statsminister – Nya Dagbladet

Klart: Ulf Kristersson blir Sveriges statsminister

Redaktionen — Mon, 17 Oct 2022 10:07:13 +0000

Förmiddagens omröstning i riksdagen bekräftade det som alla på förhand förväntade sig – Moderaternas partiledare Ulf Kristersson blir Sveriges 35:e statsminister. Under måndagsförmiddagen samlades riksdagsledamöterna i plenissalen för att rösta ja eller nej till Ulf Kristersson som ny statsminister. Eftersom de borgerliga partierna M, KD och L och stödpartiet SD har en en majoritet av riksdagens mandat (176) jämfört med 173 mandat för S, V, MP och C så tydde allting på förhand att Kristersson skulle väljas in. Så blev det också. Med 176 röster mot 173 valdes Kristersson till ny statsminister. På förhand spekulerades det i att två eller tre av Liberalernas mer kritiska ledamöter skulle gå emot partilinjen och rösta nej till M-ledaren för att protestera mot SD:s inflytande över den nya regeringen – men så blev det alltså inte. De nya ministrarna i den borgerliga regeringen förväntas presenteras imorgon – innan Kristersson officiellt presenteras som statsminister under ett särskilt regeringssammanträde på slottet, där kung Carl XVI Gustaf står som ordförande. Sedan tidigare står det klart att Sverigedemokraterna inte kommer att ingå i regeringen och således inte heller få några ministerposter. Däremot kommer regeringen att samarbeta tätt med SD och partiet får även ett eget samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet.

Och där har riksdagen, tack vare Sverigedemokraterna, röstat fram Ulf Kristersson som statsminister!
— Tobias Andersson (@SDTobbe) October 17, 2022

Tobias Andersson, nationell talesman för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna, konstaterar på Twitter att det var just Sverigedemokraterna som möjliggjorde den nya regeringen.

Stefan Löfven avgår som statsminister och partiledare

Isac Boman — Mon, 23 Aug 2021 04:19:30 +0000

Stefan Löfven meddelar att han kommer att avgå som partiledare på socialdemokraternas partikongress i november och att han i samband med detta även kommer att dra sig tillbaka från statsministerposten. – I nästa års valrörelse kommer socialdemokraterna att ledas av någon annan än mig. Jag har meddelat partiets verkställande utskott och valberedningens ordförande att jag vill lämna uppdraget som partiordförande på partikongressen i november och därefter också att bli entledigad som statsminister, meddelade Löfven under söndagen och betonar att han vill lämna efter sig bästa möjliga förutsättningar för en ny socialdemokratisk partiledare inför nästa års valrörelse. Den politiske kommentatorn Mats Knutson menar att det är ett helt oväntat besked från statsministern. – Samtidigt är det kanske inte helt överraskande att han tar det här steget med tanke på de många motgångar som han och regeringen råkat ut för på senare tid, menar Knutson som bedömer att det mest sannolika i dagsläget är att finansministern och IMF-toppen Magdalena Andersson efterträder Löfven. Löfven får efter beskedet som väntat lovord av ledarna för regeringens samarbetspartier, men även av de borgerliga partiledarna Ebba Busch (KD) som menar att han "förtjänar ett stort tack" medan moderaternas partiledare Ulf Kristersson lyfter fram att "han aldrig betvivlat hans vilja att göra det som är bra för Sverige". Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson är desto mer bister i sitt omdöme om den avgående statsministern. ”Det kommer att ta lång tid att läka de djupa sår som regeringens många totala misslyckanden har rivit upp i vårt samhälle. Stefan Löfvens aviserade avgång innebär dock, tyvärr, inte någon större skillnad för Sverige, åtminstone inte på kort sikt.”, skriver han i ett längre inlägg på Facebook. Ordförande för partiets valberedning Elvy Söderström meddelade på samma pressträff att valberedningen ska sammanträda så fort som möjligt. I praktiken ska en ny partiordförande sedan väljas på partikongressen den 3-7 november i Göteborg. Denna person måste därefter godkännas som statsminister av riksdagen för att efterträda Löfven som regeringschef.

Stefan Löfven avgår

Isac Boman — Mon, 28 Jun 2021 09:26:25 +0000

Sveriges statsminister Stefan Löfven meddelar en vecka efter misstroendeomröstningen mot honom att han nu tar beslutet att avgå och hoppas att på så sätt kunna undvika ett extraval. – Med ett år kvar till ordinarie val, med hänsyn till den extraordinära situationen som landet befinner sig i med den pågående pandemin med de särskilda utmaningar det skulle innebära, är ett extraval inte vad som är bäst för Sverige, säger Löfven och menar att han istället begärt att bli ”entledigad som statsminister”. – Nu får talmannen inleda arbetet med att föreslå en statsminister som tolereras av riksdagen. Regeringen fortsätter att styra riket tills vidare nu som övergångsregering, fortsätter han. Löfven berättar vidare att han ”funderat en vecka ungefär” på beslutet att avgå och kallar det för ”en oerhört komplex fråga” men att han kom fram till att hans egen avgång är att föredra framför ett definitivt extraval. – Jag tog den tid jag ansåg att jag behövde. Det är det svåraste politiska beslut jag har fattat, menar han. Under en presskonferens där han tillkännagav beslutet var Löfven också märkbart bitter på Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna som fällde hans regering i misstroendeomröstningen. – Nu är vi här. Vi hade fyra partier som röstade mot regeringen, som röstade för en misstroendeförklaring utan att vara eniga i sakfrågan och utan att ha ett nytt regeringsalternativ. De är ansvariga för den här situationen och nu får talmannen pröva hur möjligheterna ser ut. Trots nederlaget hoppas Löfven att han och hans parti kan ta tillbaka makten med hjälp av vad han kallar för ”andra konstruktiva krafter”. – Jag står till förfogande att leda en regering som riksdagen kan tolerera. Mitt parti och jag är redo att axla ansvaret för att tillsammans med andra konstruktiva krafter fortsätta att leda vårt land framåt, säger Stefan Löfven. I praktiken innebär beskedet att det inte blir extraval direkt – istället ska talmannen lägga fram förslag till nya statsminister för omröstning i riksdagen. Innan detta sker ska han samtala med de olika partiföreträdarna för att försöka ta reda på vilket eller vilka partier som har störst möjligheter att bilda en regering och därefter föreslår han en kandidat. Om en majoritet av ledamöterna i riksdagen röstar nej till den föreslagna statsministerkandidaten så måste talmannen komma med en ny kandidat. Maximalt fyra kandidater kan föreslås och röstas ner – sedan måste ett nyval utlysas inom tre månader.

Löfven vägrar ge besked om framtiden

Isac Boman — Mon, 21 Jun 2021 10:36:29 +0000

Under förmiddagen röstade riksdagen igenom att avsätta Stefan Löfven och hans regering. Trots detta vägrar statsministern att ge klara besked om vad som ska hända nu och vad väljarna har att vänta sig. – Nu har vi det här läget, nu gäller det att arbeta framåt. Regeringen har nu en vecka på sig, vi kommer att samtala med våra samarbetspartier men vi är beredda att axla ansvaret, säger Löfven kryptiskt under en presskonferens. Han menar vidare att Sverige befinner sig i ”ett svårt politiskt läge” eftersom ”Vänsterpartiet förenar sig med de högerkonservativa partierna.” – Det här är en högst tillfällig majoritet som bara röstar bort regeringen och som saknar vilja och förmåga lägga fram alternativ, säger han. Löfven påstår vidare att hans regering inte alls vill införa fri hyressättning, något som var orsaken till att V drog igång misstroendeomröstningen och hävdar vidare att politik handlar om att ”kompromissa”. – Man måste kompromissa, alla måste ge och ta. För mig är det att sätta landets bästa för ögonen. Istället för att ge klara besked om vad han nu tänker göra så valde Löfven att högljutt försöka brunsmeta de som röstat för att avsätta honom och anklaga dessa för att vara politiska extremister. – När vänstern förenas med extremhögern uppstår ett helt nytt läge i svensk politik. Han insinuerar också att omröstningen var ett dåligt beslut och att det kan komma att ta mycket lång tid innan Sverige får en ny regering. – Då ska vi komma ihåg att det här exakt samma riksdag med samma majoritetsfördelning som efter valet 2018. Då tog det fyra månader att bilda regering.