Stegra – Nya Dagbladet

Stegras skulder rusar till 36 miljarder

Emil Fjellstedt — Wed, 15 Jul 2026 06:31:50 +0000

Stålbolaget Stegras skulder ökade från 10,8 till 36 miljarder kronor under 2025. Samtidigt redovisade bolaget en förlust på motsvarande 3,3 miljarder kronor. Uppgifterna framgår av Stegras årsredovisning för 2025 och har granskats av Affärsvärldens analytiker Christian Sandström. Skuldbördan växte därmed med drygt 25 miljarder kronor på ett år, medan de beviljade skuldfinansieringarna totalt uppgår till omkring 45 miljarder kronor. Enbart kostnaderna för att ta upp lån uppgick till omkring en miljard kronor under året. Posten omfattar bland annat bankavgifter, garantiprovisioner, juridiska kostnader och andra transaktionskostnader, men inte bolagets löpande räntor. Stegra, tidigare H2 Green Steel, bygger ett stålverk i Boden med målet att producera stål med kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Projektet har ännu inte börjat generera intäkter från stålproduktion och är fortsatt beroende av externt kapital.

Ersättningarna till toppen fördubblades

Trots den växande förlusten fördubblades löner och övrig kompensation till ledning och styrelse från 3,8 till 7,8 miljoner euro. Den rörliga ersättningen uppgick till sammanlagt omkring tio miljoner kronor. Bolaget hänvisar till förändringar i ledningen och styrelsen som förklaring till ökningen. Under början av 2026 pressades Stegra av obetalda fakturor, krav från entreprenörer och en akut jakt på nytt kapital. I juni meddelade bolaget att en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, motsvarande omkring 15,6 miljarder kronor, hade slutförts. Rundan leddes av ett konsortium under Wallenberg Investments.

Miljardgarantier från staten

Även staten är ekonomiskt exponerad mot projektet. Under 2025 aktiverades 7,7 miljarder kronor av Riksgäldens kreditgarantier till Stegra, enligt uppgifter ur myndighetens årsredovisning. Stegra har tidigare uppgett att den kommersiella produktionen i Boden ska inledas under 2027. Sandströms bedömning är att de ökande skulderna, kostnaderna och förseningarna lämnar projektet med mycket små marginaler för ytterligare motgångar.

Wallenberg kliver in i Stegra – ska bli en del av ”svensk industris finrum”

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Apr 2026 10:03:43 +0000

Wallenbergsfären är på väg att bli största ägare i krisande Stegra efter ett räddningspaket på omkring 15 miljarder kronor. Därmed knyts det hårt kritiserade prestigeprojektet ännu närmare det svenska maktetablissemanget. Enligt uppgifter till Dagens Industri går Wallenberg Investments i spetsen för ett konsortium som väntas skjuta till 7–8 miljarder kronor i det tidigare H2 Green Steel, numera Stegra. Samtidigt frigör långivare omkring 10 miljarder kronor i lån som tidigare hållits inne. Sammantaget ger det bolaget tillgång till omkring 25 miljarder kronor för att fullfölja satsningen på så kallat grönt stål i Boden. En källa med insyn säger till Dagens Industri att Wallenbergarnas intåg innebär att Stegra blir en del av "svensk industris finrum". Bolaget kommer därför aldrig att tillåtas gå i konkurs.

Skattebetalarna bär redan stora risker

Stegra har tidigare fått omfattande offentligt stöd. Projektet har beviljats statliga garantier via Riksgälden, miljardstöd från Energimyndigheten och EU-godkända stödinsatser. Kritiker har varnat för att svenska skattebetalare i praktiken kan tvingas stå för en betydande del av risken om projektet misslyckas. Samtidigt har bolaget blivit en symbol för den gröna industripolitik som politiker och storfinans drivit gemensamt, trots återkommande varningssignaler om kostnader, arbetsvillkor och affärsrisk.

Ny maktstruktur kring krisprojektet

Tidigare har bland andra Al Gore klivit in i bolaget under krisen. Wallenbergsfären har länge haft en central position i svenskt näringsliv och beskrivs ofta som en av landets mest inflytelserika maktgrupper. Om familjen nu tar över som största ägare stärks bilden av att Stegra inte längre bara är ett privat industriprojekt, utan ett prestigeprojekt som det svenska etablissemanget har satsat sitt anseende på. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om krisen i bolaget, om problem på bygget i Boden och om hur turkiska gästarbetare väntat i månader på uteblivna löner. Wallenbergarnas intåg riskerar nu att sätta marknadskrafterna ur spel. För svenska skattebetalare innebär utvecklingen att ännu ett högriskprojekt med starka politiska kopplingar riskerar att hållas under armarna, trots att kalkylen fortsätter att försämras.

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Redaktionen — Thu, 27 Nov 2025 09:27:50 +0000

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader. Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesteringsföretag. Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent. Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen. Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot. Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt. I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd. Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin". — Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande. Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Redaktionen — Wed, 05 Nov 2025 10:32:09 +0000

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka. Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas. Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt. — Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet. När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige. — Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesteringsföretag. Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se. Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut. — Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri. Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt. — Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Klimatalarmisten Al Gore tar över krisande Stegra

Jan Sundstedt — Thu, 23 Oct 2025 10:55:55 +0000

Krisen djupnar för svenskbaserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investmentbolag Vargas Holding drar sig ur. Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesteringsföretag. Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelseordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvudägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet. Just Climate är ett investeringsbolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltningsbolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimatprojekt, och Stegra är ett av dem. Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet. — Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri. [caption id="attachment_94178" align="alignnone" width="640"] Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

Stora pensionsmedel bakom fonden

Bland investerarna i Just Climate finns två svenska statsägda AP-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.

Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till totalkapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.

Att svenska pensionspengar återigen satts in i ett högriskprojekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.

Den gröna omställningen blir återigen en stor grushög denna gång heter grushögen Stegra pic.twitter.com/WYh5cMYQ7g
— Skeppare Ronny ➡️ No DM (@skeppare_ronny) October 22, 2025

Ekonomisk kris och jämförelsen med Northvolt

Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktionsstarten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden. Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kreditramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen. Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverkaren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut. Om projektet kollapsar riskerar svenska pensionssparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via riskkapitalbolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 12:34:27 +0000

Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025. Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning. Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält. För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare. – Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen. – Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget. – Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen. Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning. Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt - ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck - med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn. Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2025, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia. Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.