Slöseriombudsmannen – Nya Dagbladet

Rösta på årets värsta skatteslöseri

Redaktionen — Mon, 19 Jan 2026 15:02:12 +0000

Nu är det återigen dags att rösta fram årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2025 finns bland annat en miljonlampa, en räkodling och en fejkad kommunresa till Ghana.

Slöseriombudsmannen (SlösO), som drivs av föreningen Skattebetalarna, utser varje år vinnaren av Årets värsta skatteslöseri. Tävlingen syftar till att uppmärksamma hur skattemedel slösas bort på alla nivåer – från kommuner och regioner till stat och EU.

Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. Den 29 januari kommer man att kora en vinnare, något som kommer att ske på Årets värsta slöseri-galan som hålls på Zita Folkets Bio i Stockholm. Gå in och rösta på årets värsta skatteslöseri här.

1. Låtsasresa till Afrika

Malmö stad betalade ut lön och ersättningar för en tjänsteresa till Ghana som aldrig genomfördes. De anställda stannade i Sverige under hela halvåret. Två av dem har sagt upp sig och en har avskedats. Kommunen kräver nu tillbaka cirka 450 000 kronor och har polisanmält de inblandade.

2. Bidrag till kriminella genom bluffakturor

En kartläggning från Schibsted-kanalen TV4 visar att var tredje kommun betalat minst en faktura till misstänkta blufföretag mellan 2023 och 2025. Metoden bygger ofta på små belopp, tidsnöd och övertygande säljare. Resultatet blir detsamma: skattemedel försvinner och organiserad brottslighet finansieras.

3. Konkursen hos Northvolt

Northvolts konkurs har kallats Sveriges största sedan Kreugerkraschen på 1930-talet. Genom statliga stöd, lån, garantier, investeringar och AP-fondernas ägarandel uppgår notan för skattebetalarna till flera miljarder kronor.

4. Badhus i Kiruna

Byggprojektet för ett nytt badhus i Kiruna har blivit en ekonomisk mardröm. Prislappen har stigit från 360 miljoner till över en miljard kronor, och projektet är kraftigt försenat. Parallellt sparar kommunen på annat håll – mjölken i skolan har slopats och efterrätter på äldreboenden serveras bara under helger. Badhuset har figurerat i tävlingen förut men kvalificerar sig igen då problemen fortsatt under året.

5. Kommunal propaganda

Istället för kärnverksamhet finansierar kommuner skattebetald självpropaganda: inköpta diplom, skönhetstävlingar och influencermiddagar. Halmstad vann Årets stadskärna – där bara tre betalande städer deltog. Hallandsregionen har lagt pengar på spa, lyxmiddagar och reklam för ett hotell som gick i konkurs och lämnade 158 bajstunnor.

6. Bistånd till länder som sporttvättar

Svenskt bistånd går till länder som lägger hundratals miljoner på sportsponsring. Kongo-Kinshasa fick en miljard i bistånd 2024 – och sponsrar FC Barcelona. Rwanda mottog 288 miljoner men köper reklam hos Arsenal, PSG och Bayern München, trots kritik mot regimens övergrepp. Officiellt turism, i praktiken sporttvätt: idrott för att polera sitt rykte.

7. Miljardprojekt kraschade – vården tillbaka till papper och penna

Efter 5,5 miljarder kronor kraschade journalsystemet Millennium vid lansering. Vårdpersonal återgick till papper och penna. Trots paus tickar konsultkostnaderna vidare – över 40 miljoner i månaden. Ett dyrt system som inte fungerar.

8. Miljonlampa i Helsingborg

Helsingborg köpte en "portabel belysning i form av en jätteBumling" för 1,2 miljoner kronor i slutet av året. Anledningen: pengarna behövde användas före årsskiftet för att inte minska kommande års budget.

9. Våldtäktsman köptes ut av kommun

Svenska kommuner och regioner spenderar årligen miljardbelopp på att köpa ut personal. Bonniertidningen Aftonbladets granskning visar cirka 2 000 chefsutköp under 2019–2024, med en sammanlagd nota på över en miljard kronor. Under det senaste året har det framkommit hur en våldtäktsdömd man köpts ut av två kommuner och hur chefer kunnat få fallskärm efter fallskärm genom att byta arbetsgivare.

10. Räkodling i Sandviken

Sandvikens kommun investerade miljoner i en storskalig räkodling. Projektet kraschade redan vid starten – räkynglen dog i tullen på Arlanda på grund av felaktiga dokument. Resultatet: miljoner bortkastade, inga jobb skapade och tusentals döda räkor.

Trots budgetkris – Region Skåne lägger miljoner på konstverk

Jan Sundstedt — Fri, 19 Jul 2024 08:50:02 +0000

Region Skåne har spenderat nästan 8 miljoner kronor på konstverket "Granens tid", placerat i det nya sjukhusområdet i Malmö. Prislappen har väckt starka reaktioner, och Skattebetalarnas förening är kritiska till investeringen - inte minst mot bakgrund av att Region Skånes stora budgetunderskott. På Region Skånes webbplats beskriver konstnärsduon Goldin+Senneby sitt verk: "Besökare och medarbetare på sjukhuset kan följa trädets livscykel samtidigt som den livsupphållande tekniken synliggörs. Det är ett verk som bjuder in till funderingar om tid", lyder beskrivningen. Philip Syrén, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, uttrycker sin frustration över situationen. – Region Skåne har ett stort underskott i budgeten. Det talas om att göra personalnedskärningar. Då är det klart att det blir upprörande när så här mycket pengar läggs på ett träd. Naturligtvis finns det en poäng med konstnärlig utsmyckning, att i synnerhet sjukhusmiljöer inte ser ut som i DDR, men att lägga nästan 8 miljoner kronor på ett litet träd, samtidigt som sjukhusköerna i Region Skåne ringlar långa, det sticker i ögonen.

"Olika budgetar"

Konstverket, som är en unik granplanta i en glascylinder, står i det nya sjukhusområdet i Malmö. Plantan är en klon av världens äldsta nu levande träd, 9 550 år gammalt, som växer på Fulufjället i Dalarna. Nilsmagnus Sköld, projektledare för konsten i det nya sjukhusområdet, förklarar. – Växthuset blir som en kuvös där granen växer och blir omhändertagen. Det här var det första verket vi tog beslut om i det här projektet. [caption id="attachment_185050" align="alignnone" width="299"] Förlagan Old Tjikko - världens äldsta träd. Foto: Karl Brodowsky/CC BY 3.0[/caption] Sjukhusbygget planeras vara klart nästa höst, och "Granens tid" är ett av flera konstverk som kommer att pryda området. Han undviker att kommentera om kostnaden för "Granens tid" är rimlig. – Vi har ju fått tilldelat oss en projektbudget enligt ett beslut av regionfullmäktige. Region Skåne har ett regionalt uppdrag kring konst och kultur. Det är också allmänt vedertaget sedan 1960-talet att kultur i vården behövs för att förbättra så väl arbets- som vårdmiljön. Redan 2017 beslutade regionfullmäktige att avsätta 92 miljoner kronor, motsvarande 0,75 procent av den totala budgeten för sjukhusbygget i Malmö, till konstnärlig gestaltning. Som jämförelse avsattes 118 miljoner kronor, en procent av den totala budgeten, till konst vid bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Nilsmagnus Sköld betonar vikten av att skilja på budgetarna. – Jag tänker att vi måste vara ödmjuka inför att regionen har väldigt ont om pengar nu. Men det är viktigt att skilja på vårdbudgeten, som finns för att klara driften av vården, och investeringsmedlen för nya vårdbyggnader. Det är två olika budgetar.

Rösta på årets värsta skatteslöseri 2023

Sofie — Thu, 30 Nov 2023 08:07:47 +0000

Nu är det återigen dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2023 återfinns exempel på anmärkningsvärt slöseri från såväl stat som kommuner, regioner och myndigheter. Varje år anordnar Slöseriombudsmannen (SlösO), som är skapad av föreningen Skattebetalarna, en tävling där årets värsta slöseri med skattemedel utses. Tävlingens syfte är att synliggöra att skatteslöseri är något som sker i stort och smått på regionala och lokala, såväl som på statliga, nivåer och även EU-nivå. Det kan vara både strukturella och "enskilt dumma beslut", enligt Skattebetalarnas kommunikationschef Per Lindgren. – Man kan vara mer upprörd över något som kostat mycket pengar eller någonting som kostat lite pengar, men som är särskilt uppseendeväckande, säger han i podcasten Uppskattat. Förra året tog Region Gävleborg hem priset efter en satsning på två vindkraftverk, under 2012, som kostat skattebetalarna mer än 100 miljoner kronor, som man sedan sålde under 2022. Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. I januari kommer man att kora en vinnare. Gå in och rösta på årets värsta skattslöseri här. När tävlingen är avgjord kommer Nya Dagbladet att meddela vilket skatteslöseri som fick årets antipris.

1. Poddar för miljoner

Medierna i P1 har granskar 15 myndigheter som producerar egna poddar och funnit att där lagts en del skattepengar. Exempelvis fann man att Nämnden för hemslöjdsfrågor lagt 25 000 kronor per avsnitt och att Vinnovas podcast kostar 30 000 kronor per avsnitt. Det dyraste är dock Kriminalvården, vars tredje poddsäsong har kostat 645 000 kronor att producera, vilket innebär en kostnad på 129 000 kronor per avsnitt. Räknar man också med marknadsföringskostnader på cirka 3 miljoner kronor landar ett avsnitt i snitt på 729 000 kronor.

2. Arbetsförmedlingen och de 90 uppsagda nyrekryteringarna

Cirka 90 personer som utbildats i nio veckor för att bli arbetsförmedlare blev uppsagda en dag innan utbildningen var avklarad. Exakt vad kostnaden blev är oklart, men helt klart slöseri, enligt Skattebetalarna.

3. Miljoner för att inte bygga ett sjukhus

Region Kronoberg beslutade i mars 2022 att bygga ett nytt akutsjukhus i Räppe. Ett år och tre månader efter att beslutet fattades kallade regionen till pressträff för att berätta att man helt skrotat planerna om sjukhuset. Anledningen uppgavs vara kostnadsökningar till följd av kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och räntehöjningar, något regionen inte haft med i beräkningarna när man fattade beslut om bygget 15 månader tidigare. Kostnaden för sjukhuset som aldrig blev till beräknas till 370 miljoner kronor.

4. Värdelös konst

Non-fungible token, eller NFT, är en slags kryptoteknik som används som ägarbevis vid handel med digital konst. Under 2022 blev så kallad NFT-konst trendigt, ett år senare visar en studie från dappGambl att 95 procent av all NFT-konst dock är värdelös. Statens konstråd satsade trots det 300 000 av skattepengar på sådan konst.

5. Biståndspengar till terroristprojekt

Vänsterpartiets biståndsorganisation, VIF, har under flera års tid donerat Sida-pengar till projekt med kopplingar till den palestinska organisationen DFLP. Dagen efter den brutala terrorattacken mot Israel den 7 oktober 2023, som kostade tusentals människor livet, gick ledare för DFLP ut och bekräftade att man deltagit vid attacken.

6. Miljardbadhus

Kostnaden för badhuset i Kiruna beräknades ursprungligen till 360 miljoner kronor men har fyra år senare stigit till över en miljard, vilket är pengar som kommunen inte har. Därför har man tvingats ta lån på 314 miljoner kronor, vilket innebär en årlig räntekostnad för skattebetalarna i mångmiljonklassen. Man har dessutom behövt ta av pengar som varit avsedda för nya lokaler för skola och omsorg, för att täcka upp finansieringen.

7. Kommunal ineffektivitet

Skattebetalarna går i en rapport från 2023 igenom alla 290 kommuners kvalitet och kostnader inom fyra områden; förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Totalt slösas årligen 30 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på oförklarliga överkostnader bara inom dessa fyra områden, enligt rapporten. Om politiker hade jämfört med bättre fungerande kommuner och dragit lärdom av hur man på ett effektivare sätt kan organisera sina verksamheter så hade 30 miljarder kronor kunnat sparas in årligen, konstaterar Skattebetalarna.

8. Miljarder i stöd som inte skapar mervärde

Den aktiva industripolitiken uppskattas till minst 50 miljarder kronor om året. Stöd till näringslivet har ökat under de senaste 15 åren och Vinnovas anslag har gått upp med 47 procent sedan 2007, medan Energimyndighetens medel tredubblats. Exempelvis beviljade Energimyndigheten år 2018 stöd till Hybrits pilotfas på 528 miljoner kronor. Totalkostnaden angavs dock till 1,4 miljarder och återstoden bekostas av statligt ägda Vattenfall. Gemensamt för medel som utgör den svenska industripolitiken är att det är skattebetalarnas pengar som politikerna aningslöst leker affär med och att de inte skapar något av betydande värde, menar Skattebetalarna.

9. Trätande om gång- och cykelbro

Det har under en period pågått en dispyt mellan Stockholms stad, som vill bygga en gång- och cykelbro mellan Slussen och Gamla stan, och Region Stockholm som menar att metoden man vill använda för att bygga inte är säker. Stockholms stad pekar dock mot att metoden är säker och inte kommer att påverka en närbelägen tunnelbanebro. Denna dispyt om byggnaden av gångbron har kostat ungefär en miljon kronor om dagen.

10. Stänk och splash ska ge tillökning i Haparanda

Efter en debatt beslöt kommunfullmäktige i Haparanda att staden skulle få en ny visuell identitet. Den nya profilen innehåller stänk, splash, och olika grafiska element som ska spegla typiska kännetecken hämtade från Haparandas natur och arkitektur. Genom den nya visuella identiteten hoppas man att fler ska vilja flytta till staden och märkligt nog hoppas man också på ökade födelsetal som ett resultat. Denna nya identitet har kostar cirka 300 000 kronor.

Rösta fram årets värsta skatteslöseri 2022

Sofie — Sun, 08 Jan 2023 09:06:11 +0000

Nu är det återigen dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. På Slöseriombudsmannens lista för 2022 finns bland annat trollforskningsprojekt, skatteförlust på vindkraftverk och EU:s kampanj för coronafonden NextGenerationEU. Varje år anordnar Slöseriombudsmannen (SlösO) en tävling där årets värsta slöseri med skattemedel utses. Förra året var det EU:s coronafond som blev framröstad som årets värsta slöseri när man beslöt att 750 miljarder euro skulle delas ut över Europas länder under sju år. Även i år finns EU-slöseri med i listan, men denna gång för reklam. Gå in och rösta fram det värsta skatteslösandet för 2022 här. 1. Fyra miljoner till forskningsprojekt "Trollsyn" Linnéuniversitetets projekt "Trollsyn i hjärtmarkerna" har fått 4,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Det beskrivs som "konstnärlig forskning" där man ska skapa en relation till olika material genom att se på dem som troll skulle göra. Grundtanken här ska vara att hitta sätt att leva med naturen i stället för av den. I april hade projektet sin första utställning, rapporterade skattefinansierade SVT. 2. Trafikverkets reklamfilm Trafikverkets reklamfilm ”Ett närmare Sverige” pågick i en minut och 44 sekunder. Där talar man om hur bra myndigheten är på att bland annat planera, bygga och underhålla vägar samt hur de har gjort det möjligt för ett transportsystem i Sverige. Det kostade 650 000 kronor. 3. Cirkuskonsulenter i regionerna I Västra Götalandsregionen har Karin Skierus fast anställning som cirkuskonsulent sedan senaste årsskiftet. Tanken är att stärka cirkusens roll i samhället. Liknande tjänster finns även i Stockholm och Östergötland. 4. Palestinsk miljö utbildar studenter Naturvårdsverket förlängde sitt biståndssamarbete med den palestinska miljömyndigheten, vilket under 2022 innebar att utbilda 25 journaliststudenter under tre månader till en kostnad av 900 000 kronor (plus resor och andra omkostnader för utbildningskonsulten). Pengarna kommer från Sida. 5. Miljoner bortblåsta i Gävleborg 2012 köpte Region Gävleborg in två vindkraftverk för 85 miljoner kronor. Tanken var att det skulle ge regionen en årlig vinst på tre miljoner kronor, men har under åren kostat skattebetalarna minst ytterligare 42 miljoner kronor. Under 2022 sålde regionen av båda vindkraftverken där man uppger att köpeskillingen blev 12 miljoner kronor. 6. Betalar för tomma utbildningsplatser Arbetsförmedlingen fortsätter under 2022 att betala för utbildningsplatser som inte tillsätts, en trend som under 2021 kostade drygt 34 miljoner kronor. I april 2022 uppgick kostnaderna till nära 10 miljoner kronor. 7. Miljardhus ska rädda Uddevalla För att rädda Uddevalla från centrumdöden ska man satsa på ett nytt medborgarhus. Arkitekten Gert Wingårdh har därmed fått i uppdrag att rita huset som beräknas kosta kring en miljard kronor, där han själv får ungefär en miljon kronor för sin insats. Ett medborgarhus är en form av aktivitetshus med exempelvis kulturverksamhet och möteslokaler för allmänheten. 8. Dyr tillväxtutställning På Malmö Museer pågick under april och november en utställning som ville utmana begreppet tillväxt. Den hette "Tillväxt – vad är det?" och kostade 800 000 kronor. 9. Dans med kommunerna KOKO kommunkoreograf delar genom Kulturrådet ut skattepengar för att stationera avlönade koreografer i landets kommuner. De år man har en kommunkoreograf är också kommunerna med och delfinansierar. Tanken är att dansen ska komma närmare kommuninvånarna. 10. EU:s reklamfilm för coronafonden Förra året vann som tidigare nämnts EU:s coronafond priset för årets värsta slöseri. I år är marknadsföringsskampanjen för fonden med på nominerad plats. Kampanjen för fonden NextGenerationEU kostade ytterligare 700 miljoner kronor. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, skryter där om att kampanjen är den mest framgångsrika någonsin inom EU.

Rösta fram årets värsta slöseri 2021

Sofie — Thu, 06 Jan 2022 05:22:22 +0000

Nu är det dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. På Slöseriombudsmannens lista finns bland annat EU:s coronafond, bistånd till Afghanistan och såklart Tranemos kommunpoet. Varje år anordnar Slöseriombudsmannen, som drivs av föreningen Skattebetalarna, en tävling om vad som varit årets värsta slöseri. Förra året kom Välfärdsfusket på föga hedervärda första plats med hela 49 procent av rösterna. Med på årets lista över slöserier finns bland annat Malmö stad, som förra året kom tvåa med Ljudet av Malmö - ett projekt som kostade skattebetalarna 485 000 kronor. I år är det dock inte ljud som får Malmö med på listan utan en rosa enhörning (se nedan). Vad anser du är det största skatteslöseriet under 2021? Gå in och rösta. 1. Studiecirklar som inte fanns Landets studieförbund har fått granska sig själva när påhittade studiecirklar med deltagare som inte finns uppdagats under åren. Varje år går två miljarder kronor till denna folkbildning, men däremot vet man inte hur mycket av det som gått till fusket. Skattepengarna misstänks bland annat ha gått till kriminell verksamhet istället. 2. Skräpkonst I Borlänge står idag 13 skulpturer som utgjorde ett samarbete mellan kommunen, myndigheterna Boverket och Statens konstråd. Skulpturerna ser dock ut som kvarglömt skräp och frågan är om de dryga 1,7 miljoner skattepengarna varit värt det. [caption id="attachment_99402" align="alignnone" width="1170"] "Draperad poesi" i Borlänge. Foto: Borlänge kommun[/caption] 3. Skolplattformen i Stockholm Under flera år har Stockholms stad försökt utveckla en digital kontaktyta mellan föräldrar och skola. Det har sammanlagt kostat runt en miljard kronor men efter mycket kritik lades projektet slutligen ner. 4. Kriminella utnyttjar universitetet Kriminella har lyckats boka internationella resor i Uppsala universitetsanställdas namn. På dessa resor har man bland annat sysslat med människosmuggling och vapenhandel. 5. 150 miljarder till EU:s coronafond I EU:s coronafond menar man att länder ska kunna erhålla pengar för återhämtning av ekonomier på grund av den skada som coronapolitiken åsamkat. Notan står skattebetalarna för och Sverige förväntas bidra med hela 150 miljarder kronor fördelat över en period av 30 år. 6. Kommunpoeten i Tranemo För 900 000 kronor ska poeten Jimmy Alm producera en dikt i veckan under ett år om kommunen Tranemo. 7. Bistånd till Afghanistan Sverige har lagt ungefär 14 miljarder kronor på bistånd till Afghanistan de senaste 19 åren. Enligt en rapport från EBA (Expertgruppen för biståndsanalys) har biståndet varit dåligt anpassat efter hur landet fungerar och kan snarare ha förhindrat en utveckling till att bli ett mer fredligt land. 8. Lyxkontor till Sveriges kommuner och regioner I Stockholm planerar SKR, Sveriges kommuner och regioners intresse- och arbetsgivarorganisation, att bygga flera lyxkontor till sig själva. Trots att det handlar om skattepengar vill man samtidigt inte gå ut med summan för dessa byggen, men det förväntas handla om miljarder kronor. Samtidigt menar SKR att vi står inför en rad ekonomiska svårigheter. 9. Rosa enhörningen i Malmö En sex meter hög blinkande rosa enhörning på regnbågsfundament köptes in av Malmö stad i samband med Pride för att visa att alla ”får vara precis som man vill”. Priset på enhörningen var 850 000 kronor. [caption id="attachment_114599" align="alignnone" width="600"] Foto: Malmö Stad[/caption] 10. Varumärkesbyggande av statliga myndigheter Statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen och Trafikverket lägger alltmer resurser reklam och marknadsföring för att hävda sin verksamhet. I nuläget finns ingen klar bild av kostnaderna men enligt en rapport från ESO, Expertgruppen för Studier i offentlig ekonomi, har anställda inom kommunikation vid statliga myndigheter ökat med 46 procent mellan 2006 och 2019.