<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>statsskuld &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/statsskuld/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 21 Aug 2026 10:37:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>statsskuld &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/usa-statsskuld-40-biljoner-dollar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 10:35:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Joe Biden]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238118</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.</strong></p>
<p>Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets <a href="https://fiscaldata.treasury.gov/datasets/debt-to-the-penny/" target="_blank" rel="noopener nofollow">dagliga redovisning</a>. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.</p>
<p>Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.</p>
<p>När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-ar-usas-statsskuld-20-biljoner-dollar/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.</p>
<h3>Ökade under både Trump och Biden</h3>
<p>Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.</p>
<p>Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.</p>
<p>En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.</p>
<h3>1,17 biljoner i räntekostnader</h3>
<p>Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.</p>
<p>Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.</p>
<p>Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR <a href="https://www.npr.org/2026/08/19/nx-s1-5937552/the-u-s-debt-tops-a-record-shattering-40-trillion-yes-with-a-t" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.</p>
<p>Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/putins-radgivare-usa-konspirerar-med-krypto-och-guld/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Sep 2025 05:03:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bitcoin]]></category>
		<category><![CDATA[kryptovalutor]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212742</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar. </strong>

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

<em>— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet</em>, sa Kobyakov i sitt anförande.

<em>— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn</em>, fortsatte han.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Putin’s advisor Kobyakov: The U.S. has devised a crypto scheme to erase its massive debt at the world’s expense.</p>
“The U.S. is now trying to rewrite the rules of the gold and cryptocurrency markets. Remember the size of their debt—35 trillion dollars. These two sectors (crypto… <a href="https://t.co/R4RDeYtaGg">pic.twitter.com/R4RDeYtaGg</a>

— Russia Direct (@RussiaDirect_) <a href="https://twitter.com/RussiaDirect_/status/1964868975743180964?ref_src=twsrc%5Etfw">September 8, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.
<h3>Konverterar statsskulden till "stablecoins"?</h3>
Kobyakov <a href="https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/putins-advisor-warns-of-us-conspiracy-to-wipe-out-35-trillion-debt-using-crypto-and-gold-market/articleshow/123759656.cms" target="_blank" rel="nofollow noopener">antyder</a> att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att "börja om från början".

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Globala statsskulden går mot 675 000 miljarder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/globala-statsskulden-gar-mot-675-000-miljarder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/globala-statsskulden-gar-mot-675-000-miljarder/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Apr 2022 04:35:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=121430</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De globala statsskulderna kommer troligen att öka rekordartat under 2022. En ny rapport visar att skulderna kan komma att överstiga 71,5 biljoner dollar.</strong>

– <em>Tragedin som utspelar sig i Ukraina kommer sannolikt att pressa västerländska regeringar att låna mer för att finansiera ökade försvarsutgifter</em>, säger Bethany Payne, portföljförvaltare för globala obligationer på Janus Henderson till <a href="https://www.cnbc.com/2022/04/06/global-government-debt-set-to-soar-to-record-71-trillion-this-year-research.html" target="_blank" rel="noopener">CNBC</a>.

I den årliga rapporten från den brittiska kapitalförvaltningsgruppen Janus Henderson förutspås att de globala statsskulderna kommer att stiga med 9,5 procent under 2022. Skulderna skulle därmed öka till rekordhöga 71,5 biljoner dollar, motsvarande cirka 675 biljoner svenska kronor eller 675 000 miljarder.

– <em>Pandemin har haft en enorm inverkan på statens upplåning och efterverkningarna kommer att fortsätta ett tag ännu. Tragedin som utspelar sig i Ukraina kommer sannolikt också att pressa västerländska regeringar att låna mer för att finansiera ökade försvarsutgifter.</em>

De nya statliga lånen förväntas ligga på runt 10,4 biljoner dollar och ökningen drivs på av främst USA, men också av Kina och Japan. Däremot kommer troligen även övriga länder att behöva öka sin statsskuld under året.

Under 2021 ökade de globala statsskulderna med 7,8 procent till 65,4 biljoner dollar.

<strong>Noteras kan</strong> i sammanhanget att den gigantiska globala skulden i hög grad är en naturlig följd av <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/alandsk-ekonom-granskar-penningmakten-i-magisteravhandling/" target="_blank" rel="noopener">penningsystemet</a> som det är uppbyggt - där den absoluta merparten av alla pengar som används i världen idag skapas i form av räntebärande skulder när banker utfärdar lån.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/globala-statsskulden-gar-mot-675-000-miljarder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordökning av spansk statsskuld under coronapolitiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordokning-av-spansk-statsskuld-under-coronapolitiken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordokning-av-spansk-statsskuld-under-coronapolitiken/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Sep 2021 09:41:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=107031</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under den förda corona- och nedstängningspolitiken har Spaniens statsskuld ökat med 24,4 procentenheter jämfört med föregående år. Vid årsskiftet låg statsskulden på nästan 119,9 procent av BNP.</strong>

Spaniens statsskuld har under coronarestriktionerna ökat nästan dubbelt så mycket jämfört med det europeiska genomsnittet och det är också den högsta ökningen någonsin.

Enligt den spanska riksbanken Banco de España så är orsaken primärt att den spanska regeringen valde att öka de offentliga utgifterna under krisen med 11 procent samt att landets tillväxt sjönk med nästan lika mycket (10,8 procent) under 2020 – det största raset sedan inbördeskriget under 30-talet.

<strong>I genomsnitt ökade</strong> <a href="https://spanishnewstoday.com/national-debt-in-spain-grew-to-119.9-of-gdp-in-2020_1643356-a.html" target="_blank" rel="noopener">statsskulden</a> under 2020 med 14,1 procent i eurozonen och landade på 98 procent av BNP. Noteras kan att även de brittiska och svenska statsskulderna har ökat under den förda coronapolitiken.

I Storbritannien har man beslutat att höja skatterna för att bekosta nedstängningspolitiken och i Sverige har Riksgälden meddelat att de införda restriktionerna lett till att svensk ekonomi fallit kraftigt och att en rad kostsamma stödåtgärder därför varit nödvändiga att införa.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordokning-av-spansk-statsskuld-under-coronapolitiken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu är USA:s statsskuld över 20 biljoner dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-ar-usas-statsskuld-20-biljoner-dollar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-ar-usas-statsskuld-20-biljoner-dollar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Sep 2017 10:33:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41163</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under helgen hade den amerikanska statsskulden officiellt passerat över 20 biljoner dollar, motsvarande nästan 160 biljoner kronor.</strong>

Den amerikanska statsskulden fortsätter att växa. Under fredagen nåddes en milstolpe när statsskuldens värde passerade 20 biljoner dollar.

<em>– Att statsskulden överskrider 20 biljoner dollar är den senaste indikatorn för nationens rådande finanspolitiska tillstånd. Som ett resultat av vår oförmåga att ta itu med vår växande statsskuld är vi nu på väg att spendera 6 biljoner dollar i ränta under de kommande 10 åren,</em> säger Michael A. Peterson, vd för finansanalysorganisationen Peter G. Peterson Foundation, enligt Fox Business.

<strong>Men det finns vissa som menar </strong>att den amerikanska statsskulden passerade 20 biljoner dollar för länge sedan. I november 2015, när statsskulden officiellt uppgick till lite över 18 biljoner dollar, hävdade Dave Walker, som var chef för Government Accountability Office (GAO) under både president Bill Clinton och president George W. Bush. Enligt Walker är den amerikanska statsskuldens egentliga värde hela <a href="http://thehill.com/blogs/blog-briefing-room/news/259476-ex-gao-head-us-debt-is-three-times-more-than-you-think" target="_blank" rel="noopener">65 biljoner dollar</a>, motsvarande nästan 520 biljoner kronor, när man räknar med oförutsedda utgifter som exempelvis pensioner och sjukförsäkringar.

För den som vill följa den amerikanska statsskulden direkt finns sajten <a href="http://www.usdebtclock.org/" target="_blank" rel="noopener">U.S. National Debt Clock</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-ar-usas-statsskuld-20-biljoner-dollar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s skuld har dubblerats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/usas-skuld-har-dubblerats/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/usas-skuld-har-dubblerats/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Nov 2015 10:05:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Barack Obama]]></category>
		<category><![CDATA[statsskuld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=24201</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>USA:s riksgäld har dubblerats under Barack Obamas tid vid makten, skriver The Washington Times. Om den här delen av sitt ”arv” föredrar Obama att hålla tyst.</strong></span>

När president Obama kommer att godkänna det tvååriga budgetutkastet kommer tonvikten att läggas på just USA:s svällande riksgäld på 20 biljoner dollar, en detalj han själv gärna skulle vilja utelämna.

Barack Obama blev president för sex år sedan då USA:s riksgäld ”enbart” utgjorde 10,6 biljoner dollar. Till dags dato har den nått 18,15 biljoner dollar. Det nya budgetavtalet kommer att höja skuldtaket. Mot slutet av Obamas presidentskap kommer USA:s riksgäld att nå 20 biljoner dollar.

<strong>Planerna på att ytterligare höja skuldtaket</strong> har fått några politiker att se rött.

– <em>Vi ger president Obama ett grönt ljus att låna hur mycket han vill under det sista året av sitt presidentskap, inga begränsningar. Kör till, president Obama, spendera hur mycket ni vill,</em> sade den republikanske senatorn och presidentkandidaten Rand Paul.

&#160;

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/usas-skuld-har-dubblerats/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
