Spanien – Nya Dagbladet

Sánchez utlyser nyval efter förlorad majoritet

Emil Fjellstedt — Mon, 05 Oct 2026 10:07:29 +0000

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlyste under måndagen nyval till den 29 november. Beskedet kom tre dagar efter att kongressen röstat ned två av regeringens bostadsdekret. Sánchez läste upp en institutionell förklaring i regeringssätet Moncloa i Madrid och tog inga frågor från journalisterna. Han uppgav att han informerat statschefen och kallat till ett extra regeringssammanträde samma morgon. Där skulle Cortes Generales, det spanska parlamentets båda kamrar, upplösas och val utlysas enligt lagens tidsfrister, meddelade Moncloa. Kallelsen publiceras på tisdagen i statstidningen Boletín Oficial del Estado. Ingen misstroendeomröstning tvingade fram valet. Sánchez upplöser själv parlamentet, ungefär nio månader innan mandatperioden löper ut, skriver El País.

Bostadsdekreten föll

Utlösande var fredagens omröstning i kongressen. Där röstade högerpartierna PP och Vox tillsammans med katalanska Junts nej till två bostadsdekret, rapporterar det statliga tv-bolaget RTVE. Dagen efter omröstningen demonstrerade tiotusentals människor mot bostadskrisen i Madrid och ett femtiotal andra städer. Delegación del Gobierno, statens representation i regionen, uppskattade antalet i Madrid till 70 000, medan arrangörerna talade om 500 000. Vad som nu händer med de nedröstade dekreten förklarade Sánchez inte, enligt El País.

Erkänner misstag

I förklaringen medgav Sánchez att regeringen inte gjort allt den föresatt sig, särskilt när det gäller ojämlikhet, offentliga tjänster och tillgång till bostad. — Jag vet att vi själva har begått misstag och inte lyckats göra allt vi hade föresatt oss, sade Pedro Sánchez. Hans recept är att förnya och bredda stödet. Enligt Sánchez krävs en mycket bredare progressiv majoritet för att regeringen ska kunna göra mer. Valet ramade han in som ett vägval. Å ena sidan det han kallar en "ultrahöger-våg", å den andra att Spanien ska fortsätta vara ett fäste för "öppenhet, social rättvisa och miljöansvar".

Mätningarna pekar åt höger

Opinionsmätningarna pekar åt motsatt håll. I stort sett alla privata opinionsinstitut ser en bred seger för högern, i vissa fall med mer än 50 procent tillsammans för PP och Vox, skriver El País. Sánchez lade nu avgörandet hos väljarna. — Stunden har därför kommit då ni spanjorer ska avgöra vilken framtid ni vill ha för er själva och för ert land. Nu beror det på er, sade Sánchez.

Tiotusentals protesterar mot spansk bostadskris

Jan Sundstedt — Sun, 04 Oct 2026 12:09:33 +0000

Tiotusentals demonstrerade under lördagen mot bostadskrisen i Madrid och omkring 50 andra spanska städer. Protesterna kom dagen efter att parlamentet röstat ned regeringens nödåtgärder för hyresgäster. I Madrid uppskattade Delegación del Gobierno, statens regionala representation, antalet deltagare till 70 000, samtidigt som arrangörerna uppgav 500 000. Demonstranterna krävde rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Bland kraven fanns också uppmaningar till generalstrejk och genomgripande reformer av bostadspolitiken. Startskottet för protestvågen var vräkningen av 87-åriga María del Carmen Abascal, kallad Maricarmen, i Madrid den 23 september i år. Abascal hade ett hyreskontrakt med reglerad hyra som hennes far skrev under på 1950-talet. Fastighetsbolaget Urbagestión köpte fastigheten 2018. Vräkningen inför tv-kamerorna fick hundratals människor att slå läger vid Puerta del Sol i protest.

🔴 ESPAÑA | MUJER DE 87 AÑOS PODRÁ VOLVER A SU CASA TRAS DESALOJO QUE SACUDIÓ A ESPAÑA
María del Carmen Abascal, conocida como Maricarmen, podrá regresar a la vivienda de Madrid donde vivió durante más de siete décadas. La mujer, de 87 años, fue desalojada el 23 de septiembre… pic.twitter.com/2KFrOG3Yxc — Jonatan Palacios (@JPActivista) October 1, 2026

Högern fällde Pedro Sánchez dekret

Under fredagen röstade en majoritet i underhuset ned två dekret från Pedro Sánchez vänsterledda minoritetsregering. Konservativa PP, högerpartiet Vox och katalanska Junts röstade emot förslagen, skriver El País. Partiernas röster fällde båda dekreten om åtgärder på bostadsmarknaden. Regeringens första dekret skulle stoppa vräkningar av utsatta hyresgäster, begränsa korta hyreskontrakt och spekulation samt ge skattelättnader för uthyrning och nybyggnation. Dekret två gällde automatisk förlängning av hyresavtal. En hyresvärd som vill bryta ett hyreskontrakt skulle enligt regeringsförslaget betala hyresgästen en ersättning motsvarande tolv månadshyror för att avsluta avtalet. [caption id="attachment_242293" align="alignnone" width="640"] Demonstranterna kräver rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Foto: Faksimil/X/@JPActivista/DW[/caption]

Tårgas och gummikulor

Junts-politikern Miriam Nogueras hävdar att åtgärderna skulle riskera få hyresvärdar och ägare att ta bort bostäder från hyresmarknaden. Resultatet blir enligt henne ännu högre priser och en trängre marknad. Beskedet från parlamentet kom samtidigt som protesterna i Madrid pågick. I Valencia använde polisen bland annat gummikulor och tårgas mot demonstranterna. Omkring 30 demonstranter tog sig in i Konstens och vetenskapens stad, ett stort kultur- och vetenskapskomplex, innan polisen lyckades fösa ut dem. Fem personer greps och nio poliser skadades i samband med insatsen. I många andra städer förlöpte protesterna dock relativt fredligt. Ett preliminärt avtal öppnar dock nu för att 87-åriga María del Carmen Abascal ska kunna flytta tillbaka till bostaden som hon vräktes från.

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Emil Fjellstedt — Fri, 02 Oct 2026 08:49:38 +0000

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer. Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters. — I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris. Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews. Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar. Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl. — Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink. — Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt. — Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner. Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun. Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 13:07:48 +0000

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara. Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE. Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart. Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar. Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person. Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser. Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro. Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs. Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti. Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan. Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september. Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer. Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter. För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 10:01:43 +0000

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen. Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao. Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras. Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator. Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular. Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout. Voyte lets voters choose the questions… pic.twitter.com/jgNiLbk3Nn — Voyte (@voyteapp) September 5, 2026

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters. Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder. Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien. Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter. Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser. Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM. And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g — Filippo Maria O di B (@filippomaria60) September 3, 2026

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över. Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet. Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering. Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen. Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga. Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna. Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd. Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll. I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen. I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare. Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk. EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism. För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd. I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar. Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter. Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator. Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Andra massinvandringsvågen mot Ceuta stoppades på marockansk sida

Jan Sundstedt — Sun, 16 Aug 2026 23:04:49 +0000

En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits. Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp. Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.

Stoppades före gränsen

När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen. RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande. På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.

Kontrasten mot julikrisen

Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli. Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.

Videoklipp från gränsområdet

Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen.

Apocalypse in Ceuta Spain: A second wave of Islamic invaders have surged across the Spanish border and are wrecking everything in their path.
This is replacement migration in action.. pic.twitter.com/EBTNs3Ly6T — Alex Jones (@RealAlexJones) August 15, 2026

Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år

Markus Andersson — Tue, 11 Aug 2026 08:24:14 +0000

En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet. Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen. Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare. Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar. ”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon. Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

🚨FRUSTRADA. Joven rusa llamada Daria Igorevna, que lleva 22 años en España (desde los 6), con carrera, cotizando y emprendiendo, se lamenta:
“me tengo que ir en 15 días... la 2ª vez que me deniegan la residencia. Estaba pagando y esperando resolución para ser autónoma. Están… pic.twitter.com/V5IThFW2gP — Capitán Bitcoin (@CapitanBitcoin) August 8, 2026

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits. Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.

Misstankar om utländsk inblandning efter migrantkaoset i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 02 Aug 2026 18:03:12 +0000

Irans ambassad i Kenya anklagar USA och Israel för att ha organiserat den massiva migrantvågen från Marocko till den spanska enklaven Ceuta. Syftet ska enligt ambassaden ha varit att straffa Spanien för landets hållning i Mellanöstern – men några bevis för påståendet har inte lagts fram. Omkring 50 000 till 60 000 människor tog sig under några dygn över gränsen från Marocko till Ceuta till lands och sjöss. Det motsvarar mer än hälften av enklavens ordinarie befolkning och överväldigade snabbt lokala myndigheter. Den spanska regeringens representant i Ceuta uppgav att 57 döda hade hittats på den spanska sidan av gränsen. Fler kan ha omkommit på den marockanska sidan. Många drunknade när de försökte simma runt gränsanläggningen, medan andra uppges ha klämts ihjäl i trängseln.

Iran pekar ut Washington och Tel Aviv

Irans ambassad i Nairobi beskrev migrantvågen som en operation organiserad av Washington och Tel Aviv i samordning med ”vissa grannmyndigheter”. Enligt ambassaden var avsikten att destabilisera Spanien och bestraffa landet för att ha utmanat USA och Israel. Ambassaden kallade samtidigt krisen en ”gåva till Europas ytterhöger” och varnade för att ”imperiet aldrig tolererar trots”. Uttalandet innehöll dock inga konkreta belägg för att amerikanska eller israeliska myndigheter skulle ha planerat gränsöverskridandet. Misstankarna fick ytterligare spridning sedan Israels FN-ambassadör Danny Danon angrep Spanien för hanteringen av krisen. Han skrev att Madrid, som enligt honom gärna ”föreläser Israel”, först borde förklara varför landet fortfarande har ”koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister Óscar Puente svarade kort att ”allt verkar bli ganska tydligt”. Även Gabriel Rufián, talesperson för Republikanska vänstern i Katalonien, hävdade att Marocko agerade i USA:s och Israels intresse. Israels ambassadör i Madrid, Dana Erlich, tog senare avstånd från Danons inlägg och klargjorde att det inte representerade staten Israels ståndpunkt. Varken USA eller Israel har kommenterat Irans direkta anklagelse.

Andra förklaringar till migrantvågen

Spanska myndigheter har pekat på människosmugglare och en omfattande kampanj i sociala medier. Ryktesspridningen tog fart efter ett avgörande i Spaniens högsta domstol som stoppade omedelbara avvisningar av migranter som nått Ceuta eller Melilla sjövägen. The Guardian rapporterar att videor på sociala medier fick unga marockaner långt från gränsen att resa mot Ceuta. Ekonomisk utsatthet och föreställningen att domstolsbeslutet öppnat en väg in i Spanien bidrog enligt intervjuer på plats. Det finns även misstankar om att Marocko medvetet lättade på gränskontrollen. Landet har tidigare använt migration som påtryckningsmedel mot Spanien, bland annat 2021 då över 10 000 människor tog sig in i Ceuta under en diplomatisk konflikt. Under den senaste krisens senare skede använde marockanska säkerhetsstyrkor dock batonger och tårgas för att stoppa nya försök. Bakgrunden är samtidigt en djup konflikt mellan Madrid och Israel. Spanien erkände Palestina 2024, har anklagat Israel för folkmord i Gaza och motsatt sig attackerna mot Iran. Regeringen har också stängt spanskt luftrum för amerikanska flygplan som deltar i angrepp mot Iran. Den iranska anklagelsen knyter samman dessa konflikter med händelserna i Ceuta. Men så länge inga belägg presenteras återstår den som ett politiskt laddat påstående bland flera konkurrerande förklaringar till den största plötsliga migrantvågen vid EU:s yttre gräns i modern tid.

Italien inför gränskontroller mot Spanien – får stöd av Finland och Österrike

Emil Fjellstedt — Sat, 01 Aug 2026 08:31:50 +0000

Italien har tillfälligt återinfört kontroller mot Spanien efter den omfattande gränskrisen i Ceuta. Finlands regering ställer sig bakom Rom, medan Österrike signalerar beredskap att själva skärpa sina Schengengränser om situationen får följdverkningar. Italiens inrikesministerium beslutade på fredagen att under en månad införa riktade kontroller vid flyg- och sjöförbindelserna med Spanien. Åtgärden kommer efter att tiotusentals personer tagit sig in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Kontrollerna riktas enligt Deutsche Welle mot icke-EU-medborgare som anländer från Spanien. Resor för spanska och andra EU-medborgare ska inte påverkas. Italiens utrikesminister Antonio Tajani har beskrivit beslutet som nödvändigt för medborgarnas säkerhet och för att skydda Europas gränser. Premiärminister Giorgia Meloni sade tidigare att Italien var berett att ta till extraordinära åtgärder. Hon beskrev bilderna från Ceuta som ett exempel på hur okontrollerad illegal invandring kan hota säkerheten vid Europas gränser.

Finland ger öppet stöd

Finlands inrikesminister Mari Rantanen har uttryckligen ställt sig bakom Melonis linje. Hon skrev att Spanien enligt hennes bedömning misslyckats med att skydda Schengenområdets yttre gräns och att länder som inte fullgör den skyldigheten inte kan vara med i Schengen. Rantanen sade också att Europas länder bör stödja Melonis förslag. Uppgifterna bekräftas av Yle, som återger den finländska ministerns uttalande och rapporterar att de spanska myndigheterna uppskattade att omkring 49 000 personer hade anlänt till Ceuta under ett dygn. Österrikes förbundskansler Christian Stocker har samtidigt kallat utvecklingen i Ceuta en tydlig varningssignal. Han kräver att Spanien ser till att inga illegala migranter når det europeiska fastlandet och säger att Österrike kan införa tillfälliga Schengenkontroller om landets egna gränser utsätts för press.

Fler regeringar närmar sig Rom

Enligt Euronews har även Nederländerna, Danmark, Tjeckien och Sverige rört sig närmare Italiens position. Frankrike har beslutat att förstärka sina kontroller vid landgränsen mot Spanien, men har samtidigt erbjudit Madrid stöd för att hantera läget i Ceuta. Spanien motsätter sig den italienska åtgärden. Madrid har kallat upp Italiens ambassadör, och utrikesminister José Manuel Albares har sagt att Schengenområdets integritet är garanterad. Han uppgav att i stort sett alla som tagit sig in i Ceuta redan hade återvänt till Marocko och betonade att resande från Ceuta till Spaniens fastland passerar poliskontroller. EU-kommissionens migrationskommissionär Magnus Brunner har också pekat på att Ceuta och Melilla omfattas av särskilda regler i Schengens gränskodex och att kontroller för personer som lämnar enklaverna redan finns kvar.

Åkesson vill stänga ute Spanien från Schengen: ”En invasion”

Redaktionen — Fri, 31 Jul 2026 10:02:33 +0000

SD-ledaren Jimmie Åkesson vill att Spanien utesluts ur Schengen efter gränskrisen i Ceuta. Spaniens inrikesministerium beräknar att omkring 49 000 migranter tagit sig in i den spanska enklaven från Marocko under ett dygn. Uppgiften om antalet kommer från Spaniens inrikesministerium och återgavs av Reuters. Enligt nyhetsbyrån tog sig människor in i Ceuta både landvägen och sjövägen från Marocko. I ett inlägg på X beskriver Åkesson situationen som ”inget mindre än en invasion”. Han kräver att Spanien omedelbart stänger gränsen och skriver att landet annars bör uteslutas ur Schengen, med stängda gränser mot Spanien som följd.

Meloni öppnar för Schengenåtgärder

Italiens premiärminister Giorgia Meloni sade på torsdagen att regeringen förbereder möten med berörda organ. Hon uppgav att Italien efter mötena är berett att använda extraordinära åtgärder för att försvara gränser och säkerhet, däribland en möjlig suspendering av Schengen med Spanien. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kallar i ett eget inlägg Ceuta för en kris för hela Europa. Hon efterlyser omedelbara krismöten inom EU och en gemensam europeisk gränspolitik. Spaniens regering har avvisat Ceutas begäran om nationellt nödläge, med hänvisning till att regelverket inte omfattar migrationskriser. Samtidigt har Madrid förstärkt staden med 200 specialiserade poliser och 60 soldater och meddelat att landet samarbetar med Marocko om återvändandet för personer som tagit sig in olagligt, enligt Reuters.