SpaceX – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 17 Jun 2026 15:36:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg SpaceX – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-datacenter-rymden-rymdbaserad-ai/ Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233384 AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.]]> SpaceX köper Cursor i AI-affär värd 60 miljarder dollar https://nyadagbladet.se/teknik/spacex-koper-cursor-ai-affar/ Tue, 16 Jun 2026 22:18:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233457 SpaceX tar ett stort steg in i utvecklarverktygens värld. Bolaget uppger att det utnyttjar sin köpoption för att förvärva Cursor i en aktieaffär värd 60 miljarder dollar – och placerar därmed ett av AI-kodningens hetaste verktyg direkt i Elon Musks snabbt växande AI-sfär.

Nyheten kom först via SpaceX eget inlägg på X på tisdagen. Kort därefter bekräftade Cursor att bolaget går samman med SpaceX och utlovade "betydande förbättringar" i produkten.

Affären är inte bara ännu ett förvärv i AI-branschen. Den handlar om en mer långtgående vertikal integration: datacenter och beräkningskraft, stora språkmodeller, realtidsdata, distribution till programmerare – och själva verktyget där koden skrivs.

I en färsk anmälan till amerikanska SEC framgår att SpaceX den 16 juni ingick ett fusionsavtal med Anysphere, bolaget bakom Cursor, och ett helägt dotterbolag kallat X67 Inc.

Miljardaffär genom köpoption

Enligt anmälan ska Cursor bli ett helägt dotterbolag till SpaceX. Köpeskillingen bygger på ett indikerat värde på 60 miljarder dollar, motsvarande drygt 620 miljarder kronor, och betalas med SpaceX-aktier.

Transaktionen väntas slutföras under tredje kvartalet 2026, förutsatt att sedvanliga villkor och myndighetsgodkännanden uppfylls.

Bakgrunden är ett tidigare optionsavtal. SpaceX sägs redan i april ha säkrat rätten att köpa Anysphere eller i stället betala en mycket stor avgift för samarbetet. Nu väljer bolaget alltså förvärvsvägen.

Utvecklarverktyget blir AI-front

Cursor har på kort tid blivit ett av de mest omtalade verktygen för AI-assisterad programmering. Produkten används som en kodmiljö där utvecklare kan skriva, ändra, granska och navigera i koden med hjälp av AI-agenter.

SpaceX skriver i sitt inlägg att målet med förvärvet är att bygga "världens mest användbara AI-modeller". Bolaget uppger även att SpaceXAI under de senaste månaderna har tränat en modell tillsammans med Cursor.

Den modellen ska enligt SpaceX släppas både i Cursor och i Grok Build, en formulering som antyder att Musk-sfärens AI-satsning inte bara riktas mot chattbotar, utan mot praktiska arbetsflöden där AI skriver och förändrar mjukvara.

Cursor svarade med att företaget ser fram emot att gå samman med SpaceX för att driva utvecklingen av "användbar AI" vidare.

Techjättarnas nästa slagfält

Förvärvet placerar SpaceX i direkt konkurrens med aktörer som OpenAI, Anthropic, Google och Microsoft – men med en annan sorts paket. Där konkurrenterna ofta säljer modeller, API:er eller molntjänster försöker SpaceX knyta ihop infrastruktur, modellträning, datadistribution via X och ett konkret produktskikt för utvecklare.

Just därför kan affären få betydelse långt utanför kretsen av programmerare. Den som kontrollerar utvecklarens arbetsmiljö får också möjlighet att styra vilka AI-modeller som används, vilka arbetsflöden som blir standard och hur snabbt AI-agenter flyttas från experiment till normal mjukvaruproduktion.

Samtidigt finns risker. AI-kodning har redan väckt frågor om felaktiga ändringar, säkerhetsbrister, beroende av stängda plattformar och ansvar när automatiserade agenter gör ingrepp i affärskritiska system. Ju mer sådana verktyg byggs in i själva infrastrukturen, desto viktigare blir frågan om kontroll, insyn och mänsklig överblick.

Genom köpet skickar SpaceX ett tydligt besked: nästa stora AI-strid handlar inte bara om vem som har den smartaste modellen – utan om vem som äger platsen där arbetet faktiskt utförs.

]]> Musk blir världens första biljonär https://nyadagbladet.se/ekonomi/musk-blir-varldens-forsta-biljonar/ Fri, 12 Jun 2026 15:24:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233169 Elon Musk blir världens första biljonär i och med SpaceX historiska börsnotering, enligt Reuters beräkningar. Rymdbolagets rekordaffär lyfter hans förmögenhet till nivåer ingen annan privatperson tidigare nått. SpaceX börsdebut gör Elon Musk till världens första biljonär. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Musks ägarandel i rymd- och satellitbolaget värderas till omkring 866 miljarder dollar efter noteringen. Bolaget uppges ta in 75 miljarder dollar i börsintroduktionen, vilket beskrivs som rekordnivåer. Före noteringen uppskattade Forbes Musks förmögenhet till omkring 780 miljarder dollar. Reuters beräknar nu att den samlade förmögenheten passerar 1,1 biljoner dollar när SpaceX börjar handlas, inräknat aktier som tillfaller honom över tid.

Musk-premie

SpaceX har vuxit från raketuppstickare till en central aktör inom satellitinternet, uppskjutningar och rymdinfrastruktur. Värderingen bygger dock inte bara på dagens intäkter, utan också på investerarnas förväntningar om framtida tekniska genombrott. Analytiker beskriver det som en tydlig ”Musk-premie”. Matt Kennedy vid IPO-inriktade Renaissance Capital säger till Reuters att SpaceX, likt Tesla, i hög grad är en satsning på Elon Musk som person. Samtidigt väcker Musks växande inflytande frågor om maktkoncentration och bolagsstyrning. Hans imperium omfattar i dag bland annat Tesla, SpaceX, X, Neuralink och The Boring Company, samtidigt som hans politiska utspel ofta får globalt genomslag. Noteringen befäster ändå Musks särställning i det globala näringslivet. Ingen annan miljardär har tidigare varit i närheten av biljonnivån, och avståndet till världens näst rikaste personer är fortsatt mycket stort.]]> SpaceX gör världens största börsnotering https://nyadagbladet.se/ekonomi/spacex-gor-varldens-storsta-borsnotering/ Thu, 11 Jun 2026 22:50:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233105 SpaceX har formellt prissatt sin börsnotering till 135 dollar per aktie. Emissionen innebär att Elon Musks rymd- och AI-bolag tar in 75 miljarder dollar – den största börsnoteringen hittills. SpaceX säljer 555,6 miljoner aktier till garanterna inför noteringen på Nasdaq, där aktien väntas börja handlas på fredagen under tickern SPCX. Den officiella prissättningen bekräftar tidigare uppgifter om en rekordstor transaktion. Med ett emissionsbelopp på 75 miljarder dollar passerar SpaceX med bred marginal Saudi Aramcos notering 2019, då det saudiska oljebolaget tog in 24,9 miljarder dollar. CNBC har tidigare uppgett att noteringen värderar SpaceX till omkring 1,77 biljoner dollar, givet de villkor som bolaget har lagt fram. Efterfrågan beskrivs som stark. Garanterna har enligt TechCrunch möjlighet att sälja ytterligare 83,3 miljoner aktier, vilket vid introduktionspriset skulle kunna ge omkring 11 miljarder dollar till. TechCrunch pekar också på att en syntetisk kryptomarknad på Hyperliquid inför debuten prissatte exponering mot SpaceX till 167 dollar per aktie. Det skulle motsvara förväntningar om en tydlig uppgång när handeln inleds, även om sådana marknader inte är någon säker indikator för den faktiska börsutvecklingen. Noteringen befäster SpaceX som ett av världens högst värderade teknikbolag. Samtidigt väntas investerare granska hur bolaget ska motivera värderingen över tid, bland annat genom Starlink, återanvändbara raketer och de stora AI- och rymdinfrastruktursatsningar som kopplats till Musks bolagssfär. Reuters rapporterade tidigare att upplägget är ovanligt eftersom SpaceX valde ett fast pris inför investerarpresentationerna, i stället för den traditionella modellen med ett prisintervall och efterföljande orderbok. Nyhetsbyrån har också uppgett att noteringen är tänkt som en primär emission, där kapitalet går till bolaget snarare än till säljande ägare. Vid den aktuella värderingen skulle Musks ägarandel kunna föra honom närmare att bli den första personen med en förmögenhet över en biljon dollar. CNBC har samtidigt rapporterat att Musk behåller mer än 82 procent av rösträtten efter erbjudandet.]]> Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-spacexai-colossus-1/ Thu, 07 May 2026 07:13:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229540 Anthropic hyr in sig hos en av sina mest oväntade konkurrenter. Bolaget bakom Claude ska använda hela beräkningskapaciteten i SpaceXAI:s Colossus 1 i Memphis – mer än 300 megawatt och över 220 000 Nvidia-GPU:er.

AI-branschens mest akuta flaskhals är inte längre bara modellerna, utan tillgången till el, chip och datacenter. Det blev tydligt på onsdagen när Anthropic meddelade att bolaget tecknat ett avtal med SpaceX om att använda all kapacitet i Colossus 1, det datacenter i Memphis som byggdes av xAI för Elon Musks AI-satsning Grok.

xAI bekräftar samtidigt att SpaceXAI ska ge Anthropic tillgång till Colossus 1, som beskrivs som en av världens största och snabbast uppförda AI-superdatorer. Enligt bolagen omfattar kapaciteten över 220 000 Nvidia-GPU:er, däribland H100, H200 och de nyare GB200-acceleratorerna.

Affären är anmärkningsvärd eftersom Anthropic och xAI konkurrerar direkt med varandra på marknaden för avancerade AI-modeller. Claude ställs mot Grok, OpenAI:s modeller, Googles Gemini och andra system – samtidigt som utvecklingen kräver allt större fysiska resurser.

Claude får högre gränser

För Anthropic handlar avtalet om omedelbar kapacitet. Bolaget skriver att kapaciteten från Colossus 1 ska vara tillgänglig ”inom månaden” och direkt förbättra tillgången för betalande Claude Pro- och Claude Max-kunder.

Samtidigt höjer Anthropic gränserna för sina tjänster. Claude Code får dubblerade femtimmarsgränser för Pro-, Max-, Team- och vissa Enterprise-konton. Bolaget tar även bort reduceringen av gränser under rusningstid för Pro och Max, samt höjer API-gränserna för Claude Opus-modeller.

Anthropics medgrundare och compute-chef Tom Brown skrev på X att bolaget ”under de kommande dagarna” kommer att skala upp Claude-inferens på Colossus och tackade SpaceX för samarbetet.

Musk: Träningen har flyttats till Colossus 2

Den naturliga frågan är varför Musk skulle hyra ut ett sådant kluster till en konkurrent. Musk själv gav sin förklaring på X: efter att ha träffat ledande personer från Anthropic förra veckan var han imponerad av deras arbete med att göra Claude ”bra för mänskligheten”.

”Ingen utlöste min ondskedetektor”, skrev Musk. Han tillade att han därför var okej med att hyra ut Colossus 1 till Anthropic eftersom SpaceXAI redan hade flyttat träningen till Colossus 2.

Det innebär att Colossus 1, som tidigare förknippades med träningen av Grok, nu snarare tycks användas som extern kapacitet för en stor kund. Flera branschbedömare på X tolkar affären som ett sätt för SpaceXAI att omvandla överkapacitet till intäkter, samtidigt som Colossus 2 används för bolagets egna tyngsta träningskörningar.

Vill bygga datacenter i rymden

Affären slutar inte vid Memphis. Både Anthropic och xAI uppger att Anthropic även uttryckt intresse för att samarbeta med SpaceX kring ”flera gigawatt” orbital AI-kapacitet – i praktiken datacenter i rymden.

xAI skriver att den beräkningskraft som krävs för nästa generations AI-system håller på att växa snabbare än vad markbaserad el, markyta och kylning kan leverera inom relevanta tidsramar. SpaceX lyfts fram som den aktör som genom uppskjutningskapacitet, Starlink-infrastruktur och erfarenhet av satellitkonstellationer kan göra orbital AI-kapacitet till ett ingenjörsprojekt snarare än ett rent forskningskoncept.

Bakgrunden är att SpaceX tidigare i år förvärvade xAI. Reuters rapporterade då att affären värderade SpaceX till omkring en biljon dollar och xAI till 250 miljarder dollar, med en sammanlagd värdering på 1,25 biljoner dollar. Den nya Colossus-affären passar in i den större bilden: SpaceXAI vill inte bara vara en modellutvecklare, utan en vertikalt integrerad AI-infrastrukturaktör.

Oklart pris – men kapaciteten är enorm

De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Varken Anthropic eller xAI anger någon hyresnivå i sina pressmeddelanden.

Skalan ger ändå en bild av storleksordningen. En kapacitet på 300 megawatt motsvarar omkring 2,6 terawattimmar el per år om den används kontinuerligt. Enbart elen skulle vid vanliga industripriser kunna motsvara hundratals miljoner dollar årligen, medan kommersiell GPU-kapacitet på hundratusentals acceleratorer kan värderas i mångmiljardbelopp beroende på utnyttjandegrad och prissättning.

För SpaceXAI kan affären därför vara mer än ett taktiskt slag mot OpenAI. Den kan också visa potentiella investerare att Musk-bolaget kan sälja AI-infrastruktur till externa toppkunder, inte bara använda den för Grok.

Miljöprotester i Memphis

Colossus-projektet har samtidigt mött kritik i Memphis. CNBC rapporterar att xAI:s drift av gasdrivna turbiner vid anläggningen har lett till protester och miljöinvändningar. Data Center Dynamics uppger att NAACP kritiserat Anthropics beslut att använda ett datacenter som enligt organisationen påverkar ett historiskt svart lokalsamhälle.

Affären visar därmed två sidor av AI-racet. För Anthropic är Colossus 1 en snabb lösning på växande kapacitetsproblem. För SpaceXAI är den ett bevis på att bolaget kan bli en leverantör av strategisk AI-infrastruktur. För allmänheten blir frågan större: när artificiell intelligens kräver egna kraftverk, datacenterstäder och till slut kanske satellitbaserade serverhallar, flyttas makten över tekniken till dem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen.

]]> NED erkänner: Vi smugglade Starlink till Iran för att underblåsa upploppen https://nyadagbladet.se/utrikes/ned-starlink-smuggling-iran-upplopps/ Fri, 27 Feb 2026 16:23:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222749 NED:s ordförande Damon Wilson skröt inför ett kongressutskott den 24 februari om att organisationen smugglat in omkring 200 Starlink-terminaler till Iran under de våldsamma upploppen i januari – men tystades mitt i meningen av en kongressledamot. Det var under en kongressutfrågning inför representanthusets underutskott för utrikesfrågor och biståndsanslag som National Endowment for Democracys (NED) ordförande Damon Wilson avslöjade att hans organisation "tidigt börjat stödja driftsättningen och användningen av ungefär 200 Starlink-terminaler" i samband med våldet som drabbade Iran i januari. Innan Wilson hann avsluta meningen avbröts han av utskottets oppositionsledare, representanten Lois Frankel: — Vet du vad, jag avbryter dig. Vi borde nog inte prata om det här, sade Frankel. Wilson hade dessförinnan tagit äran för att ha möjliggjort informationsflödet in och ut ur Iran under upploppen. "Det vi ser i dag – Endowment har gjort investeringar under år som har säkerställt att det funnits säkra kommunikationer, inklusive Starlinks… som möjliggjorde informationsflödet både till och från landet", sade han inför utskottet.

Smuggling via diplomatisk väska

Hur Starlink-terminalerna tagit sig in i det sanktionsdrabbade Iran har länge varit oklart. En ledtråd uppdagades nyligen när en nederländsk diplomat greps på Imam Khomeini-flygplatsen i Teheran med flera Starlink-enheter och satellittelefoner i sitt bagage – en incident som rapporterades av Teheran Times. Diplomatens utrustning beslagtogs och han lämnade landet. New York Times hade tidigare beskrivit ett "löst sammansatt nätverk av aktivister, utvecklare och ingenjörer" som smugglat in terminalerna. Det framgår nu att NED åtminstone delvis finansierat och koordinerat detta nätverk.

Iran har blivit NED:s snabbast växande program

Wilson beskrev Iran som en topprioritering för organisationen och uppgav att det numera är ett av NED:s största program globalt. Han tog även äran för att ha bidragit till att rörelsen "Kvinna, Liv, Frihet" fick internationell spridning efter att den kurdisk-iranska kvinnan Mahsa Amini avled i polisförvar 2022. "Om du tänker på effekten av vårt arbete i Iran – anledningen till att Kvinna, Liv, Frihet-rörelsen startade med en enkel slöja – den historien om Mahsa Amini kunde ha försvunnit som en regional nyhet i Iran. Men NED:s partners hjälpte till att bevaka den händelsen, sprida den till världen och föra tillbaka den till Iran", sade Wilson. Wilson hävdade också att NED:s partnerorganisationer dokumenterat 17 000 dödsfall under januariupploppen, och att "potentiellt upp emot 30 000 fall granskas av våra partners". Som The Grayzone rapporterat härstammar siffran 30 000 döda från en oppositionsaktivist med nära band till självutnämnde "kronprinsen" Reza Pahlavi.

Grundad av CIA

National Endowment for Democracy grundades 1982 under dåvarande CIA-chefen William Caseys ledning, i syfte att finansiera regimskiften och politiska rörelser utomlands via NGO:er, medieredaktioner och politiska partier. NED:s medgrundare Allen Weinstein medgav öppet 1991 att "mycket av det vi gör i dag gjordes i hemlighet av CIA för 25 år sedan". Organisationen, som finansieras med federala anslag, tillämpar sedan 2025 en policy om skyddsansvar som innebär att namnen på lokala anslagsmottagare hemlighålls – något Wilson under utfrågningen försvarade med hänvisning till säkerheten för bidragstagare på fältet.]]> Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter https://nyadagbladet.se/teknik/musk-planerar-datacenter-i-rymden-med-starlink-satelliter/ Sun, 02 Nov 2025 07:31:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216106 Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft. Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet. I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter. Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa. Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera. Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga. — Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar. Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship. — Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry. Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.]]> Bråk mellan Musk och Trump eskalerar – SpaceX-kontrakt hotade https://nyadagbladet.se/utrikes/brak-mellan-musk-och-trump-eskalerar-spacex-kontrakt-hotade/ Fri, 06 Jun 2025 08:56:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=207391 Ett offentligt bråk har blossat upp mellan techmiljardären Elon Musk och USA:s president Donald Trump. Det som började med Musks kritik mot Trumps budgetförslag har eskalerat till allvarliga anklagelser om Trumps inblandning i Epstein-utredningen och hot om att avsluta statliga kontrakt med Musks företag. Konflikten inleddes när Musk offentligt kritiserade Trumps budgetförslag och kallade det en "vidrig styggelse" full av onödigt slöseri. "Jag står bara inte ut med det längre. Denna massiva, upprörande, fläskfyllda kongressutgiftsproposition är en vidrig styggelse", skrev han på X under tisdagen. Kritiken markerade ett avsteg från den tidigare nära relationen mellan de två, där Musk bland annat har fungerat som rådgivare till Vita huset och lett Department of Government Efficiency (DOGE). Trump svarade  på kritiken under en pressträff med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och uttryckte besvikelse över Musk. – Jag är besviken på honom. Jag har hjälpt Elon mycket och jag tror att han saknar Vita huset, sa Trump. Han fortsatte på sin plattform Truth Social: "Elon var 'utmattad', jag bad honom att gå, jag tog bort hans EV-mandat som tvingade alla att köpa elbilar som ingen annan ville ha (vilket han visste i flera månader att jag skulle göra!), och han blev helt GALEN!".

Musk eskalerar

Musk gick till motangrepp genom att anklaga Trump för att vara del av Epstein-utredningen. I ett inlägg på X skrev han: "Dags att släppa den riktigt stora bomben: Donald Trump finns med i Epsteinutredningen. Det är den verkliga anledningen till att den ännu inte offentliggjorts". Bråket har fått konkreta konsekvenser. Teslas aktiekurs sjönk efter den offentliga dispytens eskalering, och det finns nu osäkerhet kring SpaceX:s statliga kontrakt. Trump har hotat att avsluta dessa och skrev på Truth Social: "Den enklaste vägen att spara pengar i vår budget – miljarder och åter miljarder dollar – är att avsluta Elons statliga subventioner och kontrakt". Som svar meddelade Musk att SpaceX kommer att avveckla sitt Dragon-rymdskepp, som levererar förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS. Rapporter gör gällande att situationen har lett till krismöten i Vita huset, där både Musks och Trumps team arbetar för att hantera konflikten. Bakgrunden till Musks budgetkritik tros delvis bero på frustration över uteblivna fördelar från Trumpadministrationen, enligt vissa källor. Hur detta offentliga bråk kommer att påverka relationen mellan Musk och Trump, samt deras respektive verksamheter, återstår att se medan situationen utvecklas.]]> Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar https://nyadagbladet.se/vetenskap/starlink-expansion-hotar-astronomi-forskare-larmar-om-okade-storningar/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/starlink-expansion-hotar-astronomi-forskare-larmar-om-okade-storningar/#respond Fri, 25 Oct 2024 09:27:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=191710 Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare. Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter. Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer. Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy. – Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier. Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas. Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess. – Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade. – Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen. [caption id="attachment_34751" align="alignnone" width="500"]SpaceX Starlink satellit 6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.[/caption]

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens. Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt. – De skjuter upp 40 av de här 'fullmånarna' varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken. Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna. – FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/starlink-expansion-hotar-astronomi-forskare-larmar-om-okade-storningar/feed/ 0 Lyckad testflygning för SpaceX https://nyadagbladet.se/teknik/lyckad-testflygning-for-spacex/ https://nyadagbladet.se/teknik/lyckad-testflygning-for-spacex/#respond Mon, 14 Oct 2024 07:21:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=191051 Vid SpaceX senaste testflygning fångades en del av raketen in när den återvände till uppskjutningsplatsen. Det är första gången någonsin som detta testats och innebär i praktiken att man kan återanvända uppskjutande raketer. Under söndagen genomförde man sin femte testflygning av raketen Starship i Texas. Under testet manövrerades startraketen, även kallad booster, tillbaka bredvid sitt uppskjutningstorn där den fångades upp av ett par gigantiska mekaniska armar. Det är första gången någonsin som någon testat detta och trots svårighetsgraden lyckades SpaceX vid första försöket. – En dag för historieböckerna, säger ingenjörerna på SpaceX, enligt BBC. Tanken är att man ska kunna återanvända raketen, vilket gör att kostnaderna minskar markant. Den övre delen, som transporterar astronauter och last, landade sedan framgångsrikt i Indiska oceanen. Även där är tanken att man ska kunna återanvända den övre sektionen.

Mars nästa?

Grundaren Elon Musk är därmed ett steg närmare sin dröm om att en dag skicka människor till Mars. "Världen bevittnade hur framtiden kommer att se ut när Starship börjar transportera besättning och gods till destinationer på jorden, månen, Mars och bortom", skriver SpaceX på sin hemsida.   ]]> https://nyadagbladet.se/teknik/lyckad-testflygning-for-spacex/feed/ 0