<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>sociala medier &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/sociala-medier/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 12 Sep 2026 10:43:42 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>sociala medier &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norge-kraver-meta-slacker-facebook-instagram-barn-nattetid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Sep 2026 11:59:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240345</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.</strong>

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, <a href="https://www.dkteknikogmiljoe.dk/ritzau/ca43c22d-b4c2-4393-acd7-8f68ce5a64c3" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar Ritzau</a>. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som <a href="https://www.aftenposten.no/norge/i/pBjQjw/regjeringen-ber-meta-beskytte-norske-barn-og-unge" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges av Aftenposten</a>: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Över 62 000 gripanden för meddelanden i Storbritannien – rapport varnar för självcensur</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/over-62-000-gripanden-for-meddelanden-i-storbritannien-rapport-varnar-for-sjalvcensur/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Sep 2026 09:32:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239827</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt.</strong>

Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag.

Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.
<h3>Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen</h3>
Rapporten <a href="https://bigbrotherwatch.org.uk/wp-content/uploads/2026/09/Britains-Free-Speech-Problem-070926.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok.

Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.
<h3>Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt</h3>
Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c4gz1qy30v5o" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftades</a> av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig.

Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-15-arsgrans-skarps-foraldradispens-stryks/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Sep 2026 05:42:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Lagförslag]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239489</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.</strong>

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det <a href="https://nyadagbladet.se/norden/danska-regeringen-vill-forbjuda-sociala-medier-for-barn/">tidigare förslaget</a> tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, <a href="https://politiken.dk/danmark/art10969633/Snart-bliver-de-store-techplatforme-forbudt-for-b%C3%B8rn" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

— <em>En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp</em>, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/vart-femte-barn-sexuella-overgrepp-online-unicef/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 05:50:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[internetsäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Sexuella övergrepp]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Unicef]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239186</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer.</strong>

Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder.

Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa.

Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.
<h3>De flesta berättade aldrig för en myndighet</h3>
Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet.

— <em>Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vart-femte-barn-utsatts-for-overgrepp-online" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online.

Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig.

Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen.

Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva.

— <em>Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet</em>, <a href="https://reliefweb.int/report/world/through-childrens-eyes-how-digital-technologies-enable-child-sexual-abuse-enar" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Unicefs generaldirektör Catherine Russell.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finländare vill se åldersgräns på sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finlandare-vill-se-aldersgrans-sociala-medier/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 06:18:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Samlingspartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Sannfinländarna]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238131</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En stor del av finländarna vill införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier, enligt en ny enkät.</strong>

Av de tillfrågade stöder 53 procent ett förbud för barn under 15 år, medan 28 procent motsätter sig och 19 procent inte tar ställning, <a href="https://yle.fi/a/7-10103722" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Svenska Yle. Undersökningen har genomförts av den borgerliga tankesmedjan Toivo.

Stödet är högst bland Samlingspartiets och Sannfinländarnas anhängare. I båda grupperna vill 59 procent införa åldersgränsen. Motsvarande andel är 46 procent bland De Grönas väljare och 45 procent bland Vänsterförbundets.

Även åldern spelar in. Bland personer mellan 18 och 24 år stöder 45 procent förslaget, jämfört med 56 procent bland personer över 75 år. Enkäten visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor.

Finlands regering började i februari utreda ett förbud för barn under 15 år. Målet är enligt ministern för social trygghet, Karoliina Partanen, att en åldersgräns ska kunna införas 2027.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>När mobilen blir en flykt från obehag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nar-mobilen-blir-en-flykt-fran-obehag/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[smartphones]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237205</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra.</strong>

Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en <a href="https://api.crossref.org/works/10.3390/healthcare14091125" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny studie</a> från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor.

Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas.

Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.
<h3>Flödet som tillfällig flykt</h3>
Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor.

— <em>Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor</em>, <a href="https://medicalxpress.com/news/2026-08-nomophobia-heavier-social-media-downtime.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Xu.

Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas.

Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi.

— <em>På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende</em>, säger Xu.
<h3>Mer än en fråga om skärmtid</h3>
Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften.

Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag.

— <em>Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt</em>, säger Xu.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Italiensk studie: Sociala medier kopplas till sämre skolresultat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/tidig-start-sociala-medier-skolresultat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Aug 2026 07:35:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[digitalisering]]></category>
		<category><![CDATA[Italien]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoner]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237053</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sociala medier kan få konsekvenser långt in i skolvardagen. En italiensk långtidsstudie visar att elever som väntade till minst 14 års ålder med eget konto presterade bättre i matematik och italienska.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://www.nature.com/articles/s41562-026-02522-4" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nature Human Behaviour</a>, har genomförts av forskare vid universitetet Milano-Bicocca och bygger på uppgifter från 5 227 elever i norra Italien.

Forskarna har kopplat en enkät om elevernas digitala vanor till standardiserade provresultat från flera år i skolan. Elever som öppnade sitt första konto på sociala medier i årskurs 6, 7 eller 8 jämfördes med elever som väntade till årskurs 9 eller senare.

För att minska risken att andra skillnader mellan grupperna förklarar resultaten matchade forskarna bland annat elevernas tidigare skolprestationer, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå.

Vid prov i 13–14-årsåldern presterade de som öppnat konto vid 11–12 års ålder sämre i matematik och italienska än de som väntat.

När eleverna prövades igen vid 15–16 års ålder kvarstod skillnaden i italienska och hade ökat i matematik. Forskarna uppskattar att resultatskillnaden motsvarar omkring ett halvårs undervisning.

[caption id="attachment_221206" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/flicka-soffa-mobil-barn.jpg"><img class="size-medium wp-image-221206" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/flicka-soffa-mobil-barn-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: iStock/Yuliia Kaveshnikova[/caption]
<h3>Frekvent användning av smartphones en riskfaktor</h3>
Studien fann däremot ingen motsvarande negativ effekt i engelska, som eleverna läste som främmande språk. En möjlig förklaring som forskarna lyfter är att sociala medier kan ge en viss oplanerad exponering för engelska.

Det är inte bara tidpunkten för det första kontot på sociala medier som tycks spela roll.

Enligt studien var frekvent användning av smarttelefonen vid centrala tidpunkter under dagen en möjlig förmedlande faktor bakom en betydande del av sambandet.

Materialet omfattar ungdomar i den italienska regionen Lombardiet, och studien kan inte avgöra vilken enskild funktion i plattformarna som förklarar skillnaden.

Forskarna pekar bland annat på att uppmärksamhet kan tas från läxläsning, sömn och fysisk aktivitet.

Resultaten ger ändå stöd för att en tidigare introduktion till sociala medier och den ständiga tillgängligheten via telefonen kan få konsekvenser som når in i skolvardagen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Israel lägger 45 miljoner dollar på att påverka USA med AI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-45-miljoner-paverka-usa-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Jul 2026 08:05:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[propaganda]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235421</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den israeliska regeringen driver en mångmiljonkampanj för att påverka opinionen i USA. Ett kontrakt värt över 45 miljoner dollar omfattar massutskick av AI-genererade meddelanden, konservativa medier och nätinnehåll som ska styra svaren från stora AI-tjänster i mer Israelvänlig riktning.</strong>

Miljontals sms har under de senaste månaderna skickats till amerikaner från avsändare som gömmer sig bakom vanliga förnamn som Emma, Sarah och John. De uppger sig företräda gruppen Friends for Peace och ställer frågor om bland annat förhållandet mellan USA, Israel och Iran.

En granskning av Wall Street Journal, som <a href="https://www.ynetnews.com/article/rjczjxqvfx" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges av Ynet</a>, visar att meddelandena skapats med artificiell intelligens och finansierats av den israeliska regeringen. Friends for Peace tycks samtidigt sakna verklig organisation bakom namnet: tidningen kunde varken hitta ett registrerat företag eller en ideell förening.

Meddelandena ingår i ett större kontrakt på mer än 45 miljoner dollar med en verksamhet ledd av Brad Parscale, tidigare kampanjchef för Donald Trump. Bolaget Sparkfire, som driver sms-kampanjen, hade fram till mitten av maj tagit emot 6,5 miljoner dollar.

Parscales grupp har även byggt Israelvänliga webbplatser och producerat inlägg och länkar som ska ge mer gynnsamma svar om Israel från AI-tjänster som ChatGPT och Claude. Strategin går därmed längre än traditionell annonsering och försöker också påverka vilket nätmaterial AI-modeller hittar och återger.
<h3>Miljonkampanj efter ras i opinionen</h3>
Kampanjen kommer samtidigt som synen på Israel försämras kraftigt i USA. En <a href="https://www.pewresearch.org/short-reads/2026/04/07/negative-views-of-israel-netanyahu-continue-to-rise-among-americans-especially-young-people/" target="_blank" rel="noopener nofollow">mätning från Pew Research Center</a> visar att 60 procent av amerikanerna hade en negativ bild av Israel i mars, jämfört med 53 procent 2025 och 42 procent 2022.

Israel har enligt granskningen anlitat minst sex företag för opinionsarbetet i USA, medan omkring tre dussin personer har registrerat sig som utländska agenter för landet. Kampanjen omfattar också reklam för mer än 500 000 dollar genom den konservativa mediekoncernen Salem Media, där Parscale är strategichef.

Salem Media förnekar att programledare har fått betalt för att framföra särskilda ståndpunkter om Israel och uppger att pengarna användes till digital annonsering. Israels anhängare beskriver satsningen som ett nödvändigt svar på kampanjer från Iran och propalestinska grupper.

Den amerikanske vicepresidenten JD Vance riktade nyligen hård kritik mot delar av den israeliska regeringen i en intervju med Joe Rogan.

— <em>De försöker hålla kriget igång på obestämd tid</em>, sade Vance om de israeliska företrädare som han anklagade för att försöka påverka den amerikanska opinionen och motverka en uppgörelse med Iran.

Israels utrikesminister Gideon Sa’ar uppgav förra året att mer än 700 miljoner dollar avsatts i 2026 års budget för att förbättra landets anseende internationellt och forma opinionen. Utrikesdepartementet svarade inte på Wall Street Journals frågor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Truth Social ska sälja börsförsprång till investerare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/truth-social-borsforsprang-investerare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 Jul 2026 08:04:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[börsen]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Truth Social]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235337</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Donald Trumps mediebolag lanserar en betaltjänst som ger finansbolag maskinläsbar tillgång till inflytelserika Truth Social-inlägg inom millisekunder. Kritiker varnar för att presidentens offentliga besked därmed kan bli en ny intäktskälla för ett bolag som han själv äger stora delar av.</strong>

Trump Media &#38; Technology Group, TMTG, presenterade på torsdagen tjänsten Truth API. Den ska ge institutionella kunder och företag som bedriver algoritmisk handel en direkt ström av inlägg från plattformens högst rankade konton.

Lanseringen är planerad till den 1 augusti. Tjänsten ska vara i gång dygnet runt och omfatta ett arkiv med inlägg från 2022 och framåt. TMTG har inte offentliggjort priset, men uppger att de första kunderna redan har anslutit sig.

Bolaget beskriver tjänsten som särskilt riktad till verksamheter där även korta informationsfördröjningar kostar pengar. Lanseringen presenterades i ett <a href="https://www.globenewswire.com/news-release/2026/07/16/3328489/0/en/trump-media-and-technology-group-launches-truth-api-a-new-licensed-data-service-for-financial-services-partners-that-provides-the-fastest-access-to-truth-social-s-most-influential-.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.

— <em>Marknaderna påverkas redan av inlägg på Truth Social. Truth API levererar en direkt, licensierad realtidsström av plattformens mest marknadspåverkande inlägg. Vi räknar med att tjänsten blir en betydande och löpande intäktskälla för bolaget och skapar varaktigt värde för aktieägarna</em>, säger TMTG:s tillförordnade vd Kevin McGurn.
<h3>Kan omfatta Trumps egna inlägg</h3>
TMTG anger inte uttryckligen vilka konton som ingår. Trump är dock plattformens största konto med omkring 12,9 miljoner följare och använder regelbundet Truth Social för politiska besked som kan påverka finansmarknaderna.

Juridikprofessorn Kathleen Clark vid Washington University säger till <a href="https://apnews.com/article/truth-social-trump-media-trump-post-conflicts-of-interest-truth-api-759fa71769729a26024914dd681c1953" target="_blank" rel="noopener nofollow">AP</a> att upplägget innebär att Trump säljer snabb och privilegierad tillgång till information om vad han gör som president. TMTG framhåller i stället att andra företag hittills har varit hänvisade till manuell bevakning och att den nya tjänsten erbjuder en licensierad och verifierad kanal.

Amerikanska jävsregler förbjuder normalt tjänstemän i den verkställande makten att delta i frågor där de har ekonomiska intressen, men presidenten och vicepresidenten är undantagna. Tidigare presidenter har ändå vanligen sålt aktier eller placerat tillgångar i blind förvaltning. Trump har behållit sina ägarintressen i bland annat TMTG.

En separat <a href="https://www.cnn.com/2026/07/16/us/trump-stock-sales-truth-social-invs-vis" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNN-granskning</a> fann minst 44 aktieköp i 21 bolag veckan före positiva Truth Social-inlägg om samma företag. Vita huset säger att externa förvaltare fattar samtliga investeringsbeslut utan Trumpfamiljens inblandning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen ska kartlägga pojkars värderingar på nätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-ska-kartlagga-pojkars-varderingar-pa-natet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Jul 2026 11:21:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[feminism]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[Jämställdhetsmyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Nina Larsson]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235330</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur sociala medier påverkar pojkars och unga mäns värderingar, livsval och syn på jämställdhet. Även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar ska granskas.</strong>

Bakgrunden är regeringens oro för den så kallade manosfären – digitala miljöer där budskap om maskulinitet och relationer kan bygga på förenklade eller polariserade föreställningar. Kvinnor och flickor kan där framställas negativt eller stereotypt.

Innehållet sprids genom öppna sociala medier, videotjänster, medlemsforum, dataspel och samtal i anslutning till spel. <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/sociala-mediers-paverkan-pa-pojkar-och-man-ska-undersokas/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Jämställdhetsmyndigheten ska undersöka</a> vilka förväntningar och "maskulinitetsnormer" pojkar och unga män möter i dessa miljöer, och i vilken utsträckning innehållet påverkar deras livskvalitet och livsval.
<h3>Vill motverka ”destruktiva mansnormer”</h3>
Jämställdhetsminister Nina Larsson framhåller att jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige och att unga män ska kunna forma sina liv utan att begränsas av normer och förväntningar.

— <em>De ska kunna växa upp fria från kvinnofientliga ideal, destruktiva mansnormer och algoritmer som sprider hat och förakt</em>, säger hon.

Som motiv för kartläggningen pekar regeringen på digitala miljöer där självmord glorifieras, utseendefixering förekommer och psykisk ohälsa föraktas. Sådant innehåll kan enligt pressmeddelandet påverka pojkars vilja att söka hjälp, prägla deras relationer och öka polariseringen mellan könen.

Socialminister Jakob Forssmed uppger att mer än var fjärde ung man saknar någon att anförtro sig åt och att mer än var tredje känner att livet saknar mening. Han menar att aktörer i manosfären utnyttjar ensamhet, isolering och upplevd hopplöshet.

— <em>Aktörerna i manosfären exploaterar allt detta och gör på samma gång livet ännu sämre</em>, säger Forssmed.

Uppdraget omfattar även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar och unga män utifrån innehåll i sociala medier. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa arbetet senast den 15 december 2027. Pressmeddelandet anger inte närmare hur myndigheten ska skilja mellan destruktiva värderingar och legitim kritik av den rådande jämställdhetspolitiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
