staten – Nya Dagbladet

Det nya matriarkatet: En kartläggning av feminiseringen inom staten

Markus Andersson — Sat, 06 Jun 2026 11:30:00 +0000

Är jämställdhetspolitiken blind för kvinnlig makt? I boken riktar författarna blicken mot staten själv – och hävdar att departement och myndigheter i dag präglas av en omfattande kvinnlig dominans.

I Det nya matriarkatet fortsätter Catharina Grönqvist Olsson och Erik J. Olsson den kartläggning av det offentliga Sverige som de inledde med Den mjuka staten 2024. Den här gången ligger fokus ännu tydligare på staten: departementen, myndigheterna och de institutioner som formar samhällskultur, politik och offentlig förvaltning.

Bokens kärna är enkel men kontroversiell. Om Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina egna liv, hur ser det då ut i statens egna verksamheter? Författarnas svar är att makten inte längre kan beskrivas med den invanda bilden av en mansdominerad stat. Tvärtom menar de att stora delar av staten i dag har blivit kvinnodominerade.

Myndigheterna som prövosten

Enligt Karnevals presentation av boken hävdar författarna att kvinnor är i majoritet bland de anställda på nästan 80 procent av myndigheterna. De pekar också ut Jämställdhetsmyndigheten som en av de mest ojämställda myndigheterna, räknat efter könsfördelning. Därmed vänder boken på ett välbekant perspektiv: jämställdhetsproblemet lokaliseras inte främst till kvarvarande mansdominans, utan till att statliga verksamheter med stark kvinnlig övervikt sällan behandlas som ett problem.

Denna asymmetri gör boken till ett särskilt intressant bidrag i samhällsdebatten. Författarna menar att jämställdhetsintegrering fortfarande ofta riktas mot mansdominerade miljöer, med krav på större kvinnlig representation, medan motsvarande krav på kvinnodominerade myndigheter att rekrytera fler män inte ställs på samma sätt. Resultatet blir, enligt deras analys, att den kvinnliga dominansen inom staten snarare förstärks än balanseras.

Från departement till totalförsvar

Det nya matriarkatet nöjer sig inte med att redovisa könsfördelning i myndigheter. Boken tar också upp vilka följder författarna menar att utvecklingen får för samhällskultur och politik i stort. Särskilt behandlas områden som totalförsvar, polis och rättsväsende – sektorer där staten inte bara administrerar utan också upprätthåller ordning, säkerhet och rättsliga principer.

Boken är därmed aktuell i en tid då frågor om försvarsförmåga, brottsbekämpning, myndighetsstyrning och offentlig sektors effektivitet står högt på dagordningen. Författarnas tes är inte bara att könsfördelningen har förändrats, utan att förändringen också påverkar hur staten tänker, prioriterar och agerar. Läsaren behöver inte dela varje slutsats för att se varför frågan har sprängkraft.

Föregångaren Den mjuka staten väckte uppmärksamhet i svensk offentlighet. Enligt förlagets återgivning skrev Erik Jersenius i Dagens Nyheter att bokens hypotes öppnade för ett fält som diskuteras för lite och för onyanserat. Svenska Dagbladets Lena Andersson beskrev den som välargumenterad och väl underbyggd av vetenskap och logik.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och har i sin senare forskning bland annat intresserat sig för jämställdhet, offentlig styrning och akademisk frihet. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering samt arkiv- och informationshantering. Tillsammans skriver de från en position där statistik, förvaltningskunskap och idédebatt möts.

Det nya matriarkatet är därför särskilt relevant för läsare som vill följa den svenska jämställdhetsdebattens mindre bekväma sidor. Boken ställer en fråga som ofta hamnar i skymundan: om jämställdhet mäts som balans mellan könen, varför uppmärksammas då obalans åt ena hållet mer än obalans åt det andra?

Karneval beskriver boken som en kartläggning av feminiseringen inom staten. Det är en laddad formulering, men också en tydlig inbjudan till diskussion om makt, representation och statens egen självförståelse. Därmed är boken intressant för den som vill förstå en växande konfliktlinje i svensk samhällsdebatt.

Staten ska kartlägga skolevers ”attityder kring intolerans”

Jan Sundstedt — Tue, 04 Jul 2023 14:59:30 +0000

Regeringen ger nu förintelsemyndigheten Forum för levande historia (FLH) i uppdrag att genomföra en kartläggning av svenska skolelevers intolerans. I uppdragsbeskrivningen ingår bland annat att undersöka elevernas attityder till judar, muslimer, romer och hbtq-personer. Forum för levande historia är en svensk statlig förvaltningsmyndighet med det uttalade uppdraget att ”vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen”. Målet med studien man ska genomföra beskrivs som att "bidra till ökad kunskap om ungdomars upplevda utsatthet för olika former av rasism och intolerans". – Den senaste stora undersökningen om förekomsten av intolerans bland svenska skolelever genomfördes 2014. Det saknas därför aktuell kunskap om ungas attityder till grupper som riskerar att utsättas för rasism och intolerans, menar jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i en kommentar om uppdraget. Sett till uppdragsbeskrivningen i övrigt ska studien även läggas till tidigare kartläggning och "möjliggöra jämförelser med resultatet av myndighetens tidigare genomförda attitydundersökningar kring intolerans". Myndigheten ska även undersöka möjligheten att inbegripa flertalet grupper som särskilt uppmärksammas i den "nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott". Enligt pressutskicket från Arbetsmarknadsdepartementet får myndigheten använda högst en miljon kronor till projektet, budgetåret 2023. Den totala budgeten för Forum för levande historia ligger på 60 miljoner svenska kronor. Rapporten ska slutredovisas inom knappt tre år - senast den 1 mars 2026.

Svenska staten slår tillbaka mot Linda Karlström

Jan Sundstedt — Tue, 04 Apr 2023 08:22:59 +0000

Svenska staten har genom Justitiekanslern beslutat överklaga tingsrättens uppmärksammade dom i målet mot vaccinkritikern Linda Karlström. Beskedet kommer efter att inflytelserika medieföreträdare och publicistiska branschorganisationer offentligt kritiserat domslutet och uppmanat JK att ta fallet vidare till högre instans. Karlström stämde staten efter att hon blivit filmad med dold kamera i sitt hem av SVT-journalister som använde sig av falska identiteter. Det smyginspelade materialet användes sedan i dokumentärserien Vaccinkrigarna för att karaktärsmörda Karlström och få henne att framstå som en politisk extremist. Stockholms tingsrätt dömde delvis till förmån för Linda Karlström och beslutade att svenska staten skulle betala 100 000 kronor i ersättning plus ränta till henne. Man bedömde att det nuvarande medieetiska systemet inte skyddat hennes privatliv och att det saknats mekanismer som gjort det möjligt för henne att pröva om hennes rätt till yttrandefrihet väger tyngre än journalisternas. – De har behandlat mig som om jag vore en brottsling... Mina brott tycks vara att jag inte passar in i åsiktskorridoren. Både Sverige och Finland har åsiktsfrihet, och människors olika åsikter får inte utan deras vetskap och medgivande registreras och hängas ut till allmän bespottning. Sådant sysslar man med i diktaturer, har Karlström kommenterat. Efter att domen fallit gick branschorganisationen Tidningsutgivarna och flera andra medieaktörer ut och uppmanade Justitiekanslern att överklaga. Något som nu svenska staten via JK väljer att göra genom att ta målet till hovrätten. Grunderna för överklagandet har JK begärt anstånd för till den 10 maj. Svenska staten avser med andra ord att först i ett senare skede återkomma med detaljerade skäl för överklagandet. Noterbart i sammanhanget är att Stockholms tingsrätt i sin dom valt att inte följa sedvanlig praxis vad gäller vinnande parts rättegångskostnader. I stället för att tilldöma den förlorande sidan (svenska staten) att betala Karlströms rättegångskostnader valde tingsrätten att göra tvärtom. Linda Karlström ska således betala omkring en miljon kronor ur egen ficka.

Staten får betala skadestånd till Linda Karlström för SVT-dokumentär

Isac Boman — Wed, 15 Mar 2023 11:26:05 +0000

Stockholms tingsrätt har dömt svenska staten att betala 100 000 kronor i ersättning plus ränta till Linda Karlström som i SVT-dokumentären ”Vaccinkrigarna” filmades med dold kamera i sitt hem av journalister som använde sig av falska identiteter i syfte att vinna hennes förtroende och få henne att uttala sig i kontroversiella frågor. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat civilmålet som följt på att den ideellt engagerade vaccinkritikern Karlström blivit utsatt för ett planlagt karaktärsmord av statligt ägda SVT, på ett sätt som hon pekat på strider mot Europakonventionens stadgar. ”De har behandlat mig som om jag vore en brottsling, trots att jag är en rättskaffens medborgare. Mina brott tycks vara att jag inte passar in i åsiktskorridoren. Både Sverige och Finland har åsiktsfrihet, och människors olika åsikter får inte utan deras vetskap och medgivande registreras och hängas ut till allmän bespottning. Sådant sysslar man med i diktaturer”, har hon bland annat kommenterat saken. Idag låter tingsrätten meddela att domen faller på Karlströms linje och att svenska staten tvingas betala 100 000 kronor i skadestånd. Båda parterna får dock stå för sina egna advokatkostnader. ”Tingsrätten bedömer att publiceringen av dokumentären inneburit ett ingrepp i kvinnans rätt till privatliv, såvitt avser publicering av material från inspelningar med dold kamera och genom användningen av falska identiteter”, står det att läsa i domslutet. ”Vidare anser tingsrätten att det i Sverige saknas en mekanism där kvinnans rätt till privatliv kan vägas mot journalisternas yttrandefrihet, i syfte att bedöma om ingreppet varit försvarligt. Tingsrätten bedömer att det befintliga självregleringssystemet inte räcker i det här hänseendet. Frånvaron av en sådan mekanism innebär enligt tingsrätten att staten överträtt sina positiva förpliktelser enligt Europakonventionen. Tingsrätten har därför tillerkänt kvinnan skadestånd”, fortsätter man. Samtidigt anser rätten att SVT:s agerande ”inte kan tillskrivas staten” och att staten därför heller inte kan ha ”brustit i sina negativa förpliktelser enligt Europakonventionen”. Karlström har genom sitt ombud argumenterat för att det är den svenska staten som genom SVT gjort sig skyldig till övergreppen ifråga. Linda Karlström hade yrkat på 150 000 kronor i skadestånd.

Säpos nya varning: ”Antistatliga budskap”

Markus Andersson — Mon, 27 Feb 2023 16:06:38 +0000

I sin lägesbild för 2022/2023 uttrycker Säkerhetspolisen stark oro över att fler medborgare ska tappa förtroendet för den svenska statens institutioner och för politikers beslutsfattande i stort. Tonläget är högt och man går så långt som att varna för "antistatliga budskap" - något man inte spårar till välgrundat folkligt missnöje, utan till "utländska påverkansoperationer" och "våldsbejakande extremisters agendor". Utgående från sin rapport menar myndigheten bland annat att man ser en risk för att förtroendet bland medborgarna för samhällsskicket i Sverige blir allt mer vacklande. – Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger säkerhetspolischefen Charlotte von Essen i ett pressmeddelande. Förklaringen till detta, tror Säpo, är operationer från Ryssland och vad man beskriver som "andra auktoritära stater" som Kina och Iran - samt "våldsbejakande extremister" som "bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan" där "det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande". Under rubriken ”Motståndskraft i en orolig omvärld” kopplar von Essen ihop ”spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap” med ”våldsbejakande extremistisk ideologi”. ”Under senare år har vi också sett konsekvenserna av subversiv verksamhet, till exempel vid stormningen av Kapitolium i USA och händelserna i Brasilien och Tyskland”, fortsätter hon – och tillägger att man måste arbeta för att ”skydda de grundläggande demokratiska värderingarna”. Under rubriken ”Hot mot demokratin när förtroendet för samhället undergrävs” upprepar Säpo att man bedömer att ”extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt” på ett sätt som man ser som "säkerhetshotande". – Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutioner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säpo. Hallström hävdar att ”det traditionella attentatshotet” förvisso fortfarande består – men att demokratin nu också står inför ett ”bredare hot” i form av det man beskriver som "subversiv verksamhet" och "infiltration" vars syfte, menar han, är att ”ytterligare öka splittringen i samhället”. Säpos biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd Susanna Trehörning menar att man från myndighetens håll ser det som svårt att veta ”vem som är våldsbejakande extremist” och ”vem som bara uttrycker sig extremt”, eftersom, förklarar man, ”extrema tankar och uttryck har normaliserats och i viss mån accepteras” hos den svenska befolkningen.