Spanien – Nya Dagbladet

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 13:07:48 +0000

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara. Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE. Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart. Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar. Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person. Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser. Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro. Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs. Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti. Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan. Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september. Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer. Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter. För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 10:01:43 +0000

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen. Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao. Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras. Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator. Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular. Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout. Voyte lets voters choose the questions… pic.twitter.com/jgNiLbk3Nn — Voyte (@voyteapp) September 5, 2026

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters. Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder. Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien. Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter. Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser. Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM. And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g — Filippo Maria O di B (@filippomaria60) September 3, 2026

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över. Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet. Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering. Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen. Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga. Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna. Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd. Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll. I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen. I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare. Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk. EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism. För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd. I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar. Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter. Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator. Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Andra massinvandringsvågen mot Ceuta stoppades på marockansk sida

Jan Sundstedt — Sun, 16 Aug 2026 23:04:49 +0000

En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits. Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp. Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.

Stoppades före gränsen

När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen. RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande. På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.

Kontrasten mot julikrisen

Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli. Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.

Videoklipp från gränsområdet

Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen.

Apocalypse in Ceuta Spain: A second wave of Islamic invaders have surged across the Spanish border and are wrecking everything in their path.
This is replacement migration in action.. pic.twitter.com/EBTNs3Ly6T — Alex Jones (@RealAlexJones) August 15, 2026

Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år

Markus Andersson — Tue, 11 Aug 2026 08:24:14 +0000

En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet. Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen. Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare. Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar. ”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon. Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

🚨FRUSTRADA. Joven rusa llamada Daria Igorevna, que lleva 22 años en España (desde los 6), con carrera, cotizando y emprendiendo, se lamenta:
“me tengo que ir en 15 días... la 2ª vez que me deniegan la residencia. Estaba pagando y esperando resolución para ser autónoma. Están… pic.twitter.com/V5IThFW2gP — Capitán Bitcoin (@CapitanBitcoin) August 8, 2026

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits. Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.

Misstankar om utländsk inblandning efter migrantkaoset i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 02 Aug 2026 18:03:12 +0000

Irans ambassad i Kenya anklagar USA och Israel för att ha organiserat den massiva migrantvågen från Marocko till den spanska enklaven Ceuta. Syftet ska enligt ambassaden ha varit att straffa Spanien för landets hållning i Mellanöstern – men några bevis för påståendet har inte lagts fram. Omkring 50 000 till 60 000 människor tog sig under några dygn över gränsen från Marocko till Ceuta till lands och sjöss. Det motsvarar mer än hälften av enklavens ordinarie befolkning och överväldigade snabbt lokala myndigheter. Den spanska regeringens representant i Ceuta uppgav att 57 döda hade hittats på den spanska sidan av gränsen. Fler kan ha omkommit på den marockanska sidan. Många drunknade när de försökte simma runt gränsanläggningen, medan andra uppges ha klämts ihjäl i trängseln.

Iran pekar ut Washington och Tel Aviv

Irans ambassad i Nairobi beskrev migrantvågen som en operation organiserad av Washington och Tel Aviv i samordning med ”vissa grannmyndigheter”. Enligt ambassaden var avsikten att destabilisera Spanien och bestraffa landet för att ha utmanat USA och Israel. Ambassaden kallade samtidigt krisen en ”gåva till Europas ytterhöger” och varnade för att ”imperiet aldrig tolererar trots”. Uttalandet innehöll dock inga konkreta belägg för att amerikanska eller israeliska myndigheter skulle ha planerat gränsöverskridandet. Misstankarna fick ytterligare spridning sedan Israels FN-ambassadör Danny Danon angrep Spanien för hanteringen av krisen. Han skrev att Madrid, som enligt honom gärna ”föreläser Israel”, först borde förklara varför landet fortfarande har ”koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister Óscar Puente svarade kort att ”allt verkar bli ganska tydligt”. Även Gabriel Rufián, talesperson för Republikanska vänstern i Katalonien, hävdade att Marocko agerade i USA:s och Israels intresse. Israels ambassadör i Madrid, Dana Erlich, tog senare avstånd från Danons inlägg och klargjorde att det inte representerade staten Israels ståndpunkt. Varken USA eller Israel har kommenterat Irans direkta anklagelse.

Andra förklaringar till migrantvågen

Spanska myndigheter har pekat på människosmugglare och en omfattande kampanj i sociala medier. Ryktesspridningen tog fart efter ett avgörande i Spaniens högsta domstol som stoppade omedelbara avvisningar av migranter som nått Ceuta eller Melilla sjövägen. The Guardian rapporterar att videor på sociala medier fick unga marockaner långt från gränsen att resa mot Ceuta. Ekonomisk utsatthet och föreställningen att domstolsbeslutet öppnat en väg in i Spanien bidrog enligt intervjuer på plats. Det finns även misstankar om att Marocko medvetet lättade på gränskontrollen. Landet har tidigare använt migration som påtryckningsmedel mot Spanien, bland annat 2021 då över 10 000 människor tog sig in i Ceuta under en diplomatisk konflikt. Under den senaste krisens senare skede använde marockanska säkerhetsstyrkor dock batonger och tårgas för att stoppa nya försök. Bakgrunden är samtidigt en djup konflikt mellan Madrid och Israel. Spanien erkände Palestina 2024, har anklagat Israel för folkmord i Gaza och motsatt sig attackerna mot Iran. Regeringen har också stängt spanskt luftrum för amerikanska flygplan som deltar i angrepp mot Iran. Den iranska anklagelsen knyter samman dessa konflikter med händelserna i Ceuta. Men så länge inga belägg presenteras återstår den som ett politiskt laddat påstående bland flera konkurrerande förklaringar till den största plötsliga migrantvågen vid EU:s yttre gräns i modern tid.

Italien inför gränskontroller mot Spanien – får stöd av Finland och Österrike

Emil Fjellstedt — Sat, 01 Aug 2026 08:31:50 +0000

Italien har tillfälligt återinfört kontroller mot Spanien efter den omfattande gränskrisen i Ceuta. Finlands regering ställer sig bakom Rom, medan Österrike signalerar beredskap att själva skärpa sina Schengengränser om situationen får följdverkningar. Italiens inrikesministerium beslutade på fredagen att under en månad införa riktade kontroller vid flyg- och sjöförbindelserna med Spanien. Åtgärden kommer efter att tiotusentals personer tagit sig in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Kontrollerna riktas enligt Deutsche Welle mot icke-EU-medborgare som anländer från Spanien. Resor för spanska och andra EU-medborgare ska inte påverkas. Italiens utrikesminister Antonio Tajani har beskrivit beslutet som nödvändigt för medborgarnas säkerhet och för att skydda Europas gränser. Premiärminister Giorgia Meloni sade tidigare att Italien var berett att ta till extraordinära åtgärder. Hon beskrev bilderna från Ceuta som ett exempel på hur okontrollerad illegal invandring kan hota säkerheten vid Europas gränser.

Finland ger öppet stöd

Finlands inrikesminister Mari Rantanen har uttryckligen ställt sig bakom Melonis linje. Hon skrev att Spanien enligt hennes bedömning misslyckats med att skydda Schengenområdets yttre gräns och att länder som inte fullgör den skyldigheten inte kan vara med i Schengen. Rantanen sade också att Europas länder bör stödja Melonis förslag. Uppgifterna bekräftas av Yle, som återger den finländska ministerns uttalande och rapporterar att de spanska myndigheterna uppskattade att omkring 49 000 personer hade anlänt till Ceuta under ett dygn. Österrikes förbundskansler Christian Stocker har samtidigt kallat utvecklingen i Ceuta en tydlig varningssignal. Han kräver att Spanien ser till att inga illegala migranter når det europeiska fastlandet och säger att Österrike kan införa tillfälliga Schengenkontroller om landets egna gränser utsätts för press.

Fler regeringar närmar sig Rom

Enligt Euronews har även Nederländerna, Danmark, Tjeckien och Sverige rört sig närmare Italiens position. Frankrike har beslutat att förstärka sina kontroller vid landgränsen mot Spanien, men har samtidigt erbjudit Madrid stöd för att hantera läget i Ceuta. Spanien motsätter sig den italienska åtgärden. Madrid har kallat upp Italiens ambassadör, och utrikesminister José Manuel Albares har sagt att Schengenområdets integritet är garanterad. Han uppgav att i stort sett alla som tagit sig in i Ceuta redan hade återvänt till Marocko och betonade att resande från Ceuta till Spaniens fastland passerar poliskontroller. EU-kommissionens migrationskommissionär Magnus Brunner har också pekat på att Ceuta och Melilla omfattas av särskilda regler i Schengens gränskodex och att kontroller för personer som lämnar enklaverna redan finns kvar.

Åkesson vill stänga ute Spanien från Schengen: ”En invasion”

Redaktionen — Fri, 31 Jul 2026 10:02:33 +0000

SD-ledaren Jimmie Åkesson vill att Spanien utesluts ur Schengen efter gränskrisen i Ceuta. Spaniens inrikesministerium beräknar att omkring 49 000 migranter tagit sig in i den spanska enklaven från Marocko under ett dygn. Uppgiften om antalet kommer från Spaniens inrikesministerium och återgavs av Reuters. Enligt nyhetsbyrån tog sig människor in i Ceuta både landvägen och sjövägen från Marocko. I ett inlägg på X beskriver Åkesson situationen som ”inget mindre än en invasion”. Han kräver att Spanien omedelbart stänger gränsen och skriver att landet annars bör uteslutas ur Schengen, med stängda gränser mot Spanien som följd.

Meloni öppnar för Schengenåtgärder

Italiens premiärminister Giorgia Meloni sade på torsdagen att regeringen förbereder möten med berörda organ. Hon uppgav att Italien efter mötena är berett att använda extraordinära åtgärder för att försvara gränser och säkerhet, däribland en möjlig suspendering av Schengen med Spanien. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kallar i ett eget inlägg Ceuta för en kris för hela Europa. Hon efterlyser omedelbara krismöten inom EU och en gemensam europeisk gränspolitik. Spaniens regering har avvisat Ceutas begäran om nationellt nödläge, med hänvisning till att regelverket inte omfattar migrationskriser. Samtidigt har Madrid förstärkt staden med 200 specialiserade poliser och 60 soldater och meddelat att landet samarbetar med Marocko om återvändandet för personer som tagit sig in olagligt, enligt Reuters.

Tusentals migranter stormar Ceuta – myndigheter kräver nationellt nödläge

Emil Fjellstedt — Fri, 31 Jul 2026 07:31:45 +0000

Tusentals migranter tog sig på torsdagen in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Nu beskriver Ceutas myndigheter situationen som ett humanitärt och socialt nödläge och kräver att staten stänger gränsen.

Enligt nyhetsbyrån EFE fortsatte människor att ta sig in via gränsområdet Tarajal, efter att situationen först lugnat sig under dagen. Myndigheterna hade inte offentliggjort någon slutlig siffra för hur många som tagit sig in just den dagen.

Under de närmast föregående tio dagarna hade mellan 1 500 och 2 000 personer redan kommit till Ceuta, enligt den lokala regeringen. Stadens mottagningssystem är överbelastat.

🇪🇸🇲🇦 Thousands of illegal migrants from Morocco are simply climbing over barbed-wire fences.

There is no police or border guard presence from either Morocco or Spain. pic.twitter.com/uZ6RWCFLgQ
— Visegrád 24 (@visegrad24) July 30, 2026

Ceuta kräver stängd gräns

Ceutas lokala myndigheter kräver att den spanska regeringen stänger gränsen mot Marocko. Staden kräver även att staten tar ett samlat ansvar för situationen.

Krisen kommer samtidigt som Pedro Sánchez regering driver en extraordinär legalisering av personer som vistas utan tillstånd i Spanien. Närmare 1,2 miljoner ansökningar hade registrerats vid utgången av juni. NyD har tidigare rapporterat att antalet på längre sikt kan uppgå till tre miljoner om familjeåterföreningar räknas in.

Spaniens inrikesdepartement har svarat att reglerna för nationellt nödläge inte är avsedda för migrationskriser. Departementet uppgav samtidigt att fler resurser och personal sätts in för gränskontroll och humanitär hjälp.

North African Muslim criminals have just broken into Spain from Morocco via Ceuta. Europe is under attack. pic.twitter.com/kehj5LHvec
— RadioGenoa (@RadioGenoa) July 30, 2026

Mottagningscentret CETI är dimensionerat för 512 personer, men enligt EFE befann sig omkring 800 personer där. Fler än tusen personer väntade utanför.

Ratsits vd Thony Wissmar ihjälkörd under löprunda på Mallorca

Jan Sundstedt — Thu, 23 Jul 2026 12:35:44 +0000

Ratsits vd Thony Wissmar har omkommit efter att ha blivit påkörd under en löprunda på Mallorca den gångna helgen. En 21-årig förare greps efter dödsolyckan men har för tillfället försatts på fri fot. Olyckan inträffade omkring halv åtta på söndagsmorgonen den 19 juli på vägen till Cala Mesquida i kommunen Capdepera. Wissmar, som befann sig på semester på Mallorca, hade gett sig ut för att springa när han träffades av en bil. Han avled på platsen. Föraren fortsatte enligt spanska medier till sin arbetsplats efter kollisionen. Han återvände senare tillsammans med en bekant och larmade räddningstjänsten. Polisen hittade bilen undangömd i närheten. Vindrutan var krossad och fordonet hade blodspår, rapporterar den mallorkinska tidningen Ultima Hora.

Misstänks för flera brott

Den 21-årige spanjoren greps några timmar senare. Ett alkoholtest visade 0,60 milligram alkohol per liter utandningsluft. Enligt flera medier misstänks mannen för rattfylleri, smitning och vållande till annans död. Försvararen uppger att 21-åringen hade festat under natten och somnat bakom ratten. Föraren ska ha varit på väg till sitt arbete på ett hotell när Wissmar blev påkörd. En domstol i Manacor beslutade på tisdagen att försätta mannen på fri fot i väntan på den fortsatta rättsprocessen. Hans körkort och pass har dock omhändertagits och han måste infinna sig i domstolen var 15:e dag.

Vd och löpcoach

Thony Wissmar blev 55 år. Han tillträdde 2024 som vd för söktjänsterna Ratsit och Bolagsfakta efter att tidigare ha varit it-chef inom företagsgruppen. Löpningen hade en central plats i hans liv. Enligt träningsföretaget Aktivitus hade han sprungit i mer än 35 år och arbetade även som löpcoach. Han hade en bakgrund inom friidrott och medeldistanslöpning och deltog i lopp på bana, i terräng och på asfalt. Wissmar hade även genomfört flera Ironmantävlingar. Familjen har bekräftat dödsfallet i sociala medier. — Det är med en ofattbar chock och gränslös sorg som jag måste meddela att vår älskade Thony har gått bort, skriver familjen. Thony Wissmar efterlämnar hustru och tre barn.

Spanien är världsmästare i fotboll

Jan Sundstedt — Mon, 20 Jul 2026 09:47:09 +0000

Spanien besegrade regerande mästarna Argentina med 1–0 efter förlängning och tar därmed sitt andra VM-guld genom tiderna. Ferran Torres blev stor matchhjälte för Spanien i den 106:e minuten sedan Enzo Fernández visats ut. Det var ettan mot tvåan på Fifas världsrankning – regerande Europamästaren mot regerande världs- och Copa América-mästaren. Spanien hade slagit Frankrike i semifinalen, medan Argentina nådde finalen genom en sen vändning mot England.

Jippobetonad inramning

Inramningen motsvarade, om man vill vara snäll, finalens dignitet. En mer kritisk tunga skulle kanske uttrycka det som onödigt trams som inte hör fotbollen till. Bland de 80 663 åskådarna fanns en lång rad så kallade kändisar – samtidigt som fotbollsälskande supportrar världen över fått stanna hemma, inte minst på grund av astronomiskt höga biljettpriser. USA:s president Donald Trump gjorde dessutom sitt första matchbesök under turneringen, bakom skottsäkert glas mellan hustrun Melania och Fifaordföranden Gianni Infantino. Även USA:s utrikesminister Marco Rubio var på plats. Den jippbetonade inramningen förlängde dessutom halvtidsvilan till drygt 27 minuter. Ett tilltag som även det fått utstå stark kritik. [smartslider3 slider="44"]

Spansk dominans

Finalen blev mer låst än förhandssnacket utlovat. En matchbild som dock inte är alltför ovanlig när det vankas VM-final i fotboll. Spanien stod emellertid för nästan allt konstruktivt spel och vann avsluten med 20–2, avsluten på mål med 12–0 och bollinnehavet med 65–35. Argentina uppträdde länge som om målet var en straffläggning. Lionel Messi och Julián Álvarez isolerades förtjänstfullt av de spanska spelarna, medan övriga fick koncentrera sig på att freda det egna målet. Argentinarna hade ett dygn mindre vila, två tidigare förlängningar i benen och tvingades dessutom byta ut de skadade Lisandro Martínez och Cristian Romero. Det enda Spanien kunde kritiseras för var ineffektiviteten. Argentinas målvakt Emiliano "Dibu" Martínez svarade för elva räddningar och höll ensam finalen vid liv. – Vi borde ha avgjort mycket tidigare. Vi hade många chanser, men Dibu var inget annat än exceptionell, konstaterade Spaniens förbundskapten Luis de la Fuente. [caption id="attachment_235461" align="alignnone" width="640"] Emiliano Martinez fick slita hårt i det argentinska straffområdet. Foto: Xinhua/Jia Haocheng.[/caption]

Inhopparna ordnade guldmålet

På tilläggstid fick Enzo Fernández sitt andra gula kort efter en vårdslös tackling på Pau Cubarsí. Argentina gick därmed in i förlängningen med tio man. I den 106:e minuten kom till slut, sett till matchbilden, det logiska avgörandet. Pedro Porro slog inlägget, inbytte Nico Williams nickade bakåt och likaledes inbytte Ferran Torres bombade in 1–0 bakom en lysande Emiliano Martínez. – Målet var för 47 miljoner. Det var inte mitt eller spelarnas, det var ödet, sade Torres efteråt till spansk tv. [caption id="attachment_235463" align="alignnone" width="640"] Inbytte Ferran Torres tackar lagkamraten Nico Williams för passningen till Spaniens segermål. Foto: Xinhua/Cao Can.[/caption] Först efter baklängesmålet tog Argentina verkliga risker. Lionel Messi fick lagets första riktiga avslut blockerat i den 117:e minuten. Giuliano Simeone sköt strax därefter över i ett jätteläge bara någon minut innan slutsignalen. Närmare än så kom dock inte Argentina. [caption id="attachment_235467" align="alignnone" width="640"] Blivande Real Madrid-spelaren Marc Cucurella jublar efter att VM-titeln är ett faktum. Foto: Xinhua/Huang Zongzhi.[/caption]

Fult bråk efter slutsignalen

Det spanska guldfirandet hann knappt börja innan flera argentinska spelare tappade fattningen. Nahuel Molina såg ut att försöka slå Rodri, medan Leandro Paredes tog struptag på Eric García och därefter brottade ner Gavi. Händelserna gick klart över gränsen och Paredes visades ut. Lionel Scaloni ingrep snabbt och hjälpte till att avstyra tumultet. – Vi ska uppträda värdigt när vi vinner, och det måste vi också göra när vi förlorar, sade Argentinas förbundskapten. Lionel Messi höll sig utanför bråket och stod senare i tårar framför de argentinska supportrarna. Något officiellt besked om hans landslagsframtid har ännu inte kommit. [caption id="attachment_235464" align="alignnone" width="640"] Lionel Messi var stor efter förlusten och höll sig ifrån det smått pinsamma bråket efter slutsignalen, då ett flertal av hans lagkamrater gick långt över gränsen för vad som kan anses acceptabelt efter en förlust. Foto: Xinhua/Xiao Yijiu.[/caption]

Värdiga världsmästare

Rodri fick Guldbollen som VM:s bäste spelare, Messi erhöll Silverbollen och Kylian Mbappé både Bronsbollen och Guldskon, som mästerskapets skyttekung. Unai Simón fick Gyllene handsken som bäste målvakt, och Pau Cubarsí utsågs till bäste unge spelare. Segern gör också så att nationerna byter plats med varandra på Fifas dagsfärska ranking. När Donald Trump och Gianni Infantino gick in på planen inför prisceremonin möttes de av kraftiga burop. Donald Trump dröjde sig föga förvånande sedan kvar på podiet med de spanska spelarna, men ombads att ställa sig åt sidan innan Rodri lyfte den över sex kilo tunga VM-pokalen. Spanien kan således, med odiskutabelt högburet huvud, titulera sig världsmästare i fotboll 2026! [caption id="attachment_235445" align="alignnone" width="640"] Spanska spelare på väg att lyfta sportens mest åtråvärda pokal. Donald Trump fick lotsas av scenen, då han, likt segerceremonin i 2025 års klubblags-VM, självmant hade svårt att slita sig från glansen. Foto: Xinhua/Jia Haocheng.[/caption] Matchfakta: Spanien–Argentina 1–0 efter förlängning (0–0). Mål: 1–0 Ferran Torres (106). Publik: 80 663. Domare: Slavko Vinčić, Slovenien. Rött kort: Enzo Fernández (Argentina, 90+3).