socialtjänsten – Nya Dagbladet

Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000

Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras. Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism. Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett pressmeddelande att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna. — När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv, säger han. Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst. Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet. Enligt regeringens kommittédirektiv ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027. Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.

Rekordmånga barn orosanmäls till socialtjänsten

Markus Andersson — Thu, 21 May 2026 06:39:05 +0000

Antalet orosanmälningar om barn fortsätter att öka kraftigt, enligt en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Myndigheten varnar samtidigt för att många barn fortfarande nås för sent, när problemen redan hunnit växa. Under 2024 tog landets socialtjänster emot omkring 514 000 orosanmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa, uppger Socialstyrelsen. Det motsvarar en ökning med 55 procent sedan 2018. Totalt berördes cirka 233 000 barn, vilket motsvarar 10,8 procent av alla barn i Sverige. — Fler barn uppmärksammas av omgivningen när det finns oro för att de far illa, vilket är viktigt. Men vi ser också att barn ofta nås sent, när problemen riskerar att ha vuxit sig större. Det behöver förändras, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen. Polisen, skolan samt hälso- och sjukvården stod tillsammans för knappt 60 procent av anmälningarna. Myndigheten pekar på flera möjliga orsaker till ökningen, bland annat en ökad medvetenhet om barns rättigheter och enklare digitala anmälningsvägar. Kartläggningen visar också att barn allt oftare förekommer i upprepade anmälningar. I genomsnitt gjordes 2,2 orosanmälningar per barn under 2024, jämfört med 1,8 under 2018. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, och anmälningarna är fler i områden med större socioekonomiska utmaningar.

Malins nyfödde son blev omhändertagen på grund av felaktig diagnos

Jan Sundstedt — Thu, 29 Jan 2026 08:14:49 +0000

Bara ett dygn efter sonen Leos födsel får Malin veta att socialtjänsten gjort en orosanmälan – grundat på mödravården i Örebros felaktigt ställda diagnos om intellektuell funktionsnedsättning. Trots att man erkänt att man gjort fel får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. När Malin kommer till mödravården i Örebro är det jobbigt för henne och hon gråter mycket. Hon förklarar för barnmorskan att hon tycker att vårdmiljön är ansträngande samt att hon också haft anorexi i tonåren. Graviditeten var också oväntad och fadern är inte hennes nuvarande partner Gustav, utan en man från ett tidigare förhållande. — Jag blev glad, men omtumlad, säger Malin till SVT:s Uppdrag granskning.

Orosanmälan

Under förlossningen förlorar Malin mycket blod och behöver akutopereras. Dagen efter att Malin fött sin son Leo kommer det in två kvinnor i rummet och berättar att hon blivit föremål för orosanmälningar. De förklarar också att hon och Leo skulle åka till ett utredningshem. — Jag blev jättestressad i min kropp. Varför? Det Malin inte visste var att man, när hon kom till mödravården, hade läst i hennes journal från anorexivården, vilket var för 17 år sedan, att hon hade en diagnos inom autismspektrumet. Då skrev barnmorskan in att hon fortfarande led av anorexi, hade sjukhusskräck, autism och sedan lade man till att Malin hade ”lätt IF”, det vill säga intellektuell funktionsnedsättning. Detta läggs till för att barnmorskan tror att Malin har det, för att hon anser att Malin har svårt att ta in information. Det finns alltså ingen sådan diagnos på Malin. En annan sak Malin inte visste var att man dessutom gjort en orosanmälan till socialtjänsten.

Tvingas åka hem utan sonen

Malin tvingas åka till utredningshemmet där hon känner sig mer ledsen och instängd. Personalen anser att hon inte lyssnar tillräckligt mycket på dem och sätter sina egna behov före sonens. Men BVC menar att hon gör ett bra jobb och att Leo mår bra. Efter tio veckor får hon åka hem, men inte med Leo – som istället placeras hos sin biologiska far. Fadern delar för övrigt inte socialtjänstens bild av Malin.

Mödravården: Vi gjorde fel

Mödravården har nu erkänt att man gjort fel och bett Malin om ursäkt. Malin har även gjort en ny psykologisk screening där man kan konstatera att hon inte har autism eller högre risk för psykisk ohälsa än andra. Malin arbetar även på en förskola, där hon är en uppskattad medarbetare. — Det finns ingenting med barnet som visar att det finns någon omsorgssvikt, vanvård, ingenting, säger socionomen Sanna Klarén, som är Malins ombud. Trots det får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. I över ett år har hon kämpat för att få tillbaka sin son. Socialtjänsten känner till att diagnosen var felaktig, men trots det ändrar man inte beslutet gällande sonen.

Oro för framtiden

I dag väntar Malin och Gustav barn tillsammans och även om glädjen är stor finns också rädslan där för vad som kan hända. — Man vet ju att det kan bli i princip hur som helst beroende på vem som styr och ställer. Man är ju ganska sekundär i sitt eget liv, säger Gustav. SVT har sökt ansvariga på utredningshem, socialtjänst och ordföranden i socialnämnden, som inte vill svara på frågor.

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Jan Sundstedt — Tue, 07 Oct 2025 14:05:25 +0000

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder. Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar. En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten. Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter. — Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4. Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget. — Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon. Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna. — Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

14-åringen som sköt sex personer i Gävle var känd hos socialtjänsten.
Ansvarig enhetschef vill dock inte att han straffas, utan kräver ”mer resurser” för att kunna ge pojkar som honom träningskort, nya fotbollsskor, pengar till restaurangbesök och massage. pic.twitter.com/b4IiMMMS2a — Herr Husis (@HerrHusis) October 6, 2025

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas. — Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting. Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet. — Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk. Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella. I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Handläggare på socialtjänsten rånade och våldtog prostituerade – döms till fängelse

Redaktionen — Tue, 10 Sep 2024 12:06:01 +0000

44-årige Salar Zandi har dömts till sju år och tio månaders fängelse av Solna tingsrätt, åklagaren hade yrkat på nio års fängelse. Socialtjänsthandläggaren har bland annat rånat och våldtagit flera utländska prostituerade kvinnor i Stockholmsområdet. ”Solna tingsrätt har idag dömt en 44-årig man för två grova våldtäkter och tre rån i Stockholmsområdet under perioden december 2023 till februari 2024. Mannen har vid fem separata tillfällen avtalat med prostituerade kvinnor om köp av sex. När han kommit till kvinnorna har han våldtagit eller rånat dem, i fyra fall under knivhot och i ett fall med hjälp av en luftpistol”, konstaterar tingsrätten. Man noterar att samtliga offer varit utländska medborgare, varför de också bedöms ha varit särskilt utsatta. Tingsrätten finner deras berättelser övertygande och anser att det är bevisat att mannen utsatt dem för övergreppen. ”Mannen döms mot sitt nekande. Tingsrätten tror inte på hans förklaringar om att han skulle ha avtalat om sexköp med kvinnorna men senare låtit bli att besöka dem. Tingsrätten anser också det uteslutet att kvinnorna tillsammans skulle ha konspirerat mot mannen och hittat på händelserna”, slår man fast.

Bortförklaringar avfärdas

– Det bedöms som uteslutet att brotten begåtts av någon annan än den åtalade mannen. Att en eller flera andra gärningsmän – vid fem separata tillfällen – samtidigt skulle ha befunnit sig i området, utnyttjat det faktum att kvinnan väntade på en sexköpare och begått övergreppen är inte troligt, säger rättens ordförande rådmannen Josefin Mallmin. [caption id="attachment_188590" align="alignnone" width="578"] Zandis bortförklaringar avfärdas helt av rätten. Foto: Polisen[/caption] Utöver fängelsestraffet ska Zandi även betala skadestånd till kvinnorna. Målsägarbiträdet Denis Celo uppger att hans klienter är ”lättade” över att domstolen valde att tro på deras vittnesmål. Tre av fem offer flögs in till Sverige för att kunna delta i rättegången. Socialtjänsthandläggaren döms för fem olika händelser. Det handlar om två grova våldtäkter (den 8 december 2023 och den 12 januari 2024), köp av sexuell tjänst och grovt rån (24 januari 2024), grovt rån (5 februari 2024) samt köp av sexuell tjänst och grovt rån (15 februari 2024).

Säpo orosanmäler politiskt aktiva föräldrar

Markus Andersson — Tue, 22 Sep 2020 10:08:05 +0000

Den svenska säkerhetspolisen har satt i system att göra orosanmälningar till Socialtjänsten mot politiska aktiva föräldrar där man skriver att deras barn far illa. Några exempel på hur barnen far illa ges dock inte och den enda motiveringen till orosanmälan är att föräldrarna är medlemmar i en specifik politisk organisation. Flera personer i Nordiska motståndsrörelsen har fått orosanmälningar riktade mot sig under sommaren på grund av sitt politiska engagemang. Motiveringarna kan lyda som följande: ”Säkerhetspolisen har information att Joakim och [hans hustru] verkar för den våldsbejakande högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR och att ett eller flera av familjens barn ska ha närvarat i samband med att NMR genomfört flygbladsutdelning. Säkerhetspolisen bedömer att det finns en ökad risk att barnen utsätts för hot och/eller fysiska angrepp i samband med offentliga aktiviteter som anordnas av NMR.” Noterbart är att det inte framgår i anmälan att barnen på något sätt skulle lida i föräldrarnas vård eller att deras föräldraskap i övrigt skulle ha några brister. Även om Nordiska motståndsrörelsen är en politiskt radikal organisation så är den fullt legal och det är heller inte mot lagen att vara medlem i organisationen. Ändå anser Säpo att medlemskap i organisationen är skäl nog för att anmäla föräldrarna till Socialtjänsten. På sin hemsida skriver den nationalsocialistiska organisationen att man blivit varse om flera liknande anmälningar, ibland på ännu vagare grunder där exempelvis en kvinna blivit orosanmäld för att hon haft ett förhållande med en man som tidigare varit medlem i organisationen. I en kontakt mellan Nordiska motståndsrörelsen och Säkerhetspolisens pressekreterare Gabriel Wernstedt så hävdar denne att man enligt lag är skyldiga att göra orosanmälningar när man tror att barn far illa, men han nekar till att politiskt engagemang räcker som skäl till en sådan anmälan. – Politiskt engagemang är inget som Säkerhetspolisen jobbar med. Var och en får tycka vad man vill. Säkerhetspolisen har inga åsikter och vi följer inte enskilda partier eller åsiktsyttringar. När pressekreteraren blir påmind om att Säpo faktiskt har gjort orosanmälningar med anledning enbart av föräldrarnas politiska engagemang så menar han att det ”är en tolkning” som journalisten får stå för och att han inte kan ”gå in på enskilda ärenden”. Pressekreteraren menar vidare att det ingår i Säpos uppdrag att kartlägga så kallat "brottsaktiva" personer inom de så kallade extremistmiljöerna, men att politiskt aktiva samtidigt inte måste ha begått några faktiska brott för att bli intressanta för dem. – När det gäller vårt uppdrag att följa personer i de våldsbejakande extremistmiljöerna, brottsaktiva personer, så är det utifrån vårt uppdrag att förhindra och avvärja attentat. Det kan handla om personer som har en lång brottskatalog, men det kan också handla om personer som förvisso kan ha utretts för brott men inte nödvändigtvis har dömts för brott. Vi tittar på avsikt och förmåga att begå terroristbrott. Efter att en journalist från organisationens tidning Nordfront ringt upp Säpo för att fråga om de politiskt motiverade anmälningarna till Socialtjänsten så fick deras källa ett SMS från säkerhetspolisen där en anställd som kallar sig för ”Sam” undrar varför samtalet gjordes. ”Jag är intresserad av varför du valde att ringa upp medarbetare här senast. Det gör mig extra intresserad av dig. /Sam.” Nordiska motståndsrörelsen har meddelat att man kommer att vidta juridiska åtgärder mot säkerhetspolisen för att markera mot vad man menar är rena politiska trakasserier.

Allt yngre brottslingar i Borlänge

Osignerad — Thu, 14 Feb 2019 08:59:47 +0000

Socialtjänsten i Borlänge kommun konstaterar att såväl missbruk som kriminalitet kryper nedåt i åldrarna. Tungt kriminellt belastade tonåringar är numera vardag för polis och socialtjänst, samtidigt som narkotikamissbruket blir allt vanligare bland kommunens ungdomar. Allt yngre brottslingar och ungdomar som har fastnat i ett narkotikamissbruk har blivit ett allt större problem i Borlänge rapporterar SR. Enligt poliskällor i Dalarna finns en liknande utveckling på andra platser i länet, som Ludvika och Avesta. I Borlänge är dock problemen störst och allvarligast. De insatser som har gjorts för att bryta utvecklingen har inte varit tillräckliga. Regeringen sköt under 2018 till 8 miljoner kronor för att socialtjänsten skulle kunna agera mer kraftfullt mot kriminalitetens rötter – som missbruk, bristande utbildning och hemlöshet. Socialchefen i Borlänge anser att tillskottet inte räcker till för att kunna göra skillnad, utan kallar regeringens insats för ”felräkningspengar”. NB Nyhetsbyrån har talat med poliser som arbetar i och runt Borlänge som bekräftar socialtjänstens bild av utvecklingen. De som grips eller omhändertas för olika brott blir allt yngre, och respekten för lagar och regler är ofta extremt låg. Tröskeln för att använda våld har ”slipats bort helt” och man tycks inom vissa grupperingar bestående av ungdomar ”tävla i kriminalitet”. Bristen på resurser inom polisen i Dalarna lyfts fram som en bidragande orsak till att utvecklingen går åt fel håll. De kriminella ungdomarna känner att de kan ägna sig åt brottslighet och missbruk i stort sett ostört. Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån

Kommun vill omhänderta barn – för föräldrarnas tankar

Osignerad — Mon, 10 Feb 2014 02:29:31 +0000

Uppsala kommun vill tvångsomhänderta en flicka från sina föräldrar. Detta för att föräldrarnas tankeåskådning påstås påverka flickan negativt. Uppsala kommun vill att föräldrarna ska betala vite på 1 000 kronor för varje vecka som flickan är hålls hemma från skolan. Ett formaliafel har enligt Upsala Nya Tidning gjort att kommunens ansökan om att begära vite avvisats av Förvaltningsrätten. Föräldraparet skrev tidigare ett brev till kommunen om att skolan påstås dyrka djävulen och att deras dotter ”undervisas om lögner för att stödja djävulen”. Uppsala kommun svarade med att koppla in socialtjänsten som nu begär att föräldrarna ska fråntas deras dotter. Föräldrarna har placerats av kommunen på ett utredningshem där personalen beskriver föräldrarna som ”upptagna med tankar kring ondskefulla och konspiratoriska krafter i samhället”, skriver Upsala Nya Tidning. Förvaltningsrätten går dock emot kommunen och socialtjänsten och anser att pappans idéer är märkliga men att det inte påverkar flickan så mycket att hon behöver omhändertas.

Gravid mammas foster togs av socialen

Osignerad — Sun, 01 Dec 2013 16:17:19 +0000

Den brittiska socialtjänsten i Essex tog ut ett foster ifrån en mammas mage genom kejsarsnitt. Socialtjänsten motiverade sitt agerande med att det var "för barnets bästa". Mamman, som är från Italien, var i England på jobbresa. Socialtjänsten ansåg inte att hon var lämpad att fostra sin dotter eftersom hon hade drabbats av ett mentalt sammanbrott och panikattacker. Socialtjänsten ger kalla handen Socialtjänsten vände sig till högsta domstolen i Storbritannien och fick därigenom tillstånd att utföra kejsarsnittet på kvinnan för att ta ur dottern ur magen, skriver Daily Telegraph. Dottern är idag 15 månader gammal och tas fortfarande om hand av socialtjänsten i England. Mamman hävdar att hon har återhämtat sig och är fullt kapabel till att ta hand om sin dotter, men socialtjänsten ger henne kalla handen. Kvinnans brittiska advokat Brendan Flemning är kritisk till att barnet togs ifrån modern genom kejsarsnitt. – Jag har aldrig hört talas om något liknande under mina 40 år i jobbet, säger han till Daily Telegraph. Blev tvångsdrogad Mamman har nu dragit igång en rättsprocess mot myndigheterna. Enligt hennes företrädare kontaktade aldrig socialtjänsten anhöriga i Italien för att samråda med dem om ärendet. Hon påstår att hon fick genomgå kejsarsnittet efter att ha blivit nerdrogad av läkarna med tvång. När hon vaknade upp fick hon beskedet att barnet hade omhändertagits av socialtjänsten. En talesperson för de lokala myndigheterna ville inte kommentera de pågående ärendena som behandlade utsatta människor och barn.