<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>SLU &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/slu/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 16 Sep 2026 07:13:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>SLU &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-lagras-i-bottensediment/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 05:52:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240618</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.</strong>

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en <a href="https://doi.org/10.54612/a.1kb3cglrvc" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandling</a> vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/09/lakemedel-lagras-i-bottensediment--ny-kunskap-om-hur-medicinrester-paverkar-livet-under-ytan/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

— <em>Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer</em>, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.
<h3>Fisken får läkemedel från två håll</h3>
I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

— <em>Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt</em>, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.
<h3>Även trollsländelarver påverkades</h3>
Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rapsfält kan vara en oväntad fristad för bin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/rapsfalt-ovantad-fristad-for-bin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[jordlöpare]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[rapsfält]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges lantbruksuniversitet]]></category>
		<category><![CDATA[vilda bin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233866</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker.</strong>

Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien.

I studien, som <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-026-74356-7" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i <em>Nature Communications</em>, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare.

Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer.

Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter.

”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny studie: Därför blir vissa myggornas favorit</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ny-studie-darfor-blir-vissa-myggornas-favorit/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Jun 2026 05:07:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[stickmyggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232903</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vissa människor verkar alltid bli mer myggbitna än andra. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt varför vissa personer tycks vara särskilt attraktiva för stickmyggor.</strong>

Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://doi.org/10.1016/j.isci.2026.115575" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>iScience</em></a>, pekar på att skillnader i kroppslukt kan spela en avgörande roll. Ett ämne som särskilt stack ut var oktenol, även kallat svampalkohol, som förekom i högre halter hos personer som myggorna drogs extra mycket till.

Att myggor använder dofter för att hitta människor har varit känt sedan slutet av 1950-talet. Men varför vissa personer blir ”högvilt” för myggor har varit svårare att förklara.

— <em>Vi har känt till en hel del om de doftkomponenter som myggorna använder för att hitta just människor. Men vår studie är den första som ger en kemisk förklaring till människors olika attraktionskraft</em>, säger Rickard Ignell, professor vid SLU, i ett <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/svampalkohol-gor-vissa-kvinnor-mer-attraktiva-an-andra-for-myggor/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Gravida lockade fler myggor</h3>
Forskarna studerade 42 kvinnor och lät gulafebermyggor, <em>Aedes aegypti</em>, reagera på deltagarnas dofter. Resultaten visade att myggornas intresse påverkades både av var kvinnorna befann sig i menstruationscykeln och om de var gravida.

Studien bygger vidare på äldre forskning om malariaspridande myggor, där gravida kvinnor visat sig kunna locka upp till dubbelt så många blodsökande myggor som andra människor. Det kan ha stor betydelse i områden där myggor sprider allvarliga sjukdomar.

I studien samlade forskarna in doftprover från deltagarna och analyserade vilka kemiska ämnen myggornas antenner reagerade på. Människans hud och utandningsluft innehåller hundratals ämnen, men forskarna identifierade 27 flyktiga ämnen som kan påverka hur attraktiv en person är för myggor.
<h3>Svampalkohol stack ut</h3>
Ett ämne väckte särskilt intresse: oktenol, även kallat svampalkohol. Det bildas när talg bryts ner och fanns i större mängder hos de deltagare som var mest attraktiva för myggorna – samt hos gravida.

Men forskarna betonar att det inte räcker med ett enda ämne för att förklara varför vissa blir mer bitna än andra. Även personer som bara hade måttliga halter av oktenol kunde vara attraktiva för myggor.

Det avgörande verkar i stället vara blandningen av doftämnen och proportionerna mellan dem.

För att pröva detta tog forskarna fram syntetiska doftblandningar som skulle motsvara låg, medelhög och hög attraktionskraft. När blandningarna testades på myggor följde deras beteende forskarnas förväntningar.
<h3>Vill studera fler grupper</h3>
Rickard Ignell säger att forskarna nu vill gå vidare med större studier. De vill bland annat följa fler kvinnor genom menstruationscykeln och graviditeten, jämföra resultaten med män och se om andra arter av stickmyggor använder samma strategi.

— <em>Vi har alltså kommit en bit på väg, men skulle behöva öka antalet kvinnor i studien och följa dessa genom menscykeln och graviditeten. Det hade även varit intressant att jämföra med män och att undersöka om andra arter av stickmyggor använder sig av samma strategi för att skilja mellan oss</em>, säger han i pressmeddelandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Älg och rådjur kan öka mångfalden i skogen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/alg-och-hjort-kan-oka-mangfalden-i-skogen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2026 05:54:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[älg]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232365</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Måttligt bete i unga produktionsskogar kan ge fler växt- och insektsarter möjlighet att etablera sig. Men för hårt betestryck kan få motsatt effekt, visar en ny avhandling från SLU.</strong>

Klövvilt betraktas ofta som ett problem för skogsbruket eftersom djuren kan skada unga träd. Men doktoranden Joseph Anderson vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att betet också kan gynna den biologiska mångfalden, om trycket är lagom stort.

I <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/05/betande-alg-och-hjort-paverkar-den-biologiska-mangfalden-kan-oka-artrikedomen-i-skogen/#disputation" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandlingen</a> har han undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar unga produktionsskogar. Data som har samlats in under minst tio år i olika delar av Sverige visar att artrikedomen bland kärlväxter var störst där betestrycket var medelhögt.

— <em>En miljö är mest artrik där det finns lagom stora störningar. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen</em>, säger Joseph Anderson i ett pressmeddelande från SLU.

När älg och hjort betar tunnas vegetationen ut, vilket släpper in mer ljus nära marken och skapar mer variation. Det kan ge utrymme för fler växter och insekter. I vissa fall gynnades även skalbaggar när vegetationen blev glesare.

Men högt eller koncentrerat betestryck kan få motsatt effekt. Då kan klövviltet hämma tillväxten av viktiga lövträd, exempelvis ek, som många arter är beroende av.

Joseph Anderson anser därför att förvaltningen inte bara bör fokusera på antalet djur, utan även på balansen mellan skogsproduktion, föryngring och biologisk mångfald.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Doft av lavendel fick grisarna på lekhumör</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/doft-lavendel-grisar-lekhumor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 May 2026 07:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Djurvälfärd]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[grisar]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges lantbruksuniversitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231895</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lite lavendel, anis eller tall i halmen räckte för att väcka grisarnas nyfikenhet. I en ny studie från SLU blev djuren mer lekfulla när vardagsmiljön fick nya dofter.</strong>

I studien, som <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/doftsatt-halm-okar-grisars-lekbeteende/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Animal</em>, följde SLU-forskarna 1 600 grisar på en kommersiell gård, från tio veckors ålder fram till slakt. Forskarna undersökte om doftsatt halm kunde göra grisarnas vardag mer stimulerande.

Forskarna använde eteriska oljor med dofter som lavendel, anis och tall, och jämförde dem med kontrollgrupper där halmen behandlats med doftfri mineralolja.

— <em>Vi vill med studien belysa hela bilden; inte enbart hur vi undviker negativ välfärd, utan hur man med lämpliga biologiska medel kan påverka grisar i positiva aspekter – till exempel att öka naturligt beteende som lek och se hur de utforskar sin omgivning</em>, säger Maria Vilain Rørvang, universitetslektor vid SLU och huvudförfattare till studien.

Grisarna luktade mer på den doftsatta halmen, lekte mer med den och visade också mer lekbeteende med varandra. Enligt forskarna kan sådan lek tyda på att grisarna mår bra.

— <em>Det är intressant att se hur grisarnas nyfikenhet väcks när de får lukta på annat än vad de vanligtvis känner. Deras lekbeteende, när de tar halmen i sin mun och hoppar runt likt hundar gör, kan dessutom vara en indikator på ett positivt känslotillstånd</em>, säger Maria Vilain Rørvang.

Forskarna framhåller att halm redan är viktigt för att stimulera grisar, men att intresset kan avta över tid. Genom att ge halmen nya dofter kan materialet bli mer spännande och locka fram grisarnas naturliga behov av att böka, lukta och utforska.

Forskarna såg däremot inga tydliga förbättringar när det gällde andra välfärdsmått, som svansskador, öronskador eller nedsmutsning. Fler studier behövs därför för att se hur metoden fungerar i olika typer av produktionsmiljöer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ingen PFAS i svensk mejerimjölk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ingen-pfas-i-svensk-mejerimjolk/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[mjölk]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer.</strong>

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41758925/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Journal of Agricultural and Food Chemistry</a>, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige.

Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.
<h3>Ett gårdsprov över EU:s riktvärde</h3>
Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram.

Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen.

— <em>Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/laga-halter-av-hogfluorerade-amnen-pfas-i-svensk-mjolk/" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.
<h3>Oklart hur ämnena sprids</h3>
En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på.

— <em>Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt</em>, säger Hallberg.
<h3>Behov av fortsatt övervakning</h3>
De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade.

— <em>I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen</em>, säger Hallberg.

Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SLU: Kokain i svenska sjöar påverkar laxar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-kokain-i-svenska-sjoar-paverkar-laxar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[kokain]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228191</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kokainrester i svenska sjöar och vattendrag påverkar laxars rörelsemönster i naturen, enligt en ny studie från SLU.</strong>

Rester av illegala droger hittas allt oftare i svenska sjöar och vattendrag. En ny studie från <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/kokainrester-paverkar-laxars-rorelsemonster-i-naturen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">SLU</a> har undersökt hur kokain och dess nedbrytningsprodukter påverkar unga laxars beteende i det vilda.

— <em>Kokain och andra illegala drogföroreningar är ett växande miljöproblem globalt. Många av dessa ämnen utsöndras efter användning och passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem</em>, säger Jack Brand, forskare vid SLU och studiens försteförfattare.

Tidigare studier har främst gjorts i laboratorium. Denna gjordes i ett naturligt ekosystem, vilket gör fynden mer relevanta. Forskarna exponerade atlantlaxar för miljörelevanta koncentrationer av kokain och metaboliten bensoylekgonin, och följde sedan fiskarnas rörelser i Vättern. Det var just bensoylekgonin som hade störst effekt, enligt resultaten som publicerats i <a href="https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(26)00315-5" target="_blank" rel="nofollow noopener">Current Biology</a>.

— <em>Vi fann att bensoylekgonin, som är den huvudsakliga nedbrytningsprodukten av kokain och som ofta förekommer i vattenmiljöer, hade särskilt starka effekter. Exponerade fiskar var mer aktiva, simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och spred sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön jämfört med kontrollfiskar. Intressant nog hade metaboliten större effekt än kokainet i sig</em>, säger Brand.

Rörelse är avgörande för hur djur hittar föda, undviker rovdjur och upprätthåller populationer, vilket innebär att även små förändringar kan få betydande konsekvenser.

— <em>Om föroreningar förändrar hur djur rör sig kan det i förlängningen påverka habitatutnyttjandet, relationer mellan rovdjur och bytesdjur samt till och med hur populationer är sammanlänkade med varandra</em>, säger Brand.

Studien pekar mot hur droger inte enbart är ett samhällsproblem, utan också en konkret miljöutmaning. Brand betonar dock att "koncentrationerna är väldigt små". Han menar att man inte behöver vara orolig varken för fiskens hälsa eller för att äta lax. Samtidigt påpekar Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU, att drogerna finns där.

— <em>Om du äter en fisk från en å eller älv i Sverige i dag så kommer det finnas illegala droger i den</em>, säger Brodin till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/slu-studie-kokain-far-laxar-i-vattern-att-simma-langre" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga arter rödlistas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/rodlistan-2025-hotade-arter-skogsbruk-fiske/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Mar 2026 06:15:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[artdatabanken]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[hotade arter]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[rödlistan]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225674</guid>

					<description><![CDATA[<strong>SLU Artdatabankens nya rödlista visar en dyster trend för den biologiska mångfalden i Sverige. Lax, öring, älg och blåmussla är några av de arter som för första gången hamnar på listan, medan skogsbruket och bottentrålningen pekas ut som de främsta hoten.</strong>

Totalt har 23 103 arter bedömts i Rödlista 2025. Av dessa klassas 5 217 som rödlistade och 2 373 som direkt hotade – en andel på 23 procent, högre än vid den förra bedömningen.

Enligt <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rodlista-for-sverige/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SLU Artdatabankens</a> bedömning är det moderna skogsbruket och igenväxning av öppna marker de största hoten mot landlevande arter. Bristen på kontinuitetsskog – gammal skog med lång obruten historia – slår hårt mot ett stort antal skogslevande djur och svampar.

Invasiva arter och sjukdomar som almsjuka och askskottsjuka är ett växande hot. Det varmare klimatet slår också hårt – särskilt i fjällen, där köldanpassade arter trängs undan.

Bland nykomlingarna på listan finns älg, lax, öring, blåmussla, piggvar och iller – arter som länge betraktats som självklara inslag i svensk fauna. Att de nu rödlistas signalerar att problemen sträcker sig långt bortom de mest sällsynta arterna.

Det går även sämre för Sveriges ugglor. Tornugglan och fjällugglan klassas nu som nationellt utdöda – det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Pärlugglan och hornugglan bedöms som starkt hotade.
<h3>Havsörn och utter lämnar listan</h3>
Det finns också ljuspunkter. Havsörnen och uttern lämnar nu rödlistan, tack vare decenniers naturvårdsarbete.

— <em>Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC)</em>, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Artantalet ökar – men naturen dör inifrån</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/utdoendeskuld-biologisk-mangfald-invasiva-arter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Mar 2026 16:06:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225226</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet arter av ryggradsdjur i Sverige har ökat sedan 1800-talet, visar en rapport från SLU. Men ökningen beror inte nödvändigtvis på att naturen mår bättre – utan på att bland annat invasiva arter har etablerat sig och att ett förändrat landskap gynnat vissa arter på bekostnad av andra.</strong>

Artantal används ofta som ett mått på naturens hälsa – både i debatten och i medier. Ju fler arter, desto bättre, är den förenklade bilden. Men enligt en <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny rapport</a> från SLU Artdatabanken, framtagen åt WWF, är sambandet betydligt mer komplicerat. Att fler arter registreras behöver med andra ord inte vara goda nyheter.

I flera fall handlar det om främmande arter som fått fotfäste i ekosystem där de inte hör hemma, samtidigt som omvandlingen av det svenska landskapet skapat nya villkor som gynnar generalister framför specialister.

Bland fåglar har exempelvis nya arter spridits och tillkommit naturligt, men bland däggdjur, fiskar samt grod- och kräldjur handlar det till stor del om främmande arter som introducerats av människan och som riskerar att konkurrera ut inhemska arter och förändra ekosystemen inifrån.
<h3>Utdöendeskulden – när arter lever på lånad tid</h3>
Begreppet utdöendeskuld beskriver ett fenomen där arter ser ut att klara sig – men i verkligheten redan är dömda. När en skog avverkas eller en våtmark dikas ut försvinner inte arterna omedelbart. Träd kan stå kvar i sekler och djur kan leva vidare i årtionden, men utan fungerande livsmiljö upphör fortplantningen.

Populationen krymper gradvis tills den en dag är borta – långt efter att skadan redan skett.

— <em>Det kan se bättre ut än det är. Vissa arter är på väg att försvinna utan att vi märker det förrän långt senare</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Anki Weibull, forskare vid SLU Artdatabanken.
<h3>Skogsarterna drabbas hårdast</h3>
Hundratals hotade arter i Sverige är knutna till skogsmiljöer – beroende av gamla träd, död ved och orörda skogsområden som i dag är sällsynta i det svenska landskapet.

Det storskaliga kalhyggesbruket har under det senaste seklet ersatt naturskog med planterade monokulturer. Samtidigt har intensivt jordbruk omvandlat ängsmarker och våtmarker. Resultatet är ett fragmenterat landskap där isolerade populationer förlorar kontakten med varandra – och därmed förmågan att reproducera sig långsiktigt.

— <em>Antalet arter beskriver bara en liten del av verkligheten</em>, säger Weibull.

Rapporten understryker att det är populationernas utveckling som avgör – inte artlistorna. Hur markanvändning och invasiva arter samverkar bestämmer vilka arter som klarar sig och vilka som tyst försvinner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SLU larmar: Allt sämre för Sveriges fiskbestånd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-larmar-fiskbestand-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Mar 2026 07:21:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224379</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mindre än hälften av Sveriges nationellt förvaltade fiskbestånd befinner sig inom biologiskt säkra gränser, enligt SLU:s nya Fiskbarometer.</strong>

Rapporten, framtagen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, har bedömt 26 bestånd. Av dessa ligger 11 inom säkra gränser medan 8 befinner sig utanför. Resterande 7 saknar tillräckligt underlag för bedömning.

Värst är läget i Egentliga Östersjön, där inget av de åtta bedömda bestånden – bland annat abborre, gädda och gös – klarar gränsvärdena. I de stora insjöarna ser det ljusare ut: gädda och gös i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ligger inom säkra nivåer.

— <em>Situationen är mest oroande i Egentliga Östersjön där inget av de åtta bedömda bestånden, bland annat abborre, gädda och gös, är inom biologiskt säkra gränser</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/fiskbarometern-sa-mar-sveriges-fisk--och-skaldjursbestand/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser, i ett pressmeddelande.

För öring längs kusten saknas data, och sik uppvisar fortsatt otillfredsställande nivåer längs större delen av kusten – bara Bottenviken undantas. Att så många bestånd saknar tillräckligt underlag oroar forskarna. Utan data kan varken hot identifieras eller åtgärder sättas in i tid.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
