sömn – Nya Dagbladet

sömn – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 04 Sep 2026 05:09:56 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg sömn – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan https://nyadagbladet.se/halsa/minnesproblem-langsammare-rening-hjarnan/ Fri, 04 Sep 2026 05:09:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239324 Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar. Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens. I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts. — Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem. I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer. Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare. Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken. En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor. Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras. Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling. — På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.]]> Kvinnor och män upplever nattsömnen olika https://nyadagbladet.se/halsa/kvinnor-och-man-upplever-nattsomnen-olika/ Mon, 29 Jun 2026 06:11:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234165 Kvinnor och män tycks inte bara sova på olika sätt, utan också uppfatta natten olika. Ny forskning från Karolinska Institutet visar en tydlig skillnad mellan uppmätt och upplevd sömnkvalitet. Forskarna har undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors sömn, både genom självskattningar och objektiva mätningar. Studien omfattade 238 kvinnor och 238 män i åldern 29–85 år. Resultaten pekar på att skillnaderna även handlar om hur sömnen registreras och minns. Deltagarna fick registrera sin sömn under en natt i hemmet med polysomnografi, en metod som mäter bland annat hjärnaktivitet, andning och rörelser under sömnen. Morgonen efter fick de själva skatta sin sömnkvalitet. Resultaten, som publicerats i Sleep Advances, visar ett tydligt mönster. Kvinnor skattade generellt sin sömn som sämre än män, trots att mätningarna i flera avseenden visade bättre sömn. Kvinnorna hade bland annat färre uppvaknanden per timme, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn än männen, enligt Karolinska Institutet. — Det är en paradox, men vi har hittat en möjlig förklaring till varför sömnkvaliteten upplevs så olika, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Män minns färre uppvaknanden

Enligt forskarna skattade kvinnor antalet uppvaknanden under natten betydligt närmare det som faktiskt uppmättes. Män underskattade däremot hur många gånger de hade varit vakna, vilket tyder på en skillnad i hur nattens avbrott uppfattas eller finns kvar i minnet. Män hade också i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvaknande. Män med korta uppvaknanden skattade i regel sin sömn som god, medan kvinnor som grupp skattade sömnen som sämre oavsett om uppvaknandena var korta eller längre. Skillnaden framstår därmed inte bara som en fråga om faktisk sömn, utan också om hur kroppen och hjärnan tolkar nattens händelser. När forskarna tog bort män med korta, knappt märkbara uppvaknanden ur analyserna försvann skillnaden i självrapporterad sömnkvalitet mellan könen. — Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor. Vi vet ännu inte vad detta beror på, säger Torbjörn Åkerstedt.

Skillnaderna ökade med åldern

Skillnaderna blev tydligare med åldern. Män fick då mindre djupsömn och fler uppvaknanden per timme, medan kvinnornas uppmätta sömn försämrades i lägre grad. Samtidigt fortsatte kvinnor att rapportera sämre sömnkvalitet än män. En begränsning är att sömnen bara mättes under en natt.]]> Ny studie: Pensionärer hittar ny balans i vardagen https://nyadagbladet.se/halsa/pensionarer-hittar-ny-balans-i-vardagen/ Mon, 22 Jun 2026 05:52:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233728 Efter ett långt arbetsliv kan pensioneringen ge mer utrymme för vila. En svensk studie visar att personer som haft fysiskt krävande arbeten ofta sover mer efter pensionen – samtidigt som vardagens aktivitetsmönster förändras. Forskare vid Stockholms universitet följde 112 personer mellan 60 och 72 år före och efter pensioneringen. Deltagarna bar aktivitetsmätare under en vecka vid varje mättillfälle och fyllde även i enkät och dagbok. Den vetenskapliga studien, publicerad i European Review of Aging and Physical Activity, bygger på en tilläggsundersökning till SLOSH, Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Forskarna analyserade hur tiden fördelades mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.

Störst förändring för kroppsarbetare

Resultaten visar att övergången till pension framför allt innebar mer sömn. Förändringen var tydligast bland personer som före pensionen haft de mest fysiskt krävande arbetena. Professor Hugo Westerlund vid Stockholms universitet, en av studiens författare, säger att vardagen efter pensioneringen i tidigare forskning visat sig bli mer lik helgerna före pensionen. — I en tidigare studie såg vi att vardagen efter pensioneringen blir lite mer som helgerna var innan, man kan sova lite längre på morgonen och få den sömn man behöver. Det nya är att vi ser att det särskilt är de som haft de mest fysiska arbetena som påverkas mest av övergången till pension, säger han. — Det stämmer med tidigare forskning som visat att de som haft ansträngande arbeten och rapporterat hälsoproblem ofta mår bättre efter pensioneringen, fortsätter han.

Aktiviteten jämnas ut

Studien visar också att skillnaderna i fysisk aktivitet mellan grupper minskade efter pensionen. Personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten rörde sig mindre, medan personer med mer stillasittande yrken tenderade att bli mer aktiva. Forskarna betonar att minskad aktivitet efter ett långt kroppsarbete inte nödvändigtvis behöver vara negativ. I stället kan den spegla en bättre balans mellan belastning och återhämtning. Enligt Westerlund undersökte studien inte bara ett tvärt slut på arbetslivet, utan även vad som händer när arbetstiden minskar med minst hälften i samband med pensioneringen. — Om man ser till annan forskning som gjorts i vår grupp så verkar det för många vara väldigt bra att gå ner i tid, kanske byta jobb eller arbetsuppgifter, men att fortsätta arbeta åtminstone deltid. Då kan man få en bra balans med fördelar från både arbetet och pensioneringen, säger han. Forskarna menar att råd om fysisk aktivitet till pensionärer bör anpassas efter tidigare arbetsliv och hälsosituation.]]> Finsk forskare vill se natur på recept i vården https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-natur-pa-recept-varden/ Thu, 30 Apr 2026 04:54:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228914 Naturkontakt kan förbättra det psykiska välbefinnandet, sömnen och funktionsförmågan – särskilt bland äldre och patienter inom primärvården. Det visar en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, där läkaren Annika Kolster föreslår att vården i högre grad ska kunna ge recept på naturbaserade aktiviteter för patienter. I Finland växer intresset för så kallad "natur på recept" – ett sätt för vården att använda vistelse i gröna miljöer som komplement till traditionell behandling. Annika Kolster har i sin avhandling Supporting Health and Wellbeing Through Nature-Based Interventions in Primary Care undersökt naturbaserade insatser för äldre på servicehus och patienter vid en vårdcentral, skriver Helsingfors universitet. En av studierna omfattade 854 äldre personer på 25 servicehus i Helsingforsregionen. Studien visar på ett samband mellan ökad naturkontakt och bättre psykiskt välbefinnande, särskilt bland personer med sämre rörlighet. — Hos de äldre invånarna i ett servicehus fanns ett samband mellan en starkare naturkontakt och bättre psykisk hälsa. Naturen var mycket viktig för dem, till och med viktigare än jag kunde vänta mig. Jag tror att man genom att stärka naturkontakten kan förbättra äldres funktionsförmåga och allmänna välbefinnande, säger Kolster enligt universitetet.

Gruppvandringar gav positiva resultat

Avhandlingen innehåller även en mindre fältstudie med 79 patienter vid en vårdcentral i Sibbo. Under åtta veckor jämfördes guidade naturvandringar i grupp med ett mer traditionellt träningsprogram. Deltagarna i naturgruppen upplevde ett ökat psykiskt välbefinnande och bättre sömn, enligt forskningen. Kolster lyfter även sociala faktorer som viktiga – promenader och friluftsaktiviteter kan bli lättare att fortsätta med när de sker i grupp. I avhandlingen studerar Kolster även naturbaserade gruppaktiviteter inom forskningsprojektet RECETAS, där ensamma äldre på servicehus i Helsingfors deltog. Projektet undersöker om sociala aktiviteter i naturmiljö kan minska ensamhet och stärka välbefinnande bland äldre. Hela 57 procent av deltagarna i naturgruppen uppgav att de kände sig mindre ensamma, medan 96 procent skulle rekommendera insatsen till andra äldre.

Komplement till vården

Kolster menar att naturremisser bör användas mer inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om att patienter rekommenderas promenader, gruppverksamhet utomhus eller andra aktiviteter i skog och mark. Sådana icke-medicinska metoder kan enligt Kolster både främja hälsa och användas vid befintlig sjukdom. Hon pekar bland annat på äldre, personer med psykisk ohälsa och arbetslösa som grupper där naturremisser skulle kunna användas mer. Metoden är inte ny. En brittisk studie från 2024 med över 8 000 deltagare visade att naturaktiviteter på recept kunde öka välbefinnandet och minska ångesten hos personer med psykisk ohälsa. Även tidigare forskning har pekat på psykiska och fysiska hälsofördelar, bland annat att patienter får lägre blodtryck samt att det kan bidra till att minska skador från luftföroreningar för dem som bor i stadsmiljö.

Oro för minskad naturkontakt

Kolster kopplar resultaten till en bredare oro för att människor i moderna samhällen får allt mindre vardaglig kontakt med naturen. — Jag är rädd för att människans fjärmande från naturen orsakar ökade symptom och sjukdomar. Jag är särskilt orolig över utarmningen av naturens mångfald. Vi förstår kanske inte ens riktigt vilka konsekvenser det kan få för hälsan. Riktningen kan ändras, men vi har redan bråttom att agera, säger hon. Enligt Helsingfors universitet visar avhandlingen att naturkontakt kan vara ett sätt att stärka hälsa och välbefinnande i primärvården – inte som en ersättning för medicinsk behandling, utan som ett komplement.]]> Nya sömnråd ska hjälpa barn och unga att sova bättre https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-somnrad-barn-unga/ Mon, 13 Apr 2026 06:58:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227364 Allt fler barn och unga har svårt att sova. Nu lanseras nya nationella råd som ska göra vardagen enklare för både familjer, skola och vård. Folkhälsomyndigheten har tagit fram nya rekommendationer för goda sömnvanor hos barn och unga. Rekommendationerna är åldersanpassade och riktar sig till barn och unga i åldrarna 0–25 år. Råden lyfter bland annat regelbundna sovtider, lugna kvällsrutiner, mindre skärmanvändning före läggdags och en sovmiljö som är anpassad för sömn. Enligt Folkhälsomyndigheten är bakgrunden att många barn och unga i dag sover för lite, särskilt under skolåren. I underlaget pekas också sena läggtider och återkommande insomningssvårigheter ut som vanliga problem i vissa åldersgrupper. – Bakgrunden till arbetet är att många barn och unga i dag sover för lite, särskilt under skolåren. Men många kan förbättra sin sömn genom att se över sina rutiner och skapa bättre förutsättningar för återhämtning i vardagen, säger Filip Gedin, utredare på Folkhälsomyndigheten. Regeringen beskriver satsningen som en del av ett bredare arbete för barns och ungas hälsa. Sömnbrist kopplas bland annat till risk för psykisk ohälsa, skolstress och övervikt, enligt regeringen. – Vi har en sömnkris i Sverige, där alldeles för många barn och unga sover för lite. God sömn är avgörande för barns och ungas psykiska hälsa och förmågan att hantera vardagens krav och möjligheter, säger socialminister Jakob Forssmed, i ett pressmeddelande. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell betonar att råden ska vara praktiskt användbara i vardagen. – Vi vet att en god nattsömn har betydelse för hälsan. Vår förhoppning är att råden ska vara användbara i vardagen och bidra till en positiv utveckling av sömnvanor hos barn och unga, säger hon.]]> Forskningen är tydlig: tuppluren gör dig smartare och friskare https://nyadagbladet.se/halsa/tupplur-halsa-forskning/ Sun, 05 Apr 2026 08:06:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226306 En kort middagsvila kan göra mer för din hjärna och kropp än du kanske tror. Forskning från flera håll pekar på att regelbundna tupplurar förbättrar minnet, minskar stress och till och med skyddar hjärtat – och det räcker med bara en kvart. I flera länder runt Medelhavet och i delar av Asien är middagsvilan en självklar del av vardagen. I Sverige är tuppluren däremot fortfarande förknippad med lättja. Men forskning visar att man inte behöver ha dåligt samvete för att man tar sig en lur på eftermiddagen – tvärtom gör det oss faktiskt gott.

Skärper hjärnan

Det krävs inte mycket: mellan 20 och 30 minuter räcker för att ge hjärnan en påtaglig skjuts. Enligt den indiska vårdkoncernen Apollo Hospitals kan effekten på fokus, reaktionsförmåga och kognitiv skärpa hålla i sig i upp till ett helt dygn efter vilan. I en brasiliansk studie delades studenter in i två grupper efter att ha pluggat in nytt material – den ena gruppen fick ta en tupplur, den andra höll sig vaken. Vid ett senare test visade det sig att de som vilat hade betydligt lättare att återkalla det de lärt sig. Förklaringen tros vara att hjärnan under sömnen sorterar och befäster ny information. I en klassisk NASA-studie fick piloter sova i 26 minuter under arbetstid. Resultatet: de var 54 procent mer alerta och presterade 34 procent bättre jämfört med kollegorna som inte vilade. Studien har sedan dess blivit en referenspunkt för arbetsplatser som vill öka produktiviteten genom schemalagd vila. En studie från University College London, publicerad 2023, visar dessutom att regelbundna tupplurar kan motverka hjärnskrumpning – den gradvisa minskning av hjärnvolymen som sker naturligt vid åldrande.

Skyddar kroppen

Regelbundna tupplurar – ungefär 30 minuter tre gånger i veckan – kan minska risken för hjärtproblem. Det visar forskning från John Moores University i Liverpool och Harvard University. Kopplingen verkar gå via stressreduktion: kroppen får ett tillfälle att återhämta sig, vilket sänker blodtrycket och minskar belastningen på hjärt-kärlsystemet. Samma mekanism förklarar varför vältränade idrottare förbättrar sina prestationer med regelbunden dygnsvila. I en studie från 2019 med 212 äldre deltagare med högt blodtryck visade sig en daglig tupplur sänka blodtrycket med i genomsnitt 5,3 mmHg – ett värdefullt komplement till medicinsk behandling. Forskning visar också att sömnbrist driver upp inflammationsmarkörer i kroppen – men att en kort tupplur kan motverka effekten. En metaanalys från 2016 visar att tupplurar under 40 minuter inte ökar risken för metabolt syndrom eller typ 2-diabetes – till skillnad från längre tupplurar, där risken stiger. Forskning tyder också på att kortare tupplurar – under en timme – kan vara kopplade till lägre kroppsvikt, sannolikt för att vilan minskar behovet av snabb energi från mat.

Minskar stress och förlänger livet

Regelbunden vila under dagen har visat sig dämpa kroppens stressreaktion. I en undersökning uppvisade deltagare som inte tog tupplurar högre stressnivåer än de som regelbundet vilade. Effekten bedöms vara särskilt viktig för män, som enligt forskningen löper en förhöjd risk att drabbas av stressrelaterade hälsoproblem. Tuppluren är med andra ord inte ett tecken på svaghet – den är ett verktyg.]]> Global studie avslöjar: Nästan ingen når målen för sömn och motion https://nyadagbladet.se/halsa/global-studie-avslojar-nastan-ingen-nar-malen-for-somn-och-motion/ Wed, 14 Jan 2026 06:04:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219657 De flesta människor har svårt att både sova tillräckligt och röra på sig tillräckligt, visar en ny global studie. Forskningen pekar på att god sömn kan vara det första steget mot en mer aktiv livsstil. Forskare vid australiensiska Flinders University har analyserat över 28 miljoner dagars hälsodata från mer än 70 000 personer världen över. Resultaten, publicerade i tidskriften Communications Medicine, visar att färre än 13 procent regelbundet uppnår de rekommenderade målen för både sömn och fysisk aktivitet. De flesta når varken sju till nio timmars sömn eller minst 8 000 steg per dag. Närmare 17 procent sov i genomsnitt mindre än sju timmar och tog färre än 5 000 steg dagligen – en kombination som kopplas till ökad risk för kroniska sjukdomar, viktökning och psykisk ohälsa.

Sömnen påverkar aktiviteten – inte tvärtom

Studien visar att sömnkvalitet har större påverkan på nästa dags aktivitetsnivå än vad fysisk aktivitet har på nattens sömn. — Vi fann att en god natts sömn, särskilt högkvalitativ sömn, ger förutsättningar för en mer aktiv dag. Personer som sov bra tenderade att röra sig mer dagen efter, men extra steg förbättrade inte sömnen den natten, säger Josh Fitton, doktorand vid Flinders University, enligt MedicalXpress. Intressant nog visade data att sex till sju timmars sömn var kopplat till flest steg dagen efter – men forskarna betonar att sömnkvaliteten är lika viktig som längden. De som sov mer effektivt, det vill säga tillbringade mindre tid med att vända och vrida sig, var genomgående mer aktiva.

"Prioritera sömn"

Professor Danny Eckert, seniorförfattare till studien, menar att resultaten väcker frågor om hur realistiska dagens hälsorekommendationer är. För den som jonglerar arbete, familj och andra krav kan fokus på sömn vara det första steget mot en mer aktiv tillvaro. — Att prioritera sömn kan vara det mest effektiva sättet att öka din energi, motivation och förmåga att röra dig, säger han. Enkla förändringar som att minska skärmtid före sänggående, hålla regelbundna sovtider och skapa en lugn sovmiljö kan göra stor skillnad, enligt forskarna. — Vår forskning visar att sömn inte bara är ett passivt tillstånd – det är en aktiv bidragande faktor till din förmåga att leva ett hälsosamt, aktivt liv, säger professor Eckert.]]> Svårt att sova? Här är tipsen för sömnproblem https://nyadagbladet.se/halsa/svart-att-sova-har-kommer-tips-mot-somnproblem/ https://nyadagbladet.se/halsa/svart-att-sova-har-kommer-tips-mot-somnproblem/#comments Sun, 28 Dec 2025 17:25:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=121517 Många svenskar lider av sömnproblem och när man känner att man testat allt, vill man ändå testa lite till. Kanske en godnattsaga för vuxna? Eller kanske är det dags att måla om sovrummet i blått? Här är några tips på vad man kan göra för att sova bättre.

Artikeln publicerades ursprungligen den 17 april 2022.

Sömnproblem blir allt vanligare i Sverige och enligt Folkhälsomyndigheten har varannan svensk sömnproblem. Det finns mängder med artiklar och råd angående sömn och ja, det är bra och informativa råd som bör testas. Däremot kanske man känner vid en punkt att man testat att ha rutiner, inte sitta vid skärmar innan läggdags, släcker ner, stressar ner och att man ändå ligger där sömnlös om natten. Då kan det vara tacksamt med en lite annorlunda lista på vad man kan testa i stället. Lyssna på en godnattsaga Om man tror att godnattsagor endast är till för barn är man fel ute. En relativt ny trend är nämligen godnattsagor för vuxna. Ofta består de av lugna, händelselösa berättelser som man kan lyssna på via podcasts eller ljudböcker. På engelska finns bland annat en populär podcast som heter ”Get Sleepy” och i Sverige har podden ”Somna med Henrik” blivit populär. Den berättar inte direkt sagor men den gode Henrik beskriver det själv som att han ”pratar en till sömns”. Denna metod kan fungera bra för någon som har skenande tankar eller gärna vill ha ljud när man sover. Även sömnhypnos har blivit mer och mer populär. På exempelvis Youtube finns ett antal kanaler där man kan pröva på att hypnotisera sig till sömn. Aromaterapi Eteriska oljor som utvinns ur bland annat blad och blommor menar man ska kunna främja både hälsa och välmående. Det finns flera olika sätt att använda så kallad aromaterapi som exempelvis genom aromalampor, kroppsoljor och badbomber. Det vanligaste är att använda det som doft eller att massera in det i huden, men var dock noga med att läsa instruktioner då eteriska oljor kan vara giftiga i stora mängder (de ska inte förtäras), understryker webbtidningen Hälsa som Livsstil. En meta-analys på 34 studier från 2021 visar att aromaterapi via doft kan hjälpa mot olika sömnproblem. Den visade att det även kan hjälpa mot ångest, depression och stress. Främst var effekten från lavendel störst. I en studie från 2006 som gjordes på kvinnor som gick på college visades det även där att speciellt lavendel förbättrade sömnen för 60 procent av kvinnorna och även hjälpte mot depression. [caption id="attachment_121529" align="alignnone" width="2560"]

Foto: Sharon McCutcheon/Unsplash[/caption] Växter Vill man inte pyssla med oljor kan man istället välja växter. Att placera en eller kanske flera i sovrummet kan nämligen hjälpa till med sömnen, enligt en artikel från Epoch Times. Växterna ska kunna lugna, förbättra luftkvaliteten, öka luftfuktigheten (bra på vintern), ta bort giftiga ämnen i luften och till och med ha potential att sänka blodtryck. Några växter som är bra att ha i sovrummet är Jasmin, Aloe Vera, Svärmorstunga, Murgröna och Gardenia. Lavendel är också optimalt att ha i sovrummet, dock behöver den mycket ljus och trivs bäst utomhus under sommaren. Trivs inte plantan inomhus kan man torka blommorna och lägga i små påsar och lägga i sovrummet för att få den härliga, men också lugnande doften. Eller varför inte plocka en liten bukett? Be om hjälp Många sömnproblem kan bero på att man ligger och oroar sig över diverse saker. Kanske är det pengar, kärlek eller något helt annat. Ett tips är alltid att försöka prata om problem med en vän, familjemedlem eller kanske rent av en psykolog. Det kan också hjälpa att be högre makter om hjälp eller helt enkelt att skriva ner exempelvis ”Hjälp mig att lösa det här problemet” eller be rakt ut i luften. Även om man inte är troende kan detta faktiskt hjälpa, dels eftersom man ger problemet uppmärksamhet men också psykologiskt lägger det utanför sig själv. Det kanske kan kännas fånigt till en början, men rekommenderas att testa. Placera sängen rätt Enligt den kinesiska filosofin Feng Shui menar man att sängen bör placeras så att man ser dörröppningen, men inte är i direkt linje med den. Detta för att det är en trygghet att se dörren, men om man är i direkt linje till den kan det i sig orsaka otrygghet eftersom man är mer sårbar. Om det inte går att placera sängen på det sättet kan man ställa ut en spegel så man ser dörren. Placera heller inte sängen vid ett fönster om du bor på bottenvåningen eftersom det kan skapa en känsla av otrygghet. Huvudgaveln bör placeras mot en vägg, men resterande sidor bör vara fria. Var dock noga med att inte placera sängen mot en vägg där det finns en toalett. Frågar man den berömde yogagurun Sadhguru ska man heller inte placera huvudet mot norr, eftersom det gör att blodet går upp mot hjärnan och har man för mycket cirkulation i hjärnan kan man inte heller sova fridfullt. [caption id="attachment_121535" align="alignnone" width="1920"]

Foto: Pixabay[/caption] Välj rätt färger Även om området inom psykologi och färger fortfarande är relativt outforskat finns det ändå indikationer på att färger kan påverka. Att välja rätt färger i sovrummet skulle därför kunna hjälpa till att få bättre sömn. Schweiziske Max Lüscher, psykoterapeuten som är känd för sitt färgtest, ett test som ska kunna mäta en individs psykologiska tillstånd genom färger. Han menade att just blått visade på "passivitet, lugn och ömhet". Enligt en undersökning som gjordes via Travelodge i Storbritannien visades att de som sov i blå sovrum sov bäst. I genomsnitt sov man 7 timmar och 52 minuter ostört i blå rum. Andra bra färger att ha i sovrummet är rosa, gult, silver, grönt och orange, enligt samma undersökning. Lila var dock den värsta färgen att ha i sovrummet då det är en väldigt stimulerande färg som är kreativt inspirerande, vilket i sig kan skapa bland annat mardrömmar. Undvik också rött, grått, och brunt, enligt samma undersökning. Trygg plats Även om man gör allt för att känna sig trygg och lugn i sitt sovrum kan otryggheten ändå finnas där inom en själv. Under 2021 uppgav 43 procent av svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år att man upplever besvär som ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten. Inom psykologin finns det ett begrepp som ofta kallas "Trygg plats", vilket innebär att man själv skapar en inre plats hos sig själv där man upplever ett lugn genom en visualiseringsövning. "Du använder inre bilder för att förändra din känslomässiga upplevelse av nuet", skriver man i programmet Hantera Känslor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att använda sig av en egen trygg plats när man ska sova, speciellt om man lider av ångest, kan därför vara hjälpsamt. Programmet Hantera Känslor har en hjälpsam guide för hur man går till väga. Mindre tips och tricks Känner man att ingenting fungerar och vill testa relativt enkla saker för att möjligen få sig en blund har vi samlat några mindre tips från en video av The Bright Side.

Försök hålla ögonen öppna och tänk upprepande: ”Jag ska inte somna” – detta ska tydligen kunna ”lura” kroppen att istället göra tvärtemot och somna.
Ett knep ska vara att ligga i sängen och spänna alla muskler från tårna och uppåt så mycket man orkar en stund, det ska sedan hjälpa till att kunna slappna av enklare.
Försök att tänka igenom hela dagen – från att man vaknar till att man åter är i sängen. Gå igenom varenda tråkig detalj.
Titta inte på klockan – det stressar mer än det hjälper.
Rulla ögonen bakåt, det ska stimulera rörelsen som ögonen gör i sömnen och därför kunna hjälpa att somna.
Tvätta ansiktet med kallt vatten – även om man tror att det ska ha en uppiggande effekt kan det i själva verket sänka kroppstemperaturen och hjärtslag, vilket gör det lättare att somna.
Sov med en kudde mellan benen för att undvika att vända och vrida på dig för mycket. Det kan också hjälpa till att hålla ryggen och höfterna i en bra position.

]]> https://nyadagbladet.se/halsa/svart-att-sova-har-kommer-tips-mot-somnproblem/feed/ 1 Bastubadare mår bättre än andra https://nyadagbladet.se/halsa/bastubadare-mar-battre-an-andra/ https://nyadagbladet.se/halsa/bastubadare-mar-battre-an-andra/#respond Sat, 16 Nov 2024 07:07:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=193470 Av en ny studie att döma tycks bastubad ha mycket positiva effekter på människors fysiska och mentala hälsa. − Den visar att bastubadare är gladare, sover bättre, har mer energi och skattar sin mentala och fysiska hälsa bättre än gruppen som inte badar bastu, säger Hans Hägglund som är initiativtagare och medförfattare till studien. 66 procent, av 971 personer mellan 25 och 74, år som svarade på frågorna om bastuvanor badade bastu minst en gång i månaden – och jämfördes sedan med en grupp som inte bastubadade alls. − Gruppen med bastubadare var något yngre, det var lite fler män, det fler som var i arbete eller hade en anställning, de var något mer fysiskt aktiva och det var färre som rökte. Däremot var det fler i denna grupp som drack alkohol, förklarar Hägglund i ett pressmeddelande. Tidigare finska bastustudier har antytt att man behöver basta nästan dagligen för att uppnå positiva hälsoeffekter, men denna gång nådde man enligt Hägglund en annan slutsats. − Det mest optimala verkar vara att bada bastu en till fyra gånger i månaden, de förefaller vara lyckligast. När man badar oftare än så, till exempel 2–7 gånger i veckan, förbättras inte den mentala eller fysiska hälsan eller energinivåerna ytterligare.

Ytterligare studier att vänta

Forskarna, som kommer från universiteten i Uppsala, Karlstad, Luleå och Umeå, planerar att genomföra fler studier på samma tema – detta för att med statistiska metoder försöka ta reda på om det verkligen kan vara så att de positiva effekter man sett enbart beror på själva bastubadandet. − Vi ska göra fler statistiska analyser på det här stora materialet. Vi vill också försöka undersöka om man kan göra studier på ett mer kontrollerat sätt i labbet. Vad är det som gör att man sover bättre till exempel? Vi vill försöka förstå grundorsakerna till de här positiva förhållandena som vi ser i studien, avslutar forskaren.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/bastubadare-mar-battre-an-andra/feed/ 0 Mycket skärmtid leder till trötta och deprimerade barn https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/ https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/#respond Fri, 05 Jul 2024 12:09:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184345 Barn och unga som tillbringar mycket tid bakom skärmar har oftare sämre sömn, negativ kroppsbild och är mer deprimerade, enligt en ny rapport som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten tagit fram tillsammans med bland annat Uppsala universitet. Överraskande nog verkade inte datorspel påverka hälsan negativt lika mycket som man tidigare trott. I rapporten Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning, som gjorts på uppdrag av regeringen, har man sammanställt kunskapsläget gällande barn och ungas användning av digitala medier och hur det kan påverka deras hälsa. Där har man tittat på aktuell forskning, data från enkäter samt även använt sig av fokusgrupper med barn, unga och föräldrar. I resultatet ser man främst att användningen av skärmar har en tydlig effekt på sömnen i alla åldersgrupper. Det finns en tydlig "korrelation mellan att ha mobiltelefon i sovrummet, använda mobilen under natten och sämre sömn", säger Lina Eklund, universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, som är en av forskarna som arbetat som rådgivare i samband med rapporten. – Jag tror på att förhandla fram gemensamma regler för vuxna och barn och just värna sömnen, som att inte ha mobiler i sovrum. Det är inte bara så att förlust av sömn gör att man blir trött. De sambanden som finns mellan dålig sömn och olika riskfaktorer är ju enorma som sämre utveckling, ökad risk för olika sjukdomar och så vidare, säger hon i ett pressmeddelande.

Spela med vänner är positivt

Vidare bekräftas det i rapporten att en ökad användning av digitala medier kan öka risken för depression, samt att särskilt sociala medier ger en ökad risk för en negativ självbild som kan resultera i en ätstörning. Det finns också vissa riskbeteenden att vara uppmärksam på, enligt forskarna. Exempelvis om barnet sitter och scrollar länge på olika plattformar kan det vara en riskfaktor, samtidigt som att prata med vänner inte är det på samma sätt. Samma sak gäller när det handlar om dataspelande, som ofta pekas ut som skadligt, men som det inte finns mycket forskningsstöd kring. – De flesta unga spelar tillsammans med sina kompisar eller syskon och då är det någonting positivt. Att spela ensam kan däremot vara en riskfaktor. Men samtidigt så har hög användning av både sociala medier och dataspel ett samband med depressiva symptom, säger Eklund. I september planerar Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten att ta fram nya riktlinjer kring skärmanvändning med stöd från rapporten.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/feed/ 0