https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 01 Jul 2024 09:50:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/ https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/#respond Tue, 02 Jul 2024 05:08:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=183957 För tredje året i rad undersöks en av Norrbottens rödockragravar. Hittills tyder fynden på att människorna återvände till den 7000 år gamla gravplatsen under seklernas gång, och arkeologer hoppas nu hitta kvarlevor för att få fler insikter om stenålderskulturen. Rödockragravar är där man använt sig av rödockra för att begrava sina döda. Rödockra är  järnhaltig lera, där färgen kommer från mineralet jematit som i sig är en rödaktig järnoxid. När man samlar upp och torkar denna typ av lera blir färgen orange, men eldar man den kan den istället få en förstärkt röd färg. Ockran kan ha varit symboliskt för blodets eller livets färg. Ofta har det även använts till hällristningar. Sådana gravar har daterats till så sent som den tidiga stenåldern och har hittats i Syd- och Mellaneuropa samt i Skandinavien. I Sverige har de främst hittats i Norrbotten, där man hittat 25 dokumenterade rödockragravar. Gravplatsen i Ligga i Jokkmokks kommun ligger 165 meter över havet och på norra sidan av Luleälven, skriver Kulturmiljö Norrbotten. Vidare ligger den i anslutning till en stenåldersboplats och beräknas vara 7000 år gammal. Den är också uppbyggd med stora mängder sten, som man placerat på de döda.

Tecken på kultur

För tredje året i rad undersöker nu arkeologer rödockragraven, där man nu kan se att människor återvänt till platsen med flera seklers mellanrum. Arkeologerna menar att det tyder på någon form av kultur hos människorna. – Där har vi den äldsta dateringen till omkring år 5300 före Kristus och flera hundra år senare har man kommit tillbaka och gjort liknande saker, säger arkeologen Frida Palmbo till skattefinansierande SVT. Nu hoppas man kunna hitta mänskliga kvarlevor i syfte att få fler svar kring människorna som levde i Norrbotten under stenåldern. Av de gravar som hittats i Norrbotten har endast två blivit arkeologiskt undersökta och de liknar graven i Ligga. Exempelvis när det gäller att placera stenar på den döde. – En möjlig tolkning skulle kunna vara att man velat hindra den döde från att gå igen, säger Palmbo. Samtidigt är undersökningen hotad av den intilliggande älven som sköljer bort allt mer av omgivningarna kring gravplatsen. Därför har Norrbottens museum fått uppdraget av Länsstyrelsen att dokumentera eventuella skador på stensättningen och boplatsen intill för att sedan ge förslag på åtgärder för att förhindra ytterligare skador.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kultur/manniskor-seglade-under-stenaldern/ https://nyadagbladet.se/kultur/manniskor-seglade-under-stenaldern/#respond Mon, 08 Apr 2024 18:02:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177466 Människor under den yngre stenåldern navigerade över Medelhavet med tekniskt avancerade båtar, enligt en spansk studie. Kanoterna är tillverkade av olika träslag och visar tecken på en tidig användning av segel. Sedan tidigare har bevis pekat mot att de människor som levde för cirka 7000 år sedan reste över Medelhavet och där bland annat ägnade sig åt handel. I en studie från Spanish National Research Council i Barcelona i Spanien har forskare undersökt fem kanoter som hittats i Italien, som är daterade till omkring 5700-5100 f.Kr. Analyserna av båtarna, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, visar att de är byggda med fyra olika träslag, något forskarna menar är ovanligt i jämförelse med liknande fynd på andra platser. Vidare använde man avancerade konstruktionstekniker som exempelvis tvärgående förstärkningar. En av kanoterna är också associerad med tre T-formade träföremål, vart och ett med en serie hål som sannolikt användes för att fästa rep som var bundna till segel eller andra nautiska element. Forskarna menar att dessa egenskaper tyder på att fartygen var sjödugliga. Kanoterna visar tydliga exempel på att man redan under denna tidsperiod hade en detaljerad förståelse för strukturell design och träegenskaper. Likheterna mellan dessa kanoter och nyare marina tekniker stöder också hypotesen att många stora framsteg inom segling gjordes under den yngre stenåldern. "Denna studie avslöjar den fantastiska tekniska sofistikeringen hos tidiga jordbruks- och pastoralsamhällen, och belyser deras träbearbetningsfärdigheter och byggandet av komplexa fartyg", skriver forskarna.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/manniskor-seglade-under-stenaldern/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/vetenskap/10-000-ar-gammalt-ansikte-aterskapas/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/10-000-ar-gammalt-ansikte-aterskapas/#respond Mon, 19 Feb 2024 13:53:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=173280 Bredgårdsmannen avled för nära 10 000 år sedan och hans skelett är ett av de allra äldsta som hittats i Sverige. Nu har man återskapat hans ansikte med hjälp av modern teknik. Kvarlevorna från mannen upptäcktes i Västergötland på 1990-talet och är unikt eftersom hela kraniet är bevarat. DNA-analyser har visat att mannen var en blandning av sydliga och östliga jägare som kom till Skandinavien för cirka 11 000 år sedan. Skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av modern teknik lyckats återskapa ansiktet på Bredgårdsmannen. – Det är ju hisnande. Sveriges äldsta ansikte, man får ju lite gåshud, säger han i skattefinansierade SVT:s serie Vetenskapens värld: Vetenskapen bakom Historien om Sverige. För att lyckas har Oscar Nilsson arbetat med en 3D-skannad kopia av skallen där han rekonstruerat muskel för muskel i ansiktet genom att skulptera. Bredgårdsmannen beskrivs ha ett väldigt maskulint utseende med breda kindben, fyrkantig underkäke och stora muskelfästen i nacken. – Jag kan se var muskelfästen suttit och det lämnar små reliefer på skelettet, säger Nilsson.

Två jägargrupper

Något unikt var dock att tinningsmuskelns fäste satt högt upp på huvudet. Hos människor idag sitter de traditionellt längre ner skallen. – Jag har aldrig sett det tidigare, säger skulptören. Modern teknik har kunnat visa att de sydliga jägarna sannolikt var något mörkare i hyn, men hade blåa ögon, medan de östliga jägarna förmodligen var ljusare i huden men hade mer varierade ögonfärger. Analysen visar att mannen hade blå ögon, ljust hår och en hudfärg som bedöms ha varit resultatet av en blandning mellan de två ursprungen.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/10-000-ar-gammalt-ansikte-aterskapas/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kultur/5500-ar-gammal-stenaldersgrav-funnen-utanfor-falkoping/ https://nyadagbladet.se/kultur/5500-ar-gammal-stenaldersgrav-funnen-utanfor-falkoping/#respond Wed, 31 Jan 2024 07:49:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171693 En stenkammargrav funnen i Tiarp är en av de äldsta som någonsin hittats i Skandinavien, bekräftar arkeologer vid Göteborgs universitet tillsammans med Kiel University i Tyskland. Graven bedöms ha stått orörd sedan den yngre stenåldern. Graven hittades i Tiarp, utanför Falköping, redan 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. I somras grävde arkeologer ut graven och bedömer att den kan dateras till yngre stenåldern, cirka 3500 år före Kristus. Falbygden i Falköping har länge varit känt för sina många gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock, från en något senare period, cirka 3300 före Kristus. – Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren i ett pressmeddelande. Skelettdelar från människor har upptäckts i gravarna och analyserats av Lunds universitet. Där bedömer man att det handlar om tolv personer, där åldrarna sträcker sig från spädbarn och uppåt. Däremot saknas vissa delar av skelett. Arkeologerna har hittat ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben men det saknas kranier och större ben som lårben och armar. – Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.

Okänd dödsorsak

För närvarande är det oklart varför personerna i graven avled då inga tecken på våld upptäckts. Ytterligare analyser ska titta på eventuella sjukdomar. Jordbruket kom till Falbygden kring år 4000 före Kristus och därför tror man att de begravda människorna troligen var jordbrukare. Vidare analyser ska också titta på huruvida personerna i graven är släkt med varandra. – De preliminära DNA-resultaten visar att DNA i benen är välbevarat. Det innebär att vi kommer att kunna rekonstruera familjerelationerna mellan personerna i graven och det arbetar vi med nu, säger Karl-Göran Sjögren.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/5500-ar-gammal-stenaldersgrav-funnen-utanfor-falkoping/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/inrikes/manniskoben-fran-stenaldern-hittade-i-dalarna/ https://nyadagbladet.se/inrikes/manniskoben-fran-stenaldern-hittade-i-dalarna/#comments Mon, 11 Jan 2021 13:28:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=91818 Ben från stenåldern har aldrig tidigare hittats i Dalarna. Vid en utgrävning i Skattungbyn utanför Orsa har arkeologer nu dock hittat 9 000 år gamla människoben, något som Dalarnas museum beskriver som "en sensation”. Det var i våras det stora fyndet gjordes. Arkeologer från Dalarnas museum, som var i Skattungbyn i samband med markarbeten, fann 9 000 år gamla kraniedelar. Förutom stenåldersbenen hittade man även en vikingatida järnframställningsplats, något som är relativt vanligt i Dalarna, skriver SVT. – Det verkar som att de människor som en gång framställt järn här har skottat sönder en grav från stenåldern, berättar arkeologen Joakim Wehlin i ett pressmeddelande. Det är första gången man hittat människoben från stenåldern i landskapet, men i området finns sedan tidigare kända stenåldersboplatser. Troligtvis har inga ben hittats för att de sura moränjordarna i Dalarna bryter ner benen relativt snabbt, men de här benen har bevarats på grund av att de är brända – något som är ytterst ovanligt eftersom det var ovanligt att bränna döda. Det finns bara ett tjugotal exempel på liknande fynd i hela Skandinavien, enligt Dalarnas museum. – Att hitta ben av denna ålder är en sensation i Dalarna. Det är faktiskt ovanligt var man än befinner sig i Sverige. Därför var vi först lite osäkra när vi hittade fyndet. Jämför vi benen och omständigheterna för fyndet i Skattungbyn med övriga kända gravar från perioden i Skandinavien talar mycket för att det ändå rör sig om en grav, men helt säkra kan vi inte vara, fortsätter Wehlin. Under kommande säsong hoppas arkeologerna på Dalarnas museum att få göra en mer omfattande arkeologisk undersökning. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/manniskoben-fran-stenaldern-hittade-i-dalarna/feed/ 9 https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/#comments Thu, 14 May 2020 05:06:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=78778 Tand- och benfragment som påträffats i en bulgarisk grotta är de äldsta bevarade bevisen på mänsklig närvaro i Europa, menar forskare. Kvarlevorna bedöms vara mellan 46- och 44 000 år gamla. De tidigare äldsta mänskliga fynden i Europa är mellan 45- och 41 500 år, men i de fallen baseras åldern på jorden och föremål man hittat runt om kvarlevorna, inte själva fossilerna. Sedan tidigare finns också ett skallfragment påträffat i Grekland som sägs vara 210 000 år gammalt, men både datering och identifikation är mycket kontroversiella i det fallet. Forskarna som hittade fynden i den bulgariska grottan Bacho Kiro menar att bevisen stärker tesen att Homo sapiens nådde Mellanöstern för omkring 50 000 år sedan och sedan spred sig snabbt till Europa och Centralasien, skriver Science News. Även om fossilen bortsett från tanden var för trasiga för att fastställa något utseende, lyckades forskarna extrahera protein från dem och sedan analysera hur proteinet var uppbyggt. På så sätt har man konstaterat att fynden härstammar just från människor och inte djur, något som också bekräftades av det mitokondriella DNA:t. Intressant nog påträffades också stenartefakter och personliga tillhörigheter i anslutning till de fossila fynden. Man hittade exempelvis verktyg och utrustning för smyckestillverkning, även dessa bland de tidigaste som påträffats. Ett smycke gjort av en grottbjörns tand påträffades också och forskarna menar att de tidiga människorna i Bulgarien kan ha träffat neandertalare i närheten och inspirerat dessa att börja med smyckestillverkning. Samtidigt finns det dock fynd som tyder på att neandertalarna kunde göra smycken redan långt innan människan nådde dem. Sammanlagt hittades också över 11 000 benfragment från djur i grottan. Dessa härrör från 23 olika arter, varav många tros ha slaktats av de människor som bodde där. Hur det gick för denna tidiga människostam är oklart, men forskarna misstänker att de tidiga grupper av Homo sapiens som nådde Europa var för små för att kunna överleva och på sikt blev utkonkurrerade av det stora antalet neandertalare som fanns i området, eller att de inte klarade av klimatförändringar och dog ut innan senare grupper i större antal nådde samma områden och hade större framgångar. ]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/kultur/15-000-ar-gamla-malningar-upptackta-i-spanien/ https://nyadagbladet.se/kultur/15-000-ar-gamla-malningar-upptackta-i-spanien/#respond Thu, 05 Mar 2020 06:06:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=74286 15 000 år gamla grottmålningar har upptäckts i en grotta i nordöstra Spanien. Utgrävare har påträffat omkring 100 målningar på djur, bland annat hästar, oxar och hjortar, men också abstrakta mystiska symboler som man ännu inte lyckats uttyda. Grottan som ligger i provinsen Tarragona genomfick en noggrant inspektion efter en större översvämning i höstas när de uråldriga konstverken upptäcktes. De bedöms vara i mycket känsligt skick och även minsta beröring kan förstöra dem, varnar arkeologerna enligt RT. Vissa av figurerna har slitits ner under årtusenden som gått sedan de skapades och forskarna tror att grottan ursprungligen innehöll ännu fler målningar än det hundratal man upptäckt. Med en imponerande ålder på 15 000 år innebär det att grottkonsten är bland de äldsta kända i medelhavsområdet. Nu kommer man använda 3D-teknologi för att få en djupare förståelse av konstverken och de människor som skapade dem för 15 årtusenden sedan. Redan nu dras jämförelser till grottan Altamira i norra Spanien där ett stort antal äldre stenåldersmålningar år har upptäckts, och som vid sidan av sin status som världsarv också är ett populärt besöksmål för historieintresserade. ]]> https://nyadagbladet.se/kultur/15-000-ar-gamla-malningar-upptackta-i-spanien/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kultur/stenaldersfynd-i-varmland-visar-sig-vara-9-000-ar-gamla/ https://nyadagbladet.se/kultur/stenaldersfynd-i-varmland-visar-sig-vara-9-000-ar-gamla/#comments Thu, 21 Mar 2019 11:28:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=59524 I höstas hittade Värmlands Museum nya fynd av stenåldersboplatser vid Acksjön i Hagfors. Dateringar visar nu att vissa fynd är drygt 9 000 år gamla. Boplatserna hittades när Värmlands Museum undersökte marken vid Acksjön efter att den gamla dammen rivits och den gamla strandlinjen kommit fram. Man hittade bevarade ben – något som är mycket ovanligt, framförallt med tanke på att den gamla marken varit täckt av vatten i flera hundra år. Några brända djurben har nu daterats till omkring 7 100 f.Kr, det vill säga stenåldern. – Det är den näst äldsta dateringen vi har från Värmland. Att benen var så gamla hade vi inte kunnat gissa, säger arkeolog Hans Olsson på Värmlands Museum, i ett pressmeddelande. – Utifrån de få daterbara föremål vi hittade på andra boplatser längs sjön hade jag nog gissat på en datering närmare 7000 år gammalt. Detta visar å andra sidan vilken potential det finns för ny kunskap längs alla de sjöar som finns i landskapet, fortsätter han. Dateringen av stenåldersfynden, som gjorts med hjälp av C14-metoden, har bekostats av Klarälvens vattenråd.   Källa: Värmlands Folkblad]]> https://nyadagbladet.se/kultur/stenaldersfynd-i-varmland-visar-sig-vara-9-000-ar-gamla/feed/ 4 https://nyadagbladet.se/vetenskap/varldens-aldsta-yxa-funnen/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/varldens-aldsta-yxa-funnen/#respond Wed, 22 Jun 2016 19:09:59 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=30024 Australiensiska forskare har funnit fragment av en yxa, den äldsta som hittills har hittats, i Kimberly-regionen i Australien. Det är en bit basalt som polerats med en annan sten för att slätas till och få en egg. Fragmentet är stort som en tumnagel och dateras till en stenåldersperiod för mellan 45 000 och 49 000 år sedan – över 10 000 år tidigare än någon tidigare funnen yxa av denna typ. Det är strax efter att människor först anlänt på kontinenten, och innebär enligt studiens huvudförfattare, Peter Hiscock vid Sydney University, att de tidiga australiensarna låg i framkanten när det gällde teknologisk innovation. – Eftersom vi inte känner till några yxor i sydöstra Asien under istiden, visar det här fyndet att människorna som anlände till Australien började experimentera med ny teknik, och uppfinna metoder att ta till vara de resurser de hittade i det australienska landskapet.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/varldens-aldsta-yxa-funnen/feed/ 0