<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>snatteri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/snatteri/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 03 Jul 2026 04:37:47 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>snatteri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/snatterier-pengar-racker-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 04:37:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingfors]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[snatteri]]></category>
		<category><![CDATA[Välfärd]]></category>
		<category><![CDATA[vardagsekonomi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234419</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar.</strong>

I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen.

Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.
<h3>Vanliga varor stjäls oftare</h3>
Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga.

— <em>Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett</em>, säger hon till <a href="https://yle.fi/a/7-10100457" target="_blank" rel="noopener">Yle</a>.

Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov.

Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.
<h3>Handeln påverkas</h3>
Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal.

Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik.

— <em>När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser</em>, säger Normann.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
