunnighet präglas av Hobbes filosofiska tänkande, att vilja vara den dominerande kraften under vad som kan kallas djungelns lag. De vill dominera den globala ekonomin och det globala styrsystemet med brutalt våld eftersom de saknar den insikt och långsiktiga utvecklingspolitik som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, utrota fattigdom och fortsätta skapa nya arbetstillfällen. Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.

Som det står i resolutionen från det tredje plenumet kommer Kina att fortsätta hjälpa till att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten. Att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer.

Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige

”En ny riktning för Sverige – gå med i Belt and Road och lämna Nato”

Osignerad — Wed, 20 Mar 2024 16:11:31 +0000

En ny internationell ordning håller på att ta form. Världen rör sig från en unipolär världsordning till en multipolär ordning inom vilken enskilda länders självbestämmanderätt och suveräna intressen måste respekteras. Detta innebär en mycket positiv riktning för världshistorien, eftersom det betyder att det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra. Oavsett hur världen utvecklas framöver kommer det inte finnas någon plats för, och inget sätt att gå tillbaka till, den gamla sortens koloniala unipolära världsordning. Kina har spelat en avgörande roll för att åstadkomma detta, tack vare den ekonomiska utveckling som har ägt rum i landet under de senaste 40 åren. Det är Kina och den globala utvecklingsplattformen BRI - Belt and Road-Initiativet som har spelat en avgörande roll för att förverkliga den nya världsordningen. I skrivande stund har över 150 länder, sammanlagt utgörande 75 procent av världens befolkning och 50 procent av dess ekonomiska kapacitet, anslutit sig till samarbetet.

Det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra.

Så det är dags för västvärlden att vakna upp och ansluta sig till Kinas BRI i en anda av samarbete och vänskap. Det är dock kanske lättare sagt än gjort. Det finns krafter som fortfarande försvarar den gamla unipolära världsordningen, det vill säga den angloamerikanska imperialistiska politiken. De verkar istället föredra att riskera allvarliga konflikter och i värsta fall ett globalt krig. Vill vi undvika detta behöver det göras vissa justeringar i hur beslutsfattarna i Västeuropa, USA och England tänker och agerar. Att gå med i Nato är ett fullständigt felaktigt beslut av Sveriges beslutsfattare. Det var tydligt att President Xi Jinping redan år 2013, när han lanserade BRI, hade planer för Kinas modernisering och långsiktiga ekonomiska utveckling. Idag är den stora befolkningen och arbetskraften engagerad i mängder av storslagna infrastrukturprojekt, vattenprojekt, vägbyggen samt i världens största tillverkningsindustri. Kina har lyft 800 miljoner människor ur extrem fattigdom. Den omvandling som Kina genomgår utgör ett unikt inslag i världshistorien som ingen annan nation i historien har lyckats med. Och den kommer att fortsätta. Men man fokuserar inte bara internt. Kina lanserar BRI-projektet som en plattform för infrastrukturutveckling för att utrota fattigdom i världen. De västeuropeiska beslutsfattarna vägrar dock att erkänna Kina och BRI som en positiv grund för internationellt samarbete. De fortsätter att tala om handelshinder och "de-risking", vilket tyder på att de inte är beredda att medverka till dessa globala förändringar. Jag tror att detta kan förändras, och jag kommer att arbeta för att uppnå det. Men oavsett om det lyckas kommer Kinas utveckling att fortsätta att gå framåt – jag ser inga som helst tecken på att den kommer att avstanna eller sakta ned i något väsentligt avseende. [caption id="attachment_176147" align="alignnone" width="640"] BRI innebär en infrastrukturellt sammankopplad värld.[/caption] Kina utgör en lysande modell för internationell modernisering och utveckling för andra länder i världen. Det är inte så att andra länder måste följa exakt samma recept som Kina. Kina har sin egen historia och civilisation som man bygger vidare på, vilket är en fantastisk kultur och en fantastisk civilisation. Men landet har, både historiskt och i nutid, uppnått unika förändringar i utveckling och modernisering, inte bara praktiskt i form av ekonomi, vattenprojekt, energi och transport, utan Kina kommer nu helt klart att bli ledande inom forskning och utveckling av fusionsteknik, vilket är den form av kärnkraft som kommer att ge praktiskt taget obegränsade energiresurser, och spelar en stor ledande roll inom nya gränsområden som utveckling av rymdteknik. En konsekvens av de här framstegen är att behovet av att utbilda och lyfta kinesiska invånares kunskap och tänkande till nya nivåer bara kommer att öka. Jag tror att det är det som gör Kinas folk lyckligt och jag tror att den här typen av optimistisk framåtanda kan lyfta vilken nation som helst. Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA. Den idén uttrycktes bäst av President Lincoln på följande vis: En folkets regering, av folket, för folket (Government of the people, by the people, for the people). Tyvärr har detta inte varit inriktningen hos USA:s nuvarande politiska beslutsfattare sedan slutet av andra världskriget. Men jag tror att vi kan återinrätta den här principen även i USA. Om vi gör det, så kommer principen om att företräda det allmännas bästa – en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten – att återuppstå. Detta är den centrala idén med Belt and Road-Initiativet och den framåtriktade utvecklingen i Kina.

Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA.

År 2023 firade BRI sitt 10-årsjubileum. Projektet har redan nu lämnat djupa avtryck i Afrika. Det finns i många länder i Sydamerika. Vi har förbindelsen från Kunming till Vientiane i Laos. Vi har avtalen mellan Kina och Indonesien, som har en av världens största befolkningar, om att samarbeta med BRI. Så vi har under denna relativt korta tioårsperiod sett förändringar i världen som bygger på idén om infrastrukturutveckling som en grund för att utrota fattigdom. Och det finns inget annat sätt att göra det på. De västerländska beslutsfattarnas allmänna misslyckande under den moderna perioden, sedan andra världskriget, men även sedan 1970- och 80-talen fram till nu, under IMF och Världsbanken, gjorde att utvecklingen i världen inte gick framåt. I själva verket har den i allmänhet förhindrats. Så vi ser redan att resten av världen, vare sig ledarna i väst vill det eller inte, ansluter sig till Belt and Road-Initiativet och samarbetar med den stora majoriteten, eftersom detta leder deras nationer och världen i allmänhet ut ur fattigdom. Sverige skulle enligt min mening dra enorm nytta av detta samarbete mycket mer än vad de för närvarande gör genom att insistera på militär upptrappning och anslutning till Nato, något som varken kommer att hjälpa den svenska befolkningen eller bidra till fred och utveckling i resten av världen. Så Belt and Road-Initiativet är den riktning som mänskligheten behöver arbeta med och det är dags för de västeuropeiska länderna att vakna upp och inse detta. Kritiken om BRI som en skuldfälla med anklagelser och beskrivningar av skuldtyngda länder som samarbetar med Kina riktas främst mot de västerländska befolkningarna. Den här typen av ryktesspridning är ett propagandaverktyg som syftar till att underminera Kina av geopolitiska skäl. De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina på det här sättet. Belt and Road-Institutet i Sverige och min kollega, Hussein Askary, har forskat ingående i detta och visat att det inte finns någon som helst substans i de här anklagelserna – de är en bluff. Denna forskning är dokumenterad och går att ta del av på vår hemsida.

De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina.

Utöver BRI har Kina lanserat ytterligare tre initiativ. GSI – Global Security Initiative, som lades fram inför FN för att främja stabilitet i världen, GDI – Global Development Initiative, för att ytterligare stärka utvecklingsriktningen som anges av BRI och GCI – Global Civilization Initiative, som handlar om att främja kulturellt utbyte. Behovet av stabilitet och utveckling är uppenbart för alla med de farliga konflikterna i Ukraina och Gaza. Tyvärr är intresset för att sätta stopp för de förödande konsekvenserna för befolkningarna i dessa områden för litet. GCI – Det globala civilisationsinitiativet, som är det senaste av initiativen, tror jag är av särskild betydelse och detta är något som jag och min kollega nu lyfter fram i en serie intervjuer. Vi hänvisar här till en av de stora universella tänkarna i Europas historia, Gottfried Wilhelm Leibniz, som levde från 1646 till 1716, under tiden Kangxi var kejsare av Qingdynastin i Kina. Det förekom under den här tiden utbyten mellan Europa och vissa jesuitmissionärer som arbetade för kunskapsutbyte inom astronomi, matematik och geografi. Många av dessa missionärer tog till sig Matteo Riccis idéer. Matteo Ricci är känd i Kina som en av de mest respekterade västerländska tänkarna, eftersom han utöver att vara en missionär dessutom fullt ut behärskade kinesiska i både tal och skrift. Han beundrades av de ledande Konfucianska intellektuella kretsarna i Kina vid den tiden. Det är den här sortens utbyte som gör att man förstår de djupare aspekterna av civilisationer, både i Kina och i Väst. Det är, enligt min mening, en viktig grund för att övervinna den politiska negativiteten, det stundtals hätska utbytet och arrogansen genom att lyfta tankeprocesserna till en tid och till en plats där det fanns en verklig idé om vad vi har gemensamt. Vi respekterar att det finns skillnader, men vi ser också de gemensamma kvaliteterna, respekten för det gemensamma bästa och det mänskliga förnuftets godhet, som kan bli den bro som återförenar Europa och Kina på det sätt som Leibniz eftersträvade på sin tid. Jag vill betona att dessa idéer inte är akademiska, även om det finns många viktiga idéer som forskare har sammanställt som jag kan stödja och hänvisa till. Jag tar upp detta eftersom det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst. Den här typen av attityder tenderar att bryta ned kommunikationen – därför behöver vi göra det motsatta.

Det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst.

Den kinesiska civilisationen står inför en historisk pånyttfödelse. De som studerat landets historia i någon utsträckning vet att det rör sig om en mycket lång och djupgående kulturhistoria. Kina kommer hämta kraft ur hela sin historia för att gå vidare på samma sätt som man redan gjort och utöver att leda en ostoppbar global ekonomisk utveckling kommer man vara pionjärer inom rymdteknik och nya energikällor som fusionskraft, vilken det bara är en tidsfråga innan man gjort kommersiellt gångbar. Med en större medvetenhet om landets djupa kulturella historia skulle människor inte känna sig hotade av Kina – de skulle snarare se denna framstående civilisation som en stor tillgång. Stephen Brawer, Ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige