Socialstyrelsen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 10 Sep 2026 05:03:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Socialstyrelsen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Självmorden minskar – men inte bland unga https://nyadagbladet.se/inrikes/sjalvmorden-minskar-men-inte-bland-unga/ Thu, 10 Sep 2026 05:03:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239950 Färre människor tog sitt liv i Sverige förra året än året innan. Bland unga syns ingen sådan nedgång, och där är självmord fortfarande den vanligaste dödsorsaken, enligt organisationen Suicide Zero. Idag, den 10 september, är det den internationella suicidpreventiva dagen, och runtom i landet arrangeras ljuständningar för de liv som gått förlorade. Under 2025 dog 1 385 personer i självmord, 68 färre än året innan. Det är andra året i rad som antalet sjunker något, enligt Suicide Zeros redovisning av Socialstyrelsens dödsorsaksregister. — Att självmorden minskat jämfört med 2024 är glädjande, men det är riskfyllt att fästa för mycket vikt vid enskilda år, säger Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet. Statistiken gäller säkra och osäkra självmord, alltså även dödsfall där det är oklart om personen avsiktligt tog sitt liv. — Självmord har haft en undanskymd roll i valrörelsen, trots att det är ett samhällsproblem som berör väldigt många. Efter valet behöver partierna kavla upp ärmarna och prioritera konkreta insatser för att rädda liv. Stort fokus behöver läggas på unga, där självmordstalen inte minskar, säger Line Sardh.]]> Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen https://nyadagbladet.se/inrikes/sprakproblem-aldreomsorgen-tre-av-fyra-kommuner/ Fri, 05 Jun 2026 09:36:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232496 Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen. Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan. I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser. Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram. — Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han. I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester. Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande. Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete. Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024. SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.]]> Vanliga läkemedel kopplas till demensrisk https://nyadagbladet.se/halsa/vanliga-lakemedel-demensrisk/ Tue, 26 May 2026 11:18:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231542 Äldre kan vara mer känsliga för läkemedel som påverkar hjärnan. Nu pekar flera studier på samband mellan vanliga läkemedelsgrupper och kognitiv svikt – men forskarna varnar för enkla slutsatser. Läkemedel som påverkar nervsystemet kan få större konsekvenser hos äldre patienter än hos yngre. Samtidigt är forskningen svårtolkad: den visar ofta samband, men kan inte alltid avgöra om läkemedlet i sig ligger bakom risken eller om sambandet speglar sjukdomen som behandlas. Socialstyrelsen anger att vissa läkemedel bör undvikas hos äldre om det inte finns särskilda skäl. Myndigheten betonar också att behandlingar bör följas upp och omprövas regelbundet.

Vissa äldre allergiläkemedel pekas ut

Det tydligaste forskningsläget gäller läkemedel med så kallad antikolinerg effekt. De påverkar ett signalsystem i hjärnan som har betydelse för minne, uppmärksamhet och inlärning. Hit hör bland annat första generationens antihistaminer mot allergi eller sömnbesvär, men även vissa antidepressiva läkemedel med antikolinerg effekt, läkemedel mot överaktiv blåsa och vissa läkemedel mot illamående. En omfattande brittisk studie i JAMA Internal Medicine, baserad på närmare 59 000 demensfall, visade att hög användning av starkt antikolinerga läkemedel var kopplad till ökad demensrisk. Forskarna skrev att resultaten ”understryker vikten av att minska exponeringen för antikolinerga läkemedel hos medelålders och äldre personer”.

Lugnande medel ger blandade svar

Bensodiazepiner används bland annat mot ångest och sömnproblem. Läkemedlen kan leda till beroende, dagtrötthet och minnespåverkan. Hos äldre ökar dessutom risken för fallolyckor och förvirring. En studie i BMJ från 2014 visade ett samband mellan bensodiazepiner och ökad risk för Alzheimers sjukdom, särskilt vid längre användning. Forskarna skrev att ”omotiverad långtidsanvändning av dessa läkemedel bör betraktas som ett folkhälsoproblem”. Samtidigt är bilden inte enkel. Ångest och sömnproblem kan vara både orsaken till att läkemedlen skrivs ut och tidiga tecken på demenssjukdom. Nyare analyser har därför ifrågasatt om läkemedlen i sig förklarar sambandet.

Antipsykotiska läkemedel kräver försiktighet

Antipsykotiska läkemedel kan vara nödvändiga vid svåra psykiska sjukdomar, som schizofreni och psykos. Men även dessa läkemedel förekommer i forskningen om minne, tänkande och demensrisk. Studier har kopplat antipsykotika till kognitiv försämring och högre demensrisk i vissa grupper. Forskare har också efterlyst bättre kunskap om hur antipsykotika kan bidra till kognitiv påverkan och hur riskerna kan minskas. Varningarna gäller särskilt slentrianmässig användning för att dämpa oro eller beteendemässiga symtom hos personer med demens.

Magsyrahämmare mest omstridda

Protonpumpshämmare används mot sura uppstötningar och magsår. Här är forskningen mest motstridig. Vissa stora studier visar ett samband mellan långvarig användning och ökad demensrisk, medan andra inte har sett samma mönster. En studie publicerad i Neurology kopplade långvarig användning till ökad risk, medan en klinisk prövning där äldre personer fick pantoprazol eller placebo inte såg någon ökad demensrisk under tre års uppföljning. Magsyrahämmare bör därför betraktas som omdiskuterade, snarare än som läkemedel med en bevisad riskhöjning.

Sluta inte på egen hand

Forskningsläget innebär inte att patienter bör avbryta behandling på egen hand. Flera preparat kan vara viktiga. Rådgör alltid med läkare innan en läkemedelsbehandling ändras eller avslutas. Däremot kan äldre patienter och anhöriga be vården om en läkemedelsgenomgång, särskilt vid minnesproblem, fallolyckor, trötthet eller förvirring. Ofta utgör inte ett enskilt läkemedel risken, utan långvarig användning, höga doser eller kombinationen av flera olika läkemedel. En regelbunden genomgång kan därför minska onödiga risker utan att viktig behandling tas bort.]]> Rekordmånga barn orosanmäls till socialtjänsten https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-barn-orosanmals-till-socialtjansten/ Thu, 21 May 2026 06:39:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230977 Antalet orosanmälningar om barn fortsätter att öka kraftigt, enligt en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Myndigheten varnar samtidigt för att många barn fortfarande nås för sent, när problemen redan hunnit växa. Under 2024 tog landets socialtjänster emot omkring 514 000 orosanmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa, uppger Socialstyrelsen. Det motsvarar en ökning med 55 procent sedan 2018. Totalt berördes cirka 233 000 barn, vilket motsvarar 10,8 procent av alla barn i Sverige. — Fler barn uppmärksammas av omgivningen när det finns oro för att de far illa, vilket är viktigt. Men vi ser också att barn ofta nås sent, när problemen riskerar att ha vuxit sig större. Det behöver förändras, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen. Polisen, skolan samt hälso- och sjukvården stod tillsammans för knappt 60 procent av anmälningarna. Myndigheten pekar på flera möjliga orsaker till ökningen, bland annat en ökad medvetenhet om barns rättigheter och enklare digitala anmälningsvägar. Kartläggningen visar också att barn allt oftare förekommer i upprepade anmälningar. I genomsnitt gjordes 2,2 orosanmälningar per barn under 2024, jämfört med 1,8 under 2018. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, och anmälningarna är fler i områden med större socioekonomiska utmaningar.]]> Fördubbling av självskador bland unga flickor https://nyadagbladet.se/halsa/fordubbling-av-sjalvskador-bland-unga-flickor/ Fri, 30 Jan 2026 09:09:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220624 Antalet flickor i åldern 12–15 år som vårdas på sjukhus för självskador har fördubblats mellan 2015 och 2023, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt avslöjar rapporten allvarliga brister i uppföljningen efter utskrivning. Socialstyrelsen publicerade på torsdagen uppdaterad statistik över perioden 2015–2023. Den visar att andelen flickor mellan 12 och 15 år som fått sjukhusvård för avsiktlig självskada har ökat med 100 procent. Den kraftigaste ökningen skedde under coronapandemin 2021 och 2022. Sedan dess har ökningen planat ut något bland de yngsta, men nivåerna ligger fortfarande betydligt högre än tidigare. — Den kraftiga ökningen som vi såg 2021–2022 var mycket oroande. Det är positivt att den nu mattas av bland de yngsta, men nivåerna är fortfarande betydligt högre än tidigare och kräver fortsatt uppmärksamhet, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen. Varje år vårdas mellan 10 000 och 11 000 personer på sjukhus i Sverige för avsiktlig självskada. Omkring 60 procent av dessa är flickor eller kvinnor.

Ökad risk för självmord

Myndighetens kartläggning visar också påtagliga luckor i eftervården. Bland dem som vårdades 2023 fick bara 15 procent träffa en läkare inom den specialiserade psykiatrin inom sju dagar efter att de lämnat sjukhuset. — Tidigare självskada är den enskilt största riskfaktorn för nya suicidförsök. Det gör en sammanhållen vårdkedja och tydlig planering helt avgörande, säger Sofia Åhlqvist, utredare på Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsen måste uppföljningen förbättras markant, insatserna samordnas bättre och arbetet för att förebygga självmordsförsök bli mer systematiskt.]]> Lägsta antalet födslar på 20 år i Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/lagsta-antalet-fodslar-pa-20-ar-i-sverige/ Thu, 04 Dec 2025 12:59:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217920 Sverige har det lägsta antalet födslar på två decennier, enligt statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt blir blivande mödrar allt äldre och andelen med övervikt eller fetma fortsätter att öka. Under 2024 föddes cirka 99 000 barn i Sverige – det lägsta antalet sedan 2003. Antalet förlossningar per 1 000 kvinnor sjönk till 41,8, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna startade 1973. Den långvariga nedgången i antalet födda barn fortsätter därmed, även om takten avtagit något jämfört med de senaste två åren. [caption id="attachment_212305" align="alignnone" width="640"] Foto: Polina Tankilevitch/Pexels[/caption]

Äldre mödrar och fler riskfaktorer

Medelåldern för förstföderskor uppgick för första gången till 30,1 år. Hälften av alla förstföderskor var 30 år eller äldre. Den totala medelåldern för kvinnor som födde barn var 31,6 år, och över fem procent var 40 år eller äldre. — Högre ålder ökar risken för flera graviditets- och förlossningskomplikationer såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi och behov av kejsarsnitt, säger Ängla Mantel, läkare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Nästan hälften av de blivande mödrarna, 47 procent, har övervikt eller fetma – nästan en fördubbling sedan början av 1990-talet. Skillnaderna mellan regionerna är stora, från 39 procent i Stockholm till 54 procent i Blekinge och Sörmland. Andelen kejsarsnitt fortsätter att stiga och uppgick till 20 procent av alla förlossningar 2024. Främst är det akuta kejsarsnitt som ökat, från 9,7 procent 2020 till 11,2 procent 2024.]]> Fler unga män får testosteron på recept https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-man-far-testosteron-pa-recept/ Wed, 19 Nov 2025 09:35:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217001 Antalet män under 40 år som får testosteronbehandling har ökat kraftigt de senaste två decennierna. Omkring 5 000 män i åldern 20–39 år får i dag testosteron utskrivet av läkare. Det är en ökning med över 300 procent jämfört med 2006, enligt uppgifter från Socialstyrelsen som skattefinansierade kanalen SVT tagit del av. Mikael Lehtihet, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet, menar att ökningen delvis kan förklaras av bättre diagnostik. Han lyfter fram att unga män i dag är mer medvetna om sina hälsovärden och tar oftare initiativ till att kontrollera sina testosteronnivåer. — Vi har blivit duktigare på att hitta de män som faktiskt har brist, säger han till SVT. Socialstyrelsen pekar dock på att behandlingen medför risker och att den i vissa fall kan ges i onödan. På olika internetforum cirkulerar tips om hur man kan manipulera sina testosteronvärden nedåt för att lättare få preparat utskrivet – bland annat eftersom hormonet anses vara som en ”laglig steroidkur”, men också för att det ger ökad sexlust och energi. Ökningen är dessutom ojämnt fördelad geografiskt. Västernorrland toppar statistiken med en ökning på nästan 800 procent, samtidigt som exempelvis Skåne har en ökning på cirka 250 procent.]]> Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling https://nyadagbladet.se/inrikes/stora-brister-i-varden-tusentals-nekas-psykologisk-behandling/ Sun, 05 Oct 2025 06:06:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214287 Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs. Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling. Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer. — På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett pressmeddelande.

"Vår tids största folkhälsoutmaningar"

Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås. Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt. — Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.]]> Hemtjänsten varnar: Fler äldre dricker för mycket https://nyadagbladet.se/inrikes/hemtjansten-varnar-fler-aldre-dricker-for-mycket/ Thu, 31 Jul 2025 13:45:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210310 Allt fler hemtjänsttagare över 65 år har alkoholproblem, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Utvecklingen väcker oro hos personalen som larmar om ökade risker och problem kopplade till missbruk. I Sverige har alkoholkonsumtionen minskat de senaste 20 åren inom alla åldersgrupper, förutom för personer över 65 år som istället dricker mer. Problematiken syns särskilt tydligt inom hemtjänsten, där alkoholmissbruk bland personer i denna åldersgrupp ökat med 73 procent de senaste tio åren. – Det gäller enbart personer som har identifierats via den specialiserade vården, vilket gör att det sannolikt är en underskattning och innebär att det också kan finnas ett betydande mörkertal, säger Isabella Björling, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Hemtjänstpersonal larmar också om ett ökat missbruk och de problem som tillkommer. Bland annat ökar risken för fallskador samtidigt som det generellt finns ett större behov av omsorg för en person med missbruk. Det blir också en mer oberäknelig arbetssituation för personalen. – Det är ganska vanligt att vi får komma in när situationen blivit misär. Många gånger har de varit in på sjukhus, säger undersköterskan och skyddsombudet Sofia Andersson till skattefinansierande SR.

Svårt att göra något åt

Socialstyrelsen menar att det krävs en kompetensutveckling inom hemtjänsten men också att man behöver utveckla nya arbetssätt för att hantera den växande gruppen av äldre missbrukare. Det behövs också en ökad samverkan mellan vårdaktörer då både vårdbehovet och arbetsmiljön påverkas av missbruksproblematik. Trots att hemtjänstpersonalen ser riskerna är det svårt att göra något åt ett missbruk, menar Andersson. – Vi får ju rent krasst beställa sprit åt dem. Självklart så går vi ju in och försöker prata om situationen, men vill de att vi ska handla så är det deras rättighet, säger hon.]]> Snart är ett digitalt vårdbesök allt som krävs för att ”byta kön” https://nyadagbladet.se/inrikes/snart-ar-ett-digitalt-vardbesok-allt-som-kravs-for-att-byta-kon/ Tue, 13 May 2025 11:18:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205885 Redan 1 juli börjar den hårt kritiserade könsbyteslagen att gälla – och det står klart att det i praktiken ofta kommer att räcka med ett enda digitalt vårdbesök för att få "byta" juridiskt kön. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat lagen – som drevs igenom av Ulf Kristersson med hjälp av moderata riksdagsledamöter som egentligen var negativt inställda men som ändå till slut röstade ja, eftersom de var rädda för att annars bli av med sina uppdrag eller riskera andra repressalier. Tidningen har också lyft fram kritik mot lagen – bland annat från Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi, som menar att den förändrade lagstiftningen riskerar att innebära mycket stora negativa konsekvenser för sårbara ungdomar. – Det har kommit mer och mer information och fakta som tyder på att den våldsamma ökningen som har pågått vad gäller könsdysfori under de senaste 15-20 åren, mycket beror på att det är väldigt många flickor som har identitetskris, och den kommer rätt så plötsligt i tonåren, argumenterade hon bland annat. Dahlgren pekar vidare på att "väldigt många" unga som uppges lida av könsdysfori också har autistiska drag eller diagnoser, och att det ofta tycks handla just om en temporär identitetskris – varför ett snabbt könsbyte inte är någon optimal lösning.

"Utgår från individens självbestämmande"

Kritiken avfärdades dock, och om en och en halv månad träder den nya lagstiftningen i kraft. En stor förändring blir att det inte längre kommer att krävas en transsexualismdiagnos för att få "byta" sitt juridiska kön – utan endast en "enklare medicinsk utredning". "Utredningarna" kommer inte bara att få genomföras av psykologer eller psykoterapeuter utan även av hälso- och sjukvårdskuratorer. Enligt Socialstyrelsens vägledning kommer det i de flesta fall att räcka med ett enda vårdbesök via webben för att få ett intyg som sedan kan användas för att ändra en persons könstillhörighet i folkbokföringen. – Det är viktigt att komma ihåg att det här är en reglering som i stor utsträckning utgår från individens eget självbestämmande och där processen också ska vara enkel, säger Pär Ödman, chefsjurist på Socialstyrelsen till statsradion SR.

"Helt orimligt"

En annan stor förändring blir att man inte längre behöver vara vuxen för att genomföra "könsbytet" – så länge man har förälderns godkännande kan denna process genomföras redan vid 16 års ålder. Sverigedemokraternas gruppledare, Linda Lindberg, kallar den nya lagen "helt orimlig" och konstaterar att det är en mycket sårbar grupp som nu riskerar att må ännu sämre. – Det är ju oftast personer som ifrågasätter sin identitet och som sannerligen inte mår särskilt bra. Det här är ju inte rätt sätt att möta den här typen av vårdfrågor, absolut inte. Miljöpartiets talesman för hbtqi-frågor, Ulrika Vesterlund, håller dock inte med om den kritiken och menar istället att det "låter bra" att de juridiska könsbytesprocesserna nu förenklas.]]>