<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>socker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/socker/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 01 Aug 2026 22:15:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>socker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Mindre socker tidigt i livet kopplas till lägre demensrisk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mindre-socker-tidigt-i-livet-kopplas-till-lagre-demensrisk/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Aug 2026 09:46:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236210</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personer som exponerades för mindre socker under graviditeten och sina första levnadsår hade i en brittisk observationsstudie lägre risk att senare diagnostiseras med demens. Forskarna betonar att resultaten visar ett samband, inte att sockerrestriktion i sig förebygger sjukdomen.</strong>

Studien bygger på en så kallad naturlig experimentmiljö: den brittiska sockerransoneringen under och efter andra världskriget. När ransoneringen upphörde 1953 ökade sockertillgången snabbt. Forskarna jämförde därför personer födda före och efter förändringen.

I materialet ingick 64 737 personer. De som hade exponerats för ransonering redan före födseln och fram till ett års ålder hade, efter justering för bland annat ålder, kön, högt blodtryck och diabetes, 21 procent lägre demensrisk än personer födda efter ransoneringens slut. För gruppen som exponerats fram till två års ålder var den lägre risken 23 procent.
<h3>Studien bygger på ransoneringsperioden</h3>
Forskarna såg också att demensdiagnos i genomsnitt ställdes 2,6 år senare bland dem med lägre sockertillgång tidigt i livet. I en mindre grupp med hjärnavbildning fanns även skillnader i mått på grå substans och förändringar i vit substans.

Resultaten, som publicerats i tidskriften <em>Neurology</em>, kan enligt American Academy of Neurology inte slå fast ett orsakssamband. Studien är observationsbaserad och utgår från historiska förhållanden, vilket innebär att andra skillnader mellan grupperna kan ha påverkat resultaten.

— <em>Våra resultat talar för att begränsat socker under livets tidigaste skeden kan ha långvariga fördelar för hjärnhälsan</em>, säger studieförfattaren Jiazhen Zheng i ett uttalande från akademin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sötningsmedel kan påverka nästa generation</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-paverka-kommande-generationer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<category><![CDATA[tarmflora]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228894</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen.</strong>

Studien är <a href="https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2026.1694149/full" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad</a> i <em>Frontiers in Nutrition</em> och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer.

Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ.

I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna.

Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning.

Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.
<h3>”Tidiga biologiska signaler”</h3>
Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra.

— <em>De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer</em>, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/1121524" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.

Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.
<h3>Varnar för övertolkning</h3>
Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor.

Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor.

Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>DNA-test: Flera kedjor sålde fuskhonung</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/dna-test-flera-kedjor-salde-fuskhonung/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Apr 2026 07:33:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[Coop]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[DNA-test]]></category>
		<category><![CDATA[honung]]></category>
		<category><![CDATA[konsument]]></category>
		<category><![CDATA[Lidl]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsfusk]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228318</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konsumenter som vill ha äkta honung bör undvika stora delar av utbudet i svenska butiker, visar en ny undersökning. DNA-test kan nu med större säkerhet än tidigare avslöja vilken honung som är äkta.</strong>

Testfakta har på uppdrag av Honungsringen, finansierat av Jordbruksverket, analyserat tolv flytande honungar från svenska butiker. Endast fem bedömdes ha DNA-profiler som stämmer överens med äkta honung. Sju visade större avvikelser, enligt Schibsted-kanalen <a href="https://www.tv4.se/artikel/6Ds8rDiThYrrG0RUp32AIS/honungsfusket-i-butikerna-bara-fem-av-tolv-klarade-testet" target="_blank" rel="nofollow noopener">TV4</a>.

Testet bygger på DNA-analys som upptäcker biologiska fingeravtryck från växter, bin och mikroorganismer. När honung späds ut med sockerlösning eller hettas upp hårt förändras profilen. Metoden är nyligen ackrediterad och ger därmed större tyngd åt resultaten än tidigare tester.
<h3>ICA och flera kedjor underkända</h3>
Tre av Icas egna märken fick underkänt: ICA I love ECO Ekologisk Honung, ICA Honung och ICA Basic Flytande honung. Även Garant EKO, Lune de Miel, Eldorado och Svensk Honungsförädling misslyckades i testet. Bäst klarade sig Svensk Landskapshonung, följt av Änglamark och Gårdshonung.

I ett mejl till TV4 medger ICA:s kvalitetschef Niklas Larsson att kedjan utreder frågan.

<em>"Vi tar detta på allvar och har inlett en dialog med våra leverantörer för att utreda vad som kan ha hänt"</em>, skriver han.

Testfaktas vd Klaus Hahn menar att obalansen mellan efterfrågan och produktion skapar incitament för fusk.

— <em>Efterfrågan är större än produktionen. Det visar sig i fusk eller ovarsam produktion</em>, säger han.
<h3>Långt ifrån nytt problem</h3>
Problemet är välkänt i branschen. I maj 2025 <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/importerad-fuskhonung-saljs-i-svenska-butiker/" target="_blank" rel="noopener nofollow">visade</a> ett test från Biodlingsföretagarna att 36 av 40 importerade honungssorter i själva verket var sirap. Endast fyra svenskproducerade produkter klarade sig.

— <em>Vi visste att det fanns fusk, men vi är chockerade över omfattningen</em>, sade Yngve Kihlberg på Biodlingsföretagarna då.

Honungsringens ordförande Fabian Lindhé konstaterar att spårbarheten är för dålig – honungen passerar genom så många led att det blir omöjligt att garantera innehållet. Han varnar för att äkta honung riskerar att prispressas bort från butikerna, vilket slår mot landets biodlare och i förlängningen pollineringen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mindre socker i livets inledning minskar risken för hjärtsjukdomar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mindre-socker-i-livets-inledning-minskar-risken-for-hjartsjukdomar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Jan 2026 14:06:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hjärt-kärlsjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216561</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att begränsa sockerintaget från graviditet till barnets andra år kan minska risken för hjärtsjukdomar betydligt i vuxen ålder. Det visar en brittisk studie som jämfört personer födda under sockerransoneringen på 1950-talet med dem födda strax efter att den upphörde.</strong>

Forskare har analyserat data från 63 433 personer födda runt den tid då sockerransoneringen upphörde i Storbritannien 1953.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften <a href="https://www.bmj.com/content/391/bmj-2024-083890" target="_blank" rel="nofollow noopener">The BMJ</a> i oktober 2025, visar att de som växte upp under ransoneringen hade upp till 31 procent lägre risk för stroke och 27 procent lägre risk att dö av hjärtsjukdom jämfört med dem som föddes efter att ransoneringen upphävdes.
<h3>Naturligt experiment</h3>
Under ransoneringsperioden fick vuxna, gravida kvinnor och barn högst 40 gram socker per dag, och spädbarn under två år fick inget tillsatt socker alls. Detta överensstämmer väl med moderna kostrekommendationer.

Genom att jämföra personer födda strax före och efter september 1953, då ransoneringen avslutades, kunde forskarna studera effekterna av begränsat sockerintag utan att behöva genomföra randomiserade försök.

Totalt inkluderade studien 40 063 deltagare som exponerats för sockerransoneringen och 23 370 som inte upplevt den.

Forskarna använde hälsoregister för att följa upp deltagarna och justerade resultaten för genetiska, miljömässiga och livsstilsfaktorer.

[caption id="attachment_52837" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/socker.jpg"><img class="size-medium wp-image-52837" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/socker-640x344.jpg" alt="" width="640" height="344" /></a> Socker - en ständig källa för forskning kring hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Foto: Mike/CC BY-SA 2.0[/caption]
<h3>Minskad risk för flera sjukdomar</h3>
Resultaten visar att längre exponering för sockerransoneringen var kopplad till progressivt lägre risker för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Jämfört med personer som aldrig exponerats för ransonering hade de som ransonerades från fosterstadiet till ett eller två år efter födseln 20 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom generellt.

Risken för hjärtinfarkt var 25 procent lägre, medan risken för hjärtsvikt minskade med 26 procent. Förmaksflimmer förekom 24 procent mer sällan, och risken för stroke var hela 31 procent lägre. Risken att dö av hjärtsjukdom minskade med 27 procent.

Personer som exponerats för ransonering visade också upp till två och ett halvt års fördröjning i debuten av hjärtsjukdomar jämfört med dem som inte ransonerades.

En del av effekten förklaras av minskade risker för diabetes och högt blodtryck hos dem som växte upp med begränsat sockerintag.
<h3>Fördelar med att begränsa sockerintaget</h3>
Forskarna betonar att detta är en observationsstudie, vilket innebär att inga säkra slutsatser kan dras om orsak och verkan. De erkänner också flera begränsningar, bland annat brist på detaljerad individuell kostdata.

Trots detta menar de att studiens storlek och upplägg gjorde det möjligt att separat bedöma effekterna av olika exponeringsperioder och utforska de mekanismer som kopplar sockerintag till hjärtsjukdomar.

Studiens styrka ligger framför allt i det naturliga experimentet som ransoneringsperiodens slut erbjöd.

Resultaten understryker enligt forskarna fördelarna med policyer som begränsar sockerintaget tidigt i livet.

Samtidigt efterlyser de ytterligare studier som undersöker individuella kostexponeringar och samspelet mellan gener, miljö och livsstil för att utveckla mer skräddarsydda förebyggande strategier.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Importerad fuskhonung säljs i svenska butiker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/importerad-fuskhonung-saljs-i-svenska-butiker/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 31 May 2025 09:17:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[honung]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207021</guid>

					<description><![CDATA[<strong>All honung som importeras till Sverige är oäkta, visar nya tester. Istället innehåller "honungen" mest socker och sirap.</strong>

Branschorganisationen Biodlingsföretagarna har testat 40 honungsprodukter som finns att köpa på den svenska marknaden. För att testa honungen använde man en ny form av dna-teknik.

36 av produkterna, alla importerade, innehöll inte äkta honung, visar testerna. Istället innehöll produkterna socker och sirap. Endast fyra av de testade produkterna innehöll äkta honung och var alla producerade i Sverige.

– <em>Vi anser att det är oerhört allvarligt. Vi visste att det fanns fuskprodukter på marknaden men vi är chockerade över omfattningen</em>, säger biodlingsföretagarnas ordförande Yngve Kihlberg till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bluffen-all-importerad-honung-oakta-visar-nya-tester" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>"Måste avvakta EU:s beslut"</h3>
Inom EU så måste en produkt som kallas "honung" endast innehålla honung. Det är okej att blanda honung från olika ursprung, men inte att tillsätta andra ingredienser. Enligt branschorganisationen kommer den största delen av den importerade "honungen" från Kina, där man hittat sätt att fuska för att låta produkterna komma igenom kontrollerna trots att de innehåller väldigt lite honung.

Svensk dagligvaruhandel kommer i nuläget inte att byta ut de honungsprodukter som pekas ut som falska, eftersom de godkänts i nuvarande kontroller.

– <em>Vi vill gärna byta ut de nuvarande testmetoderna om de inte fungerar. Men vi måste avvakta EU:s beslut om dna-testernas ackreditering</em> säger Martin Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Svensk dagligvaruhandel, till SVT.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska ungdomar äter för mycket socker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-ungdomar-ater-for-mycket-socker/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 01 May 2025 06:20:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205170</guid>

					<description><![CDATA[<strong>70 procent av svenska ungdomar äter mer socker än vad som rekommenderas, enligt en avhandling vid Göteborgs universitet. Främst konsumerar ungdomar läsk, godis och bakverk.</strong>

I avhandlingen har man tittat på hur mycket fritt och tillsatt socker svenska ungdomar får i sig, något som tidigare inte studerats i större utsträckning. Tillsatt socker avser exempelvis socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar dels tillsatt men även naturligt socker som finns i exempelvis honung, sirap och juice.

– <em>Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser</em>, säger Julia Wanselius, som skrivit avhandlingen, i ett <a href="https://www.gu.se/nyheter/manga-svenska-ungdomar-ater-for-mycket-socker" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Gränserna för det rekommenderade maximala intaget av socker i Sverige sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks därefter i energiprocent (E%). Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max tio energiprocent, med andra ord bör inte mer än tio procent av kaloriintaget per dag vara socker. För en vuxen person motsvarar det ungefär 50-75 gram socker per dag.
<h3>Socker kopplas till lägre näringsintag</h3>
Resultaten visar att endast 30 procent av svenska tonåringar håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker, vilket innebär att omkring 70 procent äter för mycket socker.

De största källorna till socker är läsk, godis, kakor och bakverk, som tillsammans står för cirka 70 procent av det tillsatta socker ungdomarna äter. Avhandlingen visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.

En av slutsatserna i avhandlingen är att informationen kring sockerintag skulle behöva förändras för att påverka ungdomar att äta mindre. Istället för att fokusera på att endast rekommendera mindre socker föreslår Wanselius att riktlinjerna istället fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska barn äter för mycket socker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-barn-ater-for-mycket-socker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-barn-ater-for-mycket-socker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 23 Oct 2024 06:45:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=191842</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hälften av 4-åringarna äter mer socker än rekommenderat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Dessutom äter svenska barn för lite frukt och grönt.</strong>

Livsmedelsverket har <a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-smabarn/barn-15-och-4-ar-resultat" target="_blank" rel="nofollow noopener">undersökt</a> hur Sveriges 1,5-åringar och 4-åringar äter, där cirka 1800 familjer från hela landet deltagit. Där man se att de flesta barn äter fisk, och att omkring en tredjedel äter det <span class="rs_preserve">2–3 gånger i veckan, vilket är det nuvarande kostrådet. Vidare äter cirka hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna mer än 350 gram rött kött och chark per vecka, vilket är mer än de rekommenderade mängderna. Främst äter barnen en hel del korv. </span>

De flesta barn äter frukt och grönsaker varje dag, men inte tillräckligt. Omkring nio av tio 4-åringar når inte riktigt upp till de 400 gram per dag som rekommenderas för barn.

– <em>Det är tråkigt för vi vet att frukt och grönsaker har väldigt bra konsekvenser för barnens hälsa, både där och då men också på lång sikt</em>, säger studiens projektledare, dietisten Lotta Moraeus, till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/smabarn-ater-for-mycket-kott-och-for-lite-gront" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>Liten risk för näringsbrist</h3>
Nästan hälften av 4-åringarna får också i sig för mycket socker. 4-åringarnas matvanor har dock förbättrats de senaste 20 åren. År 2003, när man senast undersökte 4-åringars matvanor, låg 23 procent av kaloriintaget kom från sötsaker och snacks. Nu ligger siffran på 15 procent. De äter även mindre rött kött och chark nu än tidigare, samt mer frukt och grönt. Det är dock första gången man undersöker 1,5-åringars matvanor, och därför kan man inte heller säga om dessa förbättrats eller försämrats.

Livsmedelsverket bedömer dock att barn generellt får i sig tillräckligt med näring och att risken för brister tros vara minimal.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-barn-ater-for-mycket-socker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna har svårt att stå emot godis på extrapris</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jul 2024 10:57:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184043</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många svenskar har svårt att låta bli att köpa sötsaker och snacks på extrapris, visar en undersökning från Cancerfonden. Vidare anser många att media, influensers och sociala medier har en mycket stor påverkan på vad de äter.</strong>

I <a href="https://www.cancerfonden.se/minska-risken/matmiljo/matmiljo-i-siffror" target="_blank" rel="nofollow noopener">undersökningen</a>, som gjorts med hjälp av Novus, anger 41 procent att det är svårt att motstå att köpa snacks och sötsaker när de är på extrapris. Sex av tio menar också att pris, rabatter och erbjudanden är bland de faktorer som har störst påverkan på vad man köper inom familjen.

Sju av tio uppger att media, influensers och sociala medier har en markant påverkan på vad de köper och äter. Samtidigt menar en av fyra att deras ofta är det som påverkar dem till att äta onyttigt när de försöker vara hälsosamma.
<h3>Hälften av svenskarna är överviktiga</h3>
Enligt undersökningen har unga vuxna sämst matvanor, samtidigt som endast ett av tio barn äter enligt kostråden. Vidare menar man att matvanor är den näst största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Idag äter vuxna för mycket socker, mättat fett och salt – där nära hälften antingen lider av fetma eller övervikt.

"<em>Faktorer i vår matmiljö driver oss mot ohälsosamma matvanor och ökar risken för flera sjukdomar, bland annat cancer</em>", skriver Cancerfonden.

Matmiljö innebär sociala, fysiska, ekonomiska och politiska faktorer påverkar individens matval. Det kan handla om priser och marknadsföring, men även kultur, sociala normer och ekonomi.

– <em>Våra matvanor spelar roll för vår hälsa och det är hög tid att inse att vad vi väljer att äta påverkas av den miljö vi lever i. Idag är ohälsosam mat, läsk och godis både billigare, mer tillgängligt och kommer i ett större utbud än för bara några decennier sen. Och det i sin tur påverkar vilka val vi gör till exempel i matbutiken</em>, säger Maiju Wetterhall, dietist och sakkunnig på Cancerfonden, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3549409/ny-undersokning-fyra-av-tio-har-svart-att-motsta-extrapris-pa-godis-och-snacks?publisherId=3236459&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läsk kopplas till ökad risk för depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 09:30:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[Sydkorea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159058</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En koreansk studie visar att ökad konsumtion av sockerhaltiga kolsyrade drycker kan vara kopplad till ökad risk för depression. En högre konsumtion av läsk korrelerade med en ökad risk för depressiva symptom.</strong>

I en studie vid Sungkyunkwan University School of Medicine och Kyung Hee University i Sydkorea fick 136 393 deltagare fylla i ett frågeformulär gällande sina matvanor. Vidare samlade man in deltagarnas medicinska historia samt även nuvarande alkoholvanor, rökning, fysisk aktivitet, utbildning, BMI, blodsockernivåer och blodtryck. Forskarna mätte även depressionsnivåer på deltagarna. Genomsnittsåldern låg på 39,5 år.

Studien, som <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-023-40194-6#Abs1" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, visade att det fanns en tydlig koppling mellan konsumtion av sockerhaltiga kolsyrade drycker och risk för depressiva symptom. Ju mer av dessa drycker som konsumerades, desto större var risken att uppvisa depressiva symptom.

– <em>Kolsyrade drycker gör dig inte bara överviktig, de kan också orsaka depression, och att dricka så lite som en burk läsk per dag kan göra att du känner dig deprimerad</em>, <a href="https://www.psypost.org/2023/09/large-study-links-sugary-carbonated-drinks-to-increased-risk-of-depression-183602" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ju Young Jung till PsyPost.
<h3>Fetma och insulinresistens</h3>
Jung poängterar att även om Sydkorea inte har lika hög konsumtion av kolsyrade drycker som exempelvis USA, uppvisade ändå gruppen som drack sådana drycker minst en gång i veckan fler depressiva symptom än de som inte drack alls.

Trots tidigare teorier om att förhållandet mellan kolsyrade drycker och depression kunde kopplas till metaboliska problem som fetma och insulinresistens, indikerar studiens fynd att andra faktorer också spelar in. Det betonas dock att mer forskning krävs för att klargöra de exakta orsakssambanden.

Jung noterar också att studien inte skilde på kalorifri läsk, vilket väcker frågan om även de kan förknippas med depression.

– <em>Det är oklart om kalorifria drycker också har ett starkt samband med depressiva symptom hos koreaner</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Det händer med kroppen när du tillgodoser sötsuget</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/det-hander-med-kroppen-nar-du-tillgodoser-sotsuget/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/det-hander-med-kroppen-nar-du-tillgodoser-sotsuget/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Jan 2019 13:08:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57653</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 50 % av Sveriges befolkning</strong> har övervikt eller fetma, enligt Folkhälsomyndigheten. Bland barn ligger det på ca 22-25 % visar en studie från WHO. Detta är ett ökande hälsoproblem där fler av oss spenderar mer tid stillasittande framför våra skärmar än att göra det våra kroppar är gjorda för – Att röra sig. Vad vi äter spelar också stor roll i detta och många forskare menar att sockret är en stor bov.

Vi alla vet att för mycket socker inte är bra för oss, men ändå äter vi massvis med godis och dricker läsk. Att vi gör det beror på att när vi äter socker så utsöndras lyckohormonerna endorfin och dopamin. Såklart att det gör det svårare att låta bli. Sedan är det också så att socker inte bara finns i godis och läsk, det gömmer sig även i vanliga livsmedel som juice, dressing och fruktyoghurt. Så även om du låter bli chokladen är det svårt att hålla sig undan från socker helt och hållet. Men förutom lyckohormonerna, hur reagerar kroppen? Land.se har listat vad som händer i kroppen när du äter socker.

<strong>Hjärnan trubbas av</strong>

Det finns ingen vetenskaplig term som heter ”sockerberoende”, men många idag kallar sig det. Du mår bra av att äta sockret men ju mer socker du äter desto mer kommer du behöva inta för att få samma stimulans. Belöningssystemet blir, som med andra droger, avtrubbad och vill hela tiden ha mer.

<strong>Socker kan leda till sjukdomar</strong>

Socker kan ligga bakom bukfetma och typ 2-diabetes. Studier visar att det finns ett samband mellan blodsockertoppar och utveckling typ 2-diabetes. Det som händer är att bukspottkörteln, som producerar insulin, tröttas ut vid för mycket sockertoppar och det kan utveckla sjukdomen. Studier visar också att hög sockerkonsumtion kan ge cancer i bukspottkörteln. Det kan också leda till metabolt syndrom, vilket är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till b.la. hjärt-kärlsjukdomar.

<strong>Socker kan göra dig deprimerad</strong>

Det finns många undersökningar som visar att du kan bli deprimerad av att äta för mycket socker. Ångest och stress ökar, vissa forskare tror även att det kan orsaka tvångstankar.

<strong>Det kan ge dig näringsbrist</strong>

Socker innehåller inte några näringsämnen och därför ger den s.k. falsk mättnad. Socker kan också minska upptaget av näringsämnen och påverka proteinets struktur vilket gör att upptaget av protein också försämras. Det kan också sänka upptaget av kalcium och magnesium.

<strong>Det gör dig irriterad</strong>

Sockerintaget gör att blodsockernivån åker berg-och-dalbana och det är inte så bra för humöret. Du blir trött och får lätt humörsvängningar, vilket också gör att du vill ha mer socker.

<strong>Det skadar dina tänder</strong>

Historierna om tandtroll är inte helt falska, socker är inte alls bra för dina tänder. För att när du äter socker reagerar bakterierna att bilda skadliga syror som fräter på tänderna och detta leder till hål i tänderna.

Att äta lördagsgodis eller ta en chokladbit då och då är inte särskilt farligt. Faktum är att vi behöver unna oss ibland, men det är när det blir en dålig vana som det kan bli skadligt för vår hälsa. Vi äter mer och mer socker, vi svenskar äter ca 40 kg var per år. Enligt Livsmedelsverket bör mindre än 10 % av energin komma fram tillsatt socker, eftersom vi annars inte får plats med näringsrik mat som vår kropp behöver. Vi behöver börja äta socker med måtta och inte varje dag.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/det-hander-med-kroppen-nar-du-tillgodoser-sotsuget/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
