Södertörns tingsrätt – Nya Dagbladet

Döms för våldtäkt efter samlag utan kondom

Redaktionen — Sun, 28 Jun 2026 08:30:58 +0000

En man i 40-årsåldern döms till tre års fängelse för våldtäkt efter ett samlag där kvinnan hade sagt att hon ville att kondom skulle användas. Fallet handlar om var gränsen går när ett samtycke ges med ett villkor.

Mannen, som är från södra Stockholm, hade en sexuell relation med kvinnan. Hon hade enligt domen varit tydlig med att hon ville att samlaget skulle ske med kondom.

Samlaget genomfördes ändå utan skydd, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT Nyheter Stockholm. Södertörns tingsrätt bedömer att frivilligheten därmed upphörde och dömer mannen för våldtäkt.

Mannen har själv uppgett att han kände till kvinnans önskemål om kondom, men att han ifrågasatte det. Han fullföljde därefter samlaget utan skydd.

Påföljden blev tre års fängelse, vilket är minimistraffet för våldtäkt. Mannen ska även betala 240 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Sverige har fått ett dysfunktionellt rättsväsende

Jan Sundstedt — Tue, 05 May 2026 12:17:42 +0000

Det finns tillfällen då ett rättssystem inte behöver analyseras särskilt länge för att framstå som dysfunktionellt. Det räcker att se hur det faktiskt fungerar i enskilda fall. Ett färskt exempel på ett sådant tillfälle uppstod när Södertörns tingsrätt i elfte timmen beslutade att ännu en gång skjuta upp huvudförhandlingen i målet mellan en stiftelse kopplad till Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank. Parterna var kallade. Datumet var fastställt sedan lång tid tillbaka. Inblandade parter, vittnen, åhörare och även representanter för delar av journalistkåren hade bokat in dag och tid i sina respektive kalendrar. Målet hade dessutom redan varit föremål för en utdragen process under flera år. Ändå meddelades, mindre än ett dygn före planerad start, att banken hade begärt ytterligare tid för förberedelser – en begäran som domstolen valde att bifalla. Frågan som instinktivt uppstår är enkel: vad är det som återstår att förbereda efter en process som pågått i mer än tre år? [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Flemingsberg, söder om Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] I praktiken innebär beslutet att huvudförhandlingen i målet flyttas fram till januari 2027 – förutsatt att inte endera part behöver ytterligare "betänketid" efter flera år av sådan. Det är en tidsförskjutning som i sig väcker frågor om hur rättsprocessens trygghet ska förstås i praktiken, då en rättsprocess inte enbart bygger på formella regler och slutliga domar, utan också på att parterna kan förlita sig på att processen faktiskt löper framåt inom rimliga tidsramar. När en redan utdragen process skjuts upp ytterligare, och nya datum sätts långt in i framtiden, uppstår därför en principiell fråga om balansen mellan parterna i processen. Inte i juridisk, utan i praktisk mening. Det svenska rättssystemet bygger på principen om "likhet inför lagen". Men likhet inför lagen förutsätter också en viss grad av faktisk likvärdighet i processuella förutsättningar: tid, resurser och möjlighet att hantera upprepade förseningar. [caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Här vänder bankens advokater ryggen åt Nya Dagbladets reporter i samband med det aktuella målets muntliga förberedelse i september 2025. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Ett annat färskt exempel i debatten om rättssystemets funktionssätt är det så kallade Birgitte Bonnesen-målet kopplat till Swedbank. Där friades den tidigare vd:n i tingsrätten, fälldes i hovrätten och friades slutligen i Högsta domstolen. Samma händelseförlopp, samma centrala bevismaterial och framför allt samma lagbok – men tre olika utfall i tre instanser. Formellt är detta en del av systemets konstruktion: varje instans gör en självständig prövning. Men resultatet blir samtidigt att rättsläget framstår som allt annat än rationellt, även när bevisningen i grunden är densamma. Ett tredje område där rättsprocessens tempo ofta ifrågasätts är arvstvister. Trots tydliga testamenten och lagstadgade arvsregler kan utbetalningar i praktiken fördröjas under lång tid, inte minst när dödsbon förvaltas av efterlevande make eller genom utdragna boutredningar. Det finns gott om exempel på arvstvister där särkullbarn till en avliden omgift förälder helt sonika förvägras sin laglott – trots att denna är lagstadgad – utan att detta får några som helst konsekvenser. Även där uppstår en klyfta mellan den rätt som finns på papperet och den rätt som faktiskt realiseras i tid. För den enskilde kan det innebära att lagstadgade rättigheter i praktiken blir vilande under lång tid. Avseende de två exemplen ovan ställer jag mig som lekman frågan: Hur är det möjligt att detta tillåts i en rättsstat? Råder det vilda västern och tombola i svenskt rättsväsende? [caption id="attachment_173358" align="alignnone" width="640"] I många rättsfall framstår det svenska rättsväsendet för den lilla människan mer som en bananrepublik än en seriös rättsstat. Pressfoto: Carl Johan Erikson[/caption] Men åter till det aktuella målet vid Södertörns tingsrätt. Det är där frågan blir som mest konkret. När en planerad huvudförhandling skjuts upp i sista stund, efter en sen processuell begäran från en part, och nytt datum sätts långt fram i tiden, uppstår inte bara irritation – utan en principiell diskussion om hur rättsprocessens tempo påverkar upplevelsen av likvärdighet. Tid är inte en neutral faktor i rättsprocesser. Tid påverkar parternas kostnader, möjligheter och förutsättningar att driva sin sak. När processen sträcks ut över mycket lång tid, och när ytterligare förseningar tillkommer sent i processen, blir detta en del av själva processens dynamik. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägaren lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption] Om rättsstatens legitimitet i längden bygger på förtroende, räcker det därför inte att domslut i sig uppfattas som korrekta. Även processens förutsägbarhet och proportionalitet spelar en central roll. Det är i det ljuset beslutet i Södertörn väcker frågor. Inte enbart om enskilda aktörers avsikter – utan även om hur rättsprocessens struktur i praktiken fungerar när den prövas över tid. När en mångårig process utan till synes rimlig anledning förlängs ytterligare och nästa tillfälle för prövning hamnar flera år fram i tiden, blir den övergripande frågeställningen till sist inte bara hur rättsprocessen avgörs. Frågan blir istället hur lång tid den tillåts pågå innan den faktiskt gör det. Jan Sundstedt

Nytt sabotage av banken – rättegången ställs in ännu en gång!

Jan Sundstedt — Mon, 04 May 2026 14:31:30 +0000

Via mejl meddelar Tingsrätten efter lunchtid på måndagen att rättsförhandlingen den 5 maj ställts in ytterligare en gång. I mejlet till Markus Andersson, ordförande för stiftelsen som står bakom stämningsansökan mot Länsförsäkringar Bank, bemödar man sig inte ens om att ange orsaken till varför den redan kraftigt utdragna huvudförhandlingen skjuts upp - på obestämd tid. – Detta fall har gått från skandalöst till att bli rent av farsartat, kommenterar Andersson beskedet. Sagan om rättsfallet med Länsförsäkringar Bank, som nu har pågått i 3,5 år, fortsätter att vara en häpnadsväckande historia. Det som bara inte skulle kunna hända, hände en gång till. Stiftelsens advokat, Carl Ridderstråle, har tidigare under dagen varit i kontakt med Södertörns tingsrätt. Tingsrätten har då meddelat att banken i sista stund krävt mer betänketid – och att man går bankens önskemål till mötes. Detta sker trots att det är mindre än ett dygn till att huvudförhandlingen skulle inledas. Därmed uteblir hela huvudförhandlingen, som skulle ha ägt rum med start under morgondagen 5 maj och pågått under två dagar. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägarparten lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption]

"Bottenlågt förtroende raseras ytterligare"

Ordföranden för stiftelsen, Markus Andersson, beklagar djupt rättens undermåliga hantering av ärendet och omständigheterna för alla de läsare som laddat upp inför rättegången, planerat resor och boenden för att kunna närvara på den uppmärksammade rättegången. – Vårt rättssystem är sjukligt dysfunktionellt. Det går helt enkelt inte att lita på ens de mer grundläggande funktionerna i det svenska rättssystemet längre. Det här påverkar inte bara advokater, målsägare, vittnen som skulle höras, journalister som i veckor planerat att bevaka rättegången med flera, utan även läsare som i åratal följt fallet och nu bokat resor, hotell etc. inför den länge emotsedda förhandlingen då banken slutligen skulle ställas till svars, konstaterar Andersson. Stiftelsens andreman, Isac Boman, betonar att det inträffade ökar konsekvenserna och insatserna i alla avseenden. – Det kan inte betecknas som något annat än en skandal värdig en bananrepublik. För varje sådan här handling visar både banken och rättsväsendet varför de inte förtjänar vårt förtroende längre. Nya Dagbladet kommer att följa upp det inträffade inom kort.

Alle man till Södertörn!

Jan Sundstedt — Thu, 23 Apr 2026 18:00:17 +0000

Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen och som också blev uppskjuten ett helt halvår av tingsrätten på grund av det eskalerade gängvåldet i landet, tvingas de nu till slut stå till svars för sitt agerande. I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022, i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige, i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket. När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelade sitt organisationsnummer för att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring. Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige. Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken. Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar. I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton. Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt. Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp. [caption id="attachment_216736" align="alignnone" width="640"] Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Så deltar du på rättegången

Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar. Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 5-6 maj kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen. Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för dem som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen. Klockan 09.00 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten. — Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi. Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige! säger tidningens chefredaktör Markus Andersson. Samtidigt görs ett sista ryck att nå fram till insamlingsmålet på 250 000 kronor. Redaktionen är mycket tacksam för hjälpen hela vägen fram! Swisha: 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.

Stockholm: Invandrarmobb åtalas för våldsturné i Huddinge

Redaktionen — Thu, 22 Jan 2026 10:01:13 +0000

Södertörns tingsrätt inledde måndagen den 20 januari rättegången mot sju personer misstänkta för grova brott efter ett LVU-beslut i Huddinge sommaren 2024. Huvudmannen misstänks ha anstiftat mordbränder, grova hot, misshandel och försök till mord mot politiker och tjänstemän som fattade LVU-beslutet. Konflikten startade med socialtjänstens beslut att omhänderta tre barn från en familj i Huddinge i augusti 2024. Pappan reagerade då med en våldskampanj mot beslutsfattarna som eskalerade våren/sommaren 2025. De sju åtalade består av ett nätverk av personer med bakgrund i Mellanöstern varav flera är släktingar. Enligt källor behöver de åtalade tolkassistans på persiska, sorani, turkiska, arabiska och mongoliska. Enligt uppgifter ska ett av hoten ha varit: "Om barnen fortsätter vara placerade ska hela kommunen sprängas."

Grova mordbränder, hot och misshandel

Åklagaren beskriver hur flera tjänstemän och förtroendevalda politiker som deltog i LVU-beslutet utsattes för direkta repressalier. Gärningspersonerna ska ha sökt upp målsägandena i deras hem- och arbetsmiljöer, där de bland annat anlade bränder på personbilar, lastbilar och fasader. Flera av de drabbade mottog även konkreta dödshot. I förundersökningsmaterialet ingår även ett grovt våldsbrott mot en familjehemspappa. Enligt handlingarna ska han ha blivit skallad och sparkad när han låg ner i samband med bortförandet av barnen. Pappan till barnen pekas ut som huvudman bakom brottsligheten. Han misstänks ha planerat och beordrat gärningarna från utlandet och är häktad i sin utevaro. Enligt åklagaren befinner han sig i ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige.

Fortsatta hot inför rättegången

Polisen uppger att hotbilden kvarstår även efter att åtalet väckts. Enligt utredningen försöker huvudmannen påverka den pågående rättsprocessen genom nya hotfulla meddelanden. – Det är fortsatta mejl med hot för att påverka de kommande tingsrättsförhandlingarna, säger kriminalkommissarie Johan Allard till SVT. Enligt uppgifter till SVT ska pappan även ha riktat allvarliga hot mot statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Säkerhetspolisen har därför kopplats in i ärendet. Statsministerns pressekreterare Tom Samuelsson uppger att regeringskansliet inte kommenterar uppgifter om eventuella hot mot statsministern.

Systemhotande brottslighet

Åtalet omfattar flera grova brottsrubriceringar, däribland egenmäktighet med barn, grovt brott, grovt övergrepp i rättssak, grova hot mot tjänsteman, stämpling till grovt hot mot tjänsteman, grov mordbrand samt grov skadegörelse. Totalt står fem män och två kvinnor åtalade. Enligt åklagaren rör det sig om 20–25 målsäganden som utsatts för vad rättsväsendet klassar som systemhotande brottslighet. Därutöver finns ytterligare cirka 15 målsägande, bland annat försäkringsbolag som drabbats av skadegörelsen. Samtliga åtalade förnekar brott. – Jag tycker det är viktigt att samhället ger tydliga signaler om att vi inte viker ner oss för hot, säger Johan Allard.

Här flyr bankens advokater från Nya Dagbladets reporter

Jan Sundstedt — Sat, 06 Sep 2025 06:09:42 +0000

Den 1 september tog rättsfallet mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank slutligen sin början på plats i rättssalen efter en anmärkningsvärt lång tid av fördröjningar och förhalningar från bankens sida. Fallet har kommit att bli mycket uppmärksammat och har engagerat inte bara läsare utan även många medborgare och företag som tidigare drabbats av bankövergrepp i liknande situationer. Nya Dagbladet har tidigare kunnat rapportera om hur banken under affärens gång inte bara fryste stiftelsens medel och låste mediehusets konton, utan även angrep chefredaktören Markus Anderssons och nyhetschefen Isac Bomans privata bankkonton i samband med sin omfattande attack mot mediehusets verksamhet. Det som kan betecknas som dag ett av rättsprocessen vid Södertörns tingsrätt i Huddinge, strax söder om Stockholm, beskrivs bäst som en muntlig redogörelse från respektive parts juridiska ombud. Det är första gången som båda parter nu på allvar möts inför rätten. Närvarande i förberedelserum 21 var, utöver rådmannen Beatrice Blylod, LFB:s advokater Filip Rydin och Alexander Raaum, samt Nya Dagbladets reporter. Via videolänk deltog även advokat Carl Ridderstråle som företräder Stiftelsen och Nya Dagbladet. [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Huddinge, Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] — Det känns otroligt bra att vi äntligen är här. Det var ett omfattande och grovt övergrepp från bankens sida, men istället för att lyckas förstöra vår verksamhet får de nu på allvar börja svara för vad de gjort inför allmänheten, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson på plats vid Södertörns tingsrätt.

Parterna långt ifrån varandra

Efter förhandlingen stod det klart att parterna fortfarande befinner sig mycket långt ifrån varandra. Länsförsäkringar Bank ihärdar i sin linje där man frusit inne mediehusets stiftade medel och inte har för avsikt varken att öppna upp kontot eller mötas i någon som helst förlikning.

Nya Dagbladet, och specifikt i detta rättsfall den av mediehuset grundade Stiftelsen Nya Dagbladet, har under lång tid hävdat att bankens agerande saknar laglig grund och i praktiken handlat om ett försök att strypa en oberoende medieaktör ekonomiskt. Nya Dagbladets advokat Carl Ridderstråle menar också att rättsfallet bör ha en solklar utgång.

— Det kan rimligen inte finnas något som helst juridiskt utrymme för bankens agerande, här har man verkligen trampat i klaveret, betonar advokaten.

Länsförsäkringar Bank har å sin sida samtidigt konsekvent vägrat att redogöra för på vilka faktiska grunder man valt att stänga bankkontona, och har i flera skeden istället försökt flytta fokus till irrelevanta omständigheter.

Nya Dagbladets reporter kunde konstatera att bankens juridiska ombud håller sig till en motsvarande linje, utan att gå in i detalj om de frågor som ligger till grund för stämningen. Detaljer som dock torde utkristallisera sig vid den kommande huvudförhandlingen, den slutliga delen av rättsprocessen i Södertörns tingsrätt i december.

[caption id="attachment_212501" align="alignnone" width="640"] Rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank är nu igång. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Förhandlingen, som varade i cirka en halvtimme, gav snarare en känsla av att bankens strategi även fortsättningsvis är att via advokatjargong förhala samt prata i svävande termer om eventuella "risker för penningtvätt och finansiering av terrorism". Exakt vilken "terrorism" eller "penningtvättsoperationer" som man menar att stiftelsen och tidningen avsett att driva kan man dock inte redogöra för.

"Ingen kommentar"

Efter att förhandlingen avslutades ställde Nya Dagbladets reporter frågor direkt till bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raaum som båda dock valde att snabbt avlägsna sig från platsen, trots att de tidigare under dagen muntligen lovat att ge kommentarer efter förhandlingen.

På frågan varför Länsförsäkringar Bank vägrar att låta stiftelsen ha ett bankkonto blev svaret att "Vi hänvisar till det vi har sagt i den skriftliga växlingen. Den har ju ni läst." På övriga frågor lämnades inga kommentarer.

[caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Advokaterna Alexander Raaum och Filip Rydin tillsammans med Nya Dagbladets reporter efter den inledande muntliga förhandlingen vid Södertörns tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Lyssna på frågorna som ställdes till bankens advokater: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Ljudfil-intervju-LFB-advokater-2025-09-01.mp3"][/audio] [caption id="attachment_212517" align="alignnone" width="640"] Bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raum avlägsnar sig med raska steg från tingsrätten. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Principiellt avgörande fråga för det oberoende medielandskapet

Rättegången som helhet är nu slutligen planerad till två dagar den 10–11 december i Södertörns tingsrätt. Då väntas en mer utförlig genomgång av sakfrågorna, bevismaterial samt förhör av vittnen. Fortsättningen i rättsprocessen uppfattas av många kunna bli avgörande inte bara för stiftelsen Nya Dagbladet, utan för den demokratiskt laddade frågan om bankers godtyckliga möjlighet att stänga ned oberoende medieaktörers tillgång till grundläggande finansiella tjänster. — Jag tror inte att Länsförsäkringar Bank hade räknat med att bli utmanade på det här sättet och att det här rättsfallet blivit allt mer genant för dem, säger nyhetschefen Isac Boman. — Bankernas anspråk på att agera som domare enligt eget godtycke ovanför rättsstaten har fått hålla på alldeles för länge, det kan inte upprepas för många gånger, avslutar han.

Mer än halva insamlingsmålet avklarat – i september möter vi banken i rätten!

Jan Sundstedt — Fri, 08 Aug 2025 15:24:32 +0000

Den 1 september är nu fastslaget för det första sammanträdet i Södertörns tingsrätt mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank, som berör den inledande fasen av storbankens uppmärksammade attack mot tidningen och dess journalister i slutet av 2022. Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson uttrycker ett särskilt tack till alla som hittills bidragit till insamlingskampanjen under sommaren. Stödet i insamlingskampanjen, betonar han, har varit helt avgörande för att upprätthålla den redaktionella verksamheten parallellt med att driva rättsprocessen i mål.

Våra donatorer kan verkligen känna sig delaktiga i att vi tagit oss hela vägen hit. För en oberoende medieaktör som rör sig med väldigt begränsade resurser, innebär varje krona ett styrkeprov på läsarnas stöd i striden för rättigheter som är helt grundläggande för all privat- och näringsverksamhet i samhället, säger Andersson.

Advokat Carl Riddarstråle bedömer förutsättningarna som goda för att vinna rättskampen som specifikt rör nedlåsningen av den stiftelse för oberoende medier vars medel Länsförsäkringar Bank fryst inne. Banken har även vägrat stiftelsen att nyttja sina tillgångar för att bekosta Nya Dagbladets juridiska omkostnader i processen mot banken, vilket har gjort läsarnas stöd särskilt kritiskt för att kunna fortsätta processa. Tidningen har i skrivande stund redan emottaget över 130 000 kronor i insamlingskampanjen och varje krona som kommer in i slutspurten fram till september bidrar till rättsprocessen, betonar Andersson. – På pappret känner vi oss trygga i att rättvisan står tydligt på vår sida, samtidigt som vi inte kan ta någonting för givet i denna process, tillägger han. Sammanträdet i Södertörns tingsrätt i september kommer följas upp av en slutlig förhandling i slutet av året varefter tingsrättens dom väntas falla.