språk – Nya Dagbladet

Danskan pressas av engelskan – nu ska språket försvaras

Markus Andersson — Thu, 20 Aug 2026 06:32:35 +0000

Engelska lånord har blivit en självklar del av vardagsspråket i Danmark. Nu vill kulturminister Zenia Stampe stärka skyddet för danskan. Ord som ”like”, ”nice”, ”chatte” och ”deale” används i allt fler danska samtal. Enligt Stampe är utvecklingen en följd av att människor tillbringar mycket tid framför skärmar, där engelskan har en stark ställning. I en intervju med DR säger ministern att det inte är de unga som ska lastas för förändringen. Ansvaret ligger i stället hos äldre generationer som ska föra vidare danska ord, uttryck och ordspråk. — Vi har ett härligt språk, men vi har också ett mycket litet språk, säger Stampe.

Språknämnden ska få en aktivare roll

Stampe vill ge Dansk Sprognævn – den statliga språkvårdsinstitutionen – en mer aktiv roll i arbetet för språket. Enligt ministern ska nämnden få auktoritet och rätt att påtala språkbruk som anses göra danskan fattigare. Några böter eller förbud är det inte fråga om. I stället handlar förslaget om en tydligare språklig tillsyn, där nämnden ska kunna säga ifrån – särskilt när aktörer med stora plattformar påverkar det offentliga språkbruket. Hon vill dessutom föra in public service-mediernas ansvar för det danska språket i de kommande medieförhandlingarna. Därmed kan språkfrågan bli en uttrycklig del av villkoren för de stora danska mediebolagen. — Vi är många som faller i och använder engelska ord, men om större aktörer med stora megafoner får en vänligt menad tillsägelse kan det hjälpa oss att bevara och skydda det danska språket, säger Stampe. Förslaget välkomnas av den danska språkvårdsinstitutionen. I ett skriftligt svar till DR säger direktören Thomas Hestbæk Andersen att myndigheten är beredd att ta sig an de uppgifter som följer av lagändringen. ”På Dansk Sprognævn ser vi fram emot att lösa de uppgifter som ministern ålägger oss genom denna lagändring”, skriver han.

Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 09:36:05 +0000

Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen. Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan. I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser. Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram. — Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han. I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester. Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande. Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete. Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024. SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.

Förortsdialekt kan minska chansen till jobb

Emil Fjellstedt — Wed, 13 May 2026 09:10:10 +0000

Allt fler företagsledare uppger att religion, kulturella uttryck och förortsdialekt påverkar deras bild av jobbkandidater negativt. I en ny rapport från Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige svarar 37 procent att flytande svenska med förortsdialekt kan försämra intrycket vid en anställningsintervju. Rapporten Näringslivet: Mångfald och inkludering 2026 bygger på svar från 500 företagsledare i Sverige. Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med PwC Sverige. Rapporten publiceras nu för fjärde året i rad. Enligt stiftelsen, som presenterar rapporten, har negativa uppfattningar om kulturella och religiösa uttryck blivit vanligare vid rekryteringar. Andelen företagsledare som säger att religiösa och kulturella uttryck påverkar bilden av en kandidat negativt har ökat från 51 till 61 procent på ett år. Språket är en av de faktorer som väger tyngst vid anställningsintervjuer. Enligt rapporten påverkas 86–87 procent negativt av knapphändig svenska, medan 37 procent uppger att en kandidat som talar flytande svenska med förortsdialekt påverkar intrycket negativt.

”Riskerar att klassas som diskriminering”

Ahmed Abdirahman, vd för och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, beskriver utvecklingen som problematisk eftersom kandidater som kallas till intervju redan bedömts uppfylla grundläggande krav för tjänsten. — Att fördomarna ökar är djupt problematiskt. En person som tagit sig så långt som till en intervju har bevisligen de rätta grundläggande kvalifikationerna. Men i nästa steg kan bilden av kandidaten påverkas negativt till följd av exempelvis en förortsdialekt eller religion. Då riskerar vi också att hamna i situationer som skulle kunna klassas som diskriminering, säger han i en kommentar till rapporten. Undersökningen visar även att 38 procent av företagsledarna uppger att muslimsk tro påverkar bilden av en kandidat negativt. När det gäller namn svarar 23 procent att namn som klingar afrikanskt påverkar bedömningen negativt. 22 procent säger samma sak om namn med ursprung i Mellanöstern.

Rekrytering via nätverk

Rapporten pekar också på att rekrytering i stor utsträckning fortfarande sker genom personliga kontakter och informella nätverk. Enligt Järvaveckan kan detta försvåra vägen in på arbetsmarknaden för personer som saknar etablerade kontakter, i synnerhet nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Samtidigt uppger fler storföretag att de arbetar aktivt med inkludering och mångfald. Bland dessa svarar 45 procent att de arbetar aktivt för att stärka inkludering och mångfald, jämfört med 34 procent året innan. Stödet för ytterligare lagstiftning är däremot svagt. Enligt rapporten anser omkring en fjärdedel av företagsledarna att mer lagstiftning behövs för att öka mångfald och inkludering. Betydligt fler, 67 procent, anser att Sverige behöver mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring för sin kompetensförsörjning.

Svenskarna har röstat fram sina favoritord

Markus Andersson — Mon, 20 Apr 2026 10:43:03 +0000

Allemansrätt, fika och lagom – svenskarna har många favoritord. Efter en omfattande omröstning har ett ord utsetts till svenskarnas favorit. Under 2025 samlade Språktidningen in över 8 000 nomineringar till svenskans bästa ord. Därefter genomförde Novus, mellan den 8 och 13 januari 2026, en riksomfattande undersökning med 1 014 respondenter i åldern 18–84 år. Många förslag kom in, men ett ord förekom betydligt oftare och röstades senare fram till vinnare. "Lagom" fick 27 procent av rösterna. – Lagom var det i särklass mest nominerade ordet och skickades in mer än tio gånger så ofta som något annat ord. Därför var lagom också en väntad vinnare, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ordet är belagt i svenskan sedan 1600-talet. En seglivad folketymologi gör gällande att det skulle ha myntats på vikingatiden, att "lag om!" ropades när man drack ur ett gemensamt kärl, men det stämmer inte enligt Svensson. – I själva verket är lagom en gammal dativform i plural av lag i bemärkelsen 'rätt ställning; rätt förhållande', säger han. På andra plats kom allemansrätt med 18 procent, ett ord som för många fångar den svenska naturens betydelse för den kollektiva självbilden. Det handlar om rätten att fritt röra sig i skog och mark, plocka bär och svamp och att tälta på annans mark. Många av dem som nominerade ordet lyfte fram allemansrätten som en grundpelare i det svenska samhället. På tredje plats kom ordet fika, med 12 procent av rösterna. Fikandet har blivit ett signum för den svenska vardagen, en stund då arbete och ärenden får vänta till förmån för mötet över kaffebordet. På fjärde plats hamnade "tillsammans" med 10 procent.

”Språket som gör oss lydiga”

Osignerad — Mon, 24 Mar 2025 09:05:38 +0000

Svensken säger ”Jag tappade koppen”, medan spanjoren säger ”Se me cayó la taza”. Den ena meningen lägger skulden på individen, medan den andra fokuserar på själva olyckan. Koppen trillade—inget personligt misslyckande, ingen skuld. Det är en liten skillnad. Bara ord, eller hur? Förutom den lilla detaljen att ord formar hur vi ser på oss själva, våra skyldigheter och vårt egenvärde. Om vårt språk automatiskt tillskriver oss skulden för att koppen föll eller för att telefonen blev kvar på bordet, vad händer när vi applicerar det tankesättet på andra delar av våra liv? Svaret finns redan överallt omkring oss. Svenskar arbetar fler timmar, tar mindre sjukledigt och skäms för att kräva mer—inte för att vi måste, utan för att vi är betingade att känna ansvar för allt. Till och med sådant som inte är vårt fel. I Spanien, där språket mildrar skulden, ser man annorlunda på saken. De förhandlar om kortare arbetsveckor, de kräver bättre villkor, och framför allt: de ser inte vila som ett moraliskt misslyckande. Svenskar å andra sidan? Vi kräver inga bättre villkor. Vi anpassar oss tyst. Vi internaliserar stressen istället för att ifrågasätta den. Vi tar på oss extra arbete istället för att sätta ner foten. Och om vi mår dåligt? Ja, då är det självklart vårt eget fel, eller hur? Men detta tankesätt har inte uppstått ur tomma intet. Sveriges klimat är hårt. I århundraden byggde vår överlevnad på förberedelse, hårt arbete och uthållighet. Misslyckades du, var vintern inte förlåtande. Rädslan för att bli sedd som lat är invävd i vår kultur. Spanien, med sin värme och långsammare rytm, har en annan mentalitet. Där är vila inte skamligt utan nödvändigt. Där är förhandling inte själviskt utan överlevnad. Och dessa klimatskillnader reflekteras i våra språk. Men om vårt klimat inte längre handlar om överlevnad, varför sitter vi fortfarande fast i detta tankesätt? Tänk om språket inte bara beskriver verkligheten utan håller oss fångna i den? Om vi formulerade oss annorlunda, skulle vi då äntligen våga kräva mer? Törnrosa

Hälften av jordens språk snart bortglömda

Sofie — Sat, 11 Jan 2025 07:02:21 +0000

Unesco uppskattar att ungefär hälften av jordens cirka 7 000 språk kommer att vara bortglömda vid slutet av detta århundrade. Tusentals språk hotas, eftersom världsspråken ofta tränger undan de mindre varianterna. För omkring ett decennium sedan försvann ungefär ett språk var tredje månad, men 2019 ökades detta till ett språk var 40:e dag. Det motsvarar att nio språk går förlorade varje år. Språk dör ut när de helt enkelt slutar användas vilket oftast beror på att engelska och andra officiella språk tar över, varpå de mindre språken överges helt. – Det smärtar mig varje dag att se att ett språk håller på att dö ut, för det handlar inte bara om språket utan också om folket, säger Tochi Precious, en nigerian som bor i Abuja och hjälper aktivister som arbetar för utrotningshotade språk genom organisationen Wikitongues, till The Guardian och fortsätter: – Det handlar också om den historia som är förknippad med det och om kulturen. När det dör, dör också allt som är kopplat till det.

Engelskan anses viktigare

Ongota, ett språk som tillhör den afroasiatiska familjen, har länge betraktats som "döende" och talas i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom språket varken lärs ut i skolor eller till barn riskerar det att dö ut inom en snar framtid. Igbo, ett västafrikanskt språk, är också i riskzonen och förutspås vara utrotat år 2025. Det är ett av Nigerias största språk och skrivs med det latinska alfabetet. År 1999 talade omkring 18 miljoner människor språket, men antalet har minskat sedan dess. Precious arbetar aktivt för att rädda Igbo tillsammans med andra aktivister. De samlar bland annat ett omfattande register över ord och spelar in filmer där språket används för att bevara det.

Finns hopp

Trots att språket är relativt utbrett tror många föräldrar att endast engelska, Nigerias officiella språk, kommer att vara användbart för barnen i framtiden. Enligt Precious har det länge varit standard i landet att den som inte kan engelska utestängs från samhället. Hon anser dock att försöken att rädda språket har gett resultat. – Jag har insett att visst kan ett språk vara hotat, men då kan de som talar språket också kämpa för dess överlevnad. För 2025 är redan här, och Igbo är definitivt inte på väg att dö ut, säger hon.

Finska barns språk blir allt sämre

Sofie — Fri, 01 Mar 2024 15:19:51 +0000

Finska talterapeuter vittnar om att barnens ordförråd blir allt sämre. Samtidigt behöver också små barn allt oftare bildstöd för hjälp i sin kommunikation. Barns språkutveckling i Finland verkar ha försämrats, vilket är något flera vittnar om för olika åldrar på barnen. Jaana Tasanko, daghemsföreståndare vid Rasebo daghem och Mäntykoto daghem i Ekenäs, har exempelvis märkt att fler små barn inom småbarnspedagogiken har svårare med språkutvecklingen. Bland annat har hon märkt av att det allt oftare krävs bildstöd till barnen för att de ska förstå vad som ska hända under dagen. – Det skulle vara lätt att skylla på att man inte pratar med barnen eftersom det är genom att kommunicera med andra som man lär sig prata. Det finns förstås en gnutta sanning i det, säger hon. Tidigare har främst barn som har svårt att tala behövt bildstöd, menar talterapeuten Sonja Tuxen Borlaug som också sett en tydlig försämring av ordförrådet även hos äldre barn i skolåldern. Hon påpekar att det är svårt att säga var dagens barn står i jämförelse med de riktlinjer som finns, samt att man inte helt kan säga med säkerhet att språkutvecklingen försämrats eftersom fler barn med språkstörningar också fångas upp än tidigare. – Ordförrådet bland skolelever är ändå sämre än tidigare, säger hon.

"Någonting har hänt"

Eva Staffans, universitetslektor i småbarnspedagogik vid Åbo Akadem, menar att forskning i andra länder försökt undersöka varför barnens språk blivit sämre de senaste åren. Bland annat pekar hon mot en amerikansk studie som tittat på hur coronakrisen påverkat barnen. Den studien visar att användning av munskydd på exempelvis förskolor kan ha gjort det svårare för barn att lära sig tolka ansiktsuttryck. Även hon ser en sämre språkutveckling både hos yngre och äldre barn. – Jag kan inte säga att jag vet vad det beror på, men jag tänker mig att vårt sätt att prata med våra ungdomar och deras sätt att prata med vuxna har förändrats, säger Staffans. Tasanko tror att sociala medier kan vara en av orsakerna till det försämrade språket, då både föräldrar och barn använder dessa. Samtidigt läser man mindre för barnen, men hon tror också att ljudmiljön förändrat förmågan att ta in ljud. – Vi kan inte sortera ljuden och ta in olika intryck som förr. Det har hänt någonting, men det är oklart vad det är.

Barns språkutveckling främjas bäst av prat

Sofie — Fri, 26 Jan 2024 10:21:06 +0000

En internationell studie visar att barns språkutveckling förbättras ju mer de exponeras för tal. För varje 100 extra yttranden som barn hör per timme, yttrar de sig i genomsnitt 27 gånger mer själva. Forskare från bland annat Harvard University, University of Manitoba i Kanada, Radboud University i Nederländerna och Stockholms universitet analyserade över 40 000 timmar inspelad ljudmiljö från 1001 barn mellan noll till fyra år. Studien har undersökt barn från tolv länder och sex kontinenter. Bland annat från länder i Europa och Nordamerika, samt även mer självförsörjande jordbrukssamhällen som Bolivia, Senegal och Papua Nya Guinea. Vidare mätte man barnens språkutveckling genom analys av språkproduktionen, från tidiga vokaliseringar hos spädbarn till enskilda ord hos småbarn och hela meningar i förskoleåldern. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, upptäckte forskarna att ju mer språklig input barnen får, desto mer främjas deras språkutveckling, oavsett vilket land de bor i. – Det är väldigt goda nyheter både för forskning och praktik. Språket har en central roll i barns utveckling och står i direkt samband med läs- och skrivutveckling och skolprestation. Studiens resultat betyder att vi kan skapa bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande genom något så enkelt som att prata med barnet, säger Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Lätt att påverka

För varje extra 100 yttranden barnet hör per timme så kommer barnet i snitt själv att säga 27 fler yttranden. Både pojkar och flickor lärde sig lika snabbt och det spelade ingen roll om man talade fler språk med barnet. Inte heller spelade föräldrarnas bildningsnivå någon roll. – Det innebär att barns språkutveckling kan påverkas på ett enkelt och rakt sätt och inte av faktorer som är svåra att ändra på, som socioekonomisk status. Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata, säger Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet. Forskarna understryker att dessa rön är mycket positiva och föreslår att framtida studier bör undersöka effekterna av träningsprogram för föräldrar och förskolepersonal.

Snart glöms deras språk bort

Isac Boman — Sun, 21 Jan 2024 10:05:22 +0000

Enligt FN-organet Unesco riskerar närmare 2500 av världens språk att försvinna inom en snar framtid. I många fall handlar det om uråldriga och tidigare isolerade stamspråk, där de få kvarvarande talarna blir allt äldre och yngre generationer inte längre lär sig sitt modersmål utan istället kringliggande folkgruppers. Ongota är ett av dessa språk som tillhör den afroasiatiska familjen. Det talas av den lilla stammen Ongota i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom antalet modersmålstalare redan tidigare varit begränsat har deras språk betraktats som ”döende” i decennier, rapporterar brittiska Daily Express. För 12 år sedan fanns det bara 115 individer kvar i den etniska gruppen och endast 12 av dessa talade modersmålet flytande – där samtliga var äldre. Sedan dess förmodas antalet talare ha minskat ytterligare. Ongota lärs inte ut i skolor, eller används och lärs ut till barn, varför det är troligt att språket ”dör ut” helt när den sista talaren avlider.

The Ongota people, who live in a remote region of southern Ethiopia, are a very small and isolated group that is facing the risk of extinction. #Ethiopia #extinction #genzie #EpsteinClientList #Epstein pic.twitter.com/DizXUK9UTW
— letters from Africa ❤️✨ (@selyabarau) January 5, 2024

Stammedlemmarna har istället i huvudsak övergått till det större grannspråket tsamakko. Det huvudsakliga skälet till att ongota inte längre talas av den lilla jägar- och samlarstammen är på grund av äktenskap. Många ongota-män har genom åren gift sig med tsamakko-kvinnor och deras barn får under uppväxten sedan bara lära sig mödrarnas språk.

Fyra talare kvar

Ytterligare ett språk som förväntas försvinna när dess sista talare går bort är njerep som talas av mambilafolket vid gränsen mellan östra Nigeria och nordvästra Kamerun. Enligt uppgifter från Endangered Languages Project (ELP) tros det bara finnas fyra personer kvar i världen som talar språket – samtliga över 60 år. Inte heller det fåtal som kan tala njerep använder det i vardagen. Istället talas språket mest ”för att skämta eller om de inte vill bli förstådda av andra”, enligt ELP.

Delfiner talar ”bebisspråk” med sina ungar

Sofie — Sat, 29 Jul 2023 06:37:54 +0000

En ny studie visar att delfiner använder andra läten än vanligt när de kommunicerar med sina ungar. I likhet med människor använder de sig av ett högre tonläge och längre intervall när de talar med de allra minsta. Delfiner har ett unikt sätt att kommunicera med sina så kallade visslingar. Tidigare forskning har visat att de har individuella signaturläten som nästan kan likställas med egna namn. Forskaren och marinbiologen Laela Sayigh, även medförfattare till studien, menar att de använder signaturlätena för att signalera för andra delfiner att "jag är här". – De använder dessa visslingar för att hålla reda på varandra. De säger med jämna mellanrum: "Jag är här, jag är här", säger Laela. I den nya studien, som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences, spelade forskare in ljud från 19 flasknosdelfiner (Tursiops truncatus) i Florida, USA. Alla delfiner var honor och man spelade in dem både när de var med sina ungar och ensamma eller med andra vuxna delfiner. I över trettio år placerade man ut mikrofoner på samma delfinhonor vid olika tillfällen i deras liv. Där kunde man se att honorna använder sig av andra ljud när de kommunicerar med sina ungar än när de kommunicerar med vuxna delfiner. De använder ett slags "bebisspråk" med sina unga, som kan jämföras med hur vi människor talar till barn och särskilt till bebisar. När honan riktar signalen till sina ungar är visslingen högre och tonhöjdsintervallen större än i vanliga fall. – Det gällde för varenda en av mammorna i studien, samtliga 19, säger medförfattaren Peter Tyack. Forskarna fokuserade på delfinernas signaturläten, alltså de läten delfinerna ger ifrån sig för att signalera att de är i närheten, något man tror kan handla om att delfinen i fråga vill att ungen ska förstå att hon kommunicerar med just den och inte med andra delfiner. Däremot vet man inte om delfinerna använder sig av bebisspråk vid andra tillfällen, som exempelvis när ungarna ska lära sig att kommunicera. – Det vore logiskt om det fanns liknande anpassningar hos flasknosdelfiner – en långlivad, mycket akustisk art, där ungarna måste lära sig att uttala många ljud för att kommunicera, säger medförfattaren och beteendeekologen Frants Jensen. Exakt varför människor och vissa djurarter, använder sig av så kallat bebisspråk är oklart. Däremot tror man att det kan bero på att det kan hjälpa barnen eller ungarna att lära sig att uttala nya ljud. Det finns också forskning som pekar på att särskilt barn kan vara mer uppmärksamma på tal med större tonhöjdsomfång.