skulder – Nya Dagbladet

Nya vandelskrav kan ge utvisning vid skulder

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Jul 2026 06:36:41 +0000

Utlänningar som bedöms ha bristande vandel kan från och med nu få svårare att beviljas eller behålla uppehållstillstånd. Vid bedömningen kan bland annat obetalda skulder och upprepade böter vägas in. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får större möjligheter att beakta en persons levnadssätt vid prövning av uppehållstillstånd och återkallelse av tillstånd. Regeringen har beskrivit syftet som att skapa större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i vandel. Enligt uppgifter som Migrationsverkets kommunikatör Alexander Szögi lämnat till TT kan systematiskt obetalda skulder och böter få betydelse. Även en enstaka skuld som är ovanligt hög eller upprepade fortkörningsböter kan vägas in, men varje ärende ska bedömas samlat.

Helhetsbedömning i varje ärende

Vid prövningen kan även svartarbete, vägran att följa myndighetsbeslut och missbruk av välfärdssystem genom felaktiga uppgifter beaktas. Samröre med kriminella nätverk kan också vägas in. Yttranden om kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer ska däremot inte ensamma räcka för att konstatera bristande vandel. Tiggeri och prostitution ska inte räknas in i bedömningen. Alkohol- eller drogmissbruk får betydelse först om det upprepade gånger leder till fara för andra, enligt de uppgifter som återges av Fria Tider. Reglerna gäller inte personer under 15 år. När den berörda personen har barn ska barnets bästa beaktas i första hand.

Skuldärenden slår rekord i Finland

Markus Andersson — Thu, 25 Jun 2026 06:37:38 +0000

Allt fler finländare får sina skulder indrivna av myndigheten. Utsökningsverket, Finlands motsvarighet till Kronofogden, räknar med att fjolårets rekordnivå kan bli ännu högre i år.

Förra året hade Utsökningsverket för första gången över 600 000 gäldenärer, och enligt häradsfogden Barbara Heinonen vid myndigheten i västra Finland ser siffran ut att fortsätta stiga i år. Hon pekar på att många hushåll pressats efter åren med nollräntor och betalningsfria månader. När räntorna steg och arbetslösheten ökade blev marginalerna mindre.

— Den ökande siffran beror nog på att vi en lång tid levde i ett ränteläge med noll procent räntor. Man fick också betalningsfria månader. Men när det upphörde och det ekonomiska läget i samhället med arbetslöshet är som det är så ökar antalet utmätningar, säger Heinonen till Yle.

Enligt Heinonen syns skuldproblemen ofta med fördröjning, eftersom banker och kreditgivare först måste gå via domstol innan skulder kan drivas in. Det vanligaste är löne- eller pensionsutmätning, men förra året såldes även rekordmånga bostäder och fastigheter.

Samtidigt finns ljuspunkter i statistiken. Förra året blev 38 procent av gäldenärerna skuldfria, medan medelskulden ligger på omkring 28 000 euro. Heinonen betonar att skulder kan drabba vem som helst efter arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller problem i företagsverksamhet.

— Man ska inte sticka huvudet i sanden om man får skulder hos oss, så det är heller ingenting att skämmas för eftersom det går att reda upp, säger Heinonen.

Hon varnar särskilt unga för snabblån, eftersom en betalningsanmärkning kan göra det svårare att få studielån, försäkring eller telefonabonnemang.

Finländare allt bättre på att betala skulder

Markus Andersson — Mon, 23 Feb 2026 11:49:03 +0000

Finländarnas ekonomi har stärkts de senaste åren. En analys från kredithanteringsföretaget Intrum visar att andelen personer som inte klarar av att betala sina skulder har minskat kraftigt. Analysen, som omfattar data från över en miljon finländare under perioden 2021–2025, visar en halvering av de mest problematiska skuldärendena. Samtidigt får fler personer påminnelser om obetalda räkningar – men lyckas betala dem. Enligt Intrum visar utvecklingen att de finländska hushållens ekonomiska situation har förbättrats. [caption id="attachment_221085" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/ASphotowed[/caption] De mest problematiska fallen rör personer som inte gjort en enda betalning på över ett år trots flera utestående skulder. En annan grupp i Intrums analys får upprepade inkassobrev, men klarar ändå av att betala, trots att de har flera skulder.

Positiv utveckling för unga och kvinnor

Tidigare ökade problem med obetalda räkningar snabbast bland unga vuxna. Nu har den utvecklingen planat ut, vilket tyder på en förbättrad betalningsförmåga. Bland personer mellan 18 och 24 år är problemen vanligen inte ihållande. De senaste två åren visar också tydliga könsskillnader. Kvinnor hanterar sina skulder betydligt bättre nu än tidigare, medan män fortsätter att stå för en växande andel av betalningsanmärkningarna.

Kronofogden: Kraftig nedgång i ungas betalningsanmärkningar

Redaktionen — Wed, 12 Nov 2025 06:22:52 +0000

Skulderna hos Kronofogden minskar bland unga för första gången på många år. Experter pekar på en lagändring om näthandel som en möjlig förklaring. Under det senaste decenniet har skulderna hos Kronofogden ökat kraftigt bland svenskar, särskilt bland unga. Bakom den negativa utvecklingen har ofta legat snabblån och kreditköp på nätet, men även skulder till teleoperatörer och internetleverantörer. Nu visar siffrorna från Kronofogden på en vändning. Myndigheten tog under första halvåret i år emot elva procent färre inkassokrav än under motsvarande period 2023. Samtidigt blev antalet personer med betalningsanmärkningar nästan nio procent färre. Totalt blev det 3,3 miljarder kronor mindre i krav under första halvåret 2024 jämfört med samma period året innan. — Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden till skattefinansierande SVT.

Tydlig trend i näthandel efter ny lag

Analyser från betalleverantören Nets visar tydligt hur konsumenternas betalvanor har ändrats. För sju år sedan, 2018, valde hälften av alla kunder att använda kredit vid sina köp. I år har den siffran sjunkit till 34 procent.

Patrik Müller, e-handelsexpert vid Nets, ser ett samband med den lag som infördes för fem år sedan. Lagen, som infördes 2020, innebär att fakturabetalning och kreditköp inte får vara det första alternativet i en webbutiks kassa.

— Vi ser en tydlig trend att människor hellre betalar varan på en gång än att skjuta upp skulden.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 12:34:27 +0000

Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025. Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning. Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält. För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare. – Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen. – Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget. – Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen. Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning. Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt - ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck - med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn. Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2025, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia. Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.

Unga kvinnors skuldberg växer – var femte har shopping som ”hobby”

Redaktionen — Fri, 30 May 2025 09:01:09 +0000

Sedan 2015 har svenskarnas samlade skulder till Kronofogden ökat med 50 procent – och unga kvinnor står för den allra största ökningen. Enligt bedömare hänger skuldansamlingen samman med att hela 22 procent av de unga kvinnorna i dag betraktar shopping som en viktig hobby – jämfört med bara fem procent av männen. – Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Det finns en problematik i att de ser det som underhållning, men också som en form av självmedicinering, säger vardagsekonomen Magnus Hjelmér till statstelevisionen SVT. Var femte ung kvinna shoppar ”för att må bättre” och en av tio uppger att de ”belönat” sig själva med shopping – trots att de varit medvetna om att de egentligen inte haft råd. Noterbart är också att cirka 20 procent av unga vuxna svenskar föredrar att köpa saker på avbetalning eller faktura – istället för att betala direkt vid köpet. Även detta får unga kvinnor att handla mer än vad de annars hade gjort vilket gör att många hamnar i skuldfällan.

"Får lycka genom att köpa saker"

– Alla handlar. Det är inget konstigt egentligen. Det är konstigare om man inte har ett shoppingberoende. Det finns trender och alla ska ha allt, så det blir bara så, hävdar Donja Mollazadeh, som själv uppger att hon shoppar så fort hon får möjlighet. – Man blir ju glad, det blir som en dopaminrush som man får inombords. Man mår bra av att få nya kläder och nya fina saker, fortsätter hon. Flera unga kvinnor som kanalen pratat med uppger att de handlar saker för att bli ”glada” eller för att ”lugna ner sig” när de är stressade, och att man snabbt tröttnar på det man nyligen köpt och vill handla ännu mer. – Det handlar om att man är lite materialistisk kanske. Att man får lycka genom att köpa saker, menar Matilda Bergqvist.

"Minska tiden på sociala medier"

Magnus Hjelmér pekar på att det finns flera förklaringsmodeller till den negativa trenden. Dels handlar det om nätshoppingens frammarsch, som tillsammans med lättillgängliga snabblån och krediter gör det väldigt enkelt att shoppa – dessutom är hemsidorna utformade så att det krävs så få klick som möjligt för att genomföra ett köp. Även influerare och sociala medier pekas ut som bovar i dramat, och Hjelmér konstaterar att det läggs ner enorma summor pengar på marknadsföring riktad till framförallt unga tjejer och kvinnor. – Ett sätt att kunna begränsa sin shopping är faktiskt att minska tiden ute på sociala medier, säger han och uppmanar också föräldrar att inte låta sina barn spara till det de vill köpa – inte handla på avbetalning.

Kronofogden: Fler kommer att skuldsättas med nytt elsystem

Redaktionen — Tue, 22 Oct 2024 08:35:49 +0000

Av allt att döma kommer det nya elöverföringssystemet som införs i slutet av månaden att leda till dyrare el för svenska kunder. Kronofogdemyndigheten varnar nu för att det nya systemet riskerar att leda till ökad skuldsättning. – Just nu är det väldigt många hushåll som kämpar med ekonomin, så varje höjning av priserna kan spela roll om man inte har de ekonomiska marginalerna, förklarar Davor Vuleta, myndighetens talesman i privatekonomiska frågor i en intervju med skattefinansierade P4 Sjuhärad. Han berättar att man noterade att svenskarnas elskulder började öka kraftigt redan 2022, då stora elprishöjningar sammanföll med skenande inflation och räntehöjningar – och att det nu riskerar att bli ännu värre. Vuleta betonar att ingenting tyder på att svenskarna faktiskt struntar i att betala elräkningarna – utan att många helt enkelt inte längre klarar av att få ekonomin att gå ihop.

Dyrare i tre av fyra områden

– Vi tror att man faktiskt prioriterar elräkningen. Man prioriterar hyra, man prioriterar el och man prioriterar mat, om en elräkning skickas in (till Kronofogden), då har det gått väldigt långt. Pengarna räcker helt enkelt inte till i slutet av månaden, betonar han. Bakgrunden till det nya elsystemet är att makthavarna i Bryssel har beslutat att unionens elmarknad ska ”effektiviseras”. För svensk del innebär det förväntade prishöjningar på runt 10 procent i tre av fyra elområden. I det sydligaste elområdet, som bland annat innefattar Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland, förväntas elpriserna ligga kvar på samma nivåer som tidigare eller bli marginellt billigare.

Offentliga finanser 100 miljarder sämre – på ett år

Sofie — Thu, 03 Oct 2024 09:04:09 +0000

Under 2023 redovisade den offentliga förvaltningens finansiella sparande ett underskott på 39 miljarder kronor, visar statistik från SCB. Trots underskottet har Sveriges totala offentliga skuld minskat i förhållande till BNP. Offentlig förvaltning syftar på statliga, kommunala och regionala verksamheter, samt sociala trygghetsfonder som hanterar offentliga utgifter och intäkter. Förra året visade både kommuner och regioner ett underskott, samtidigt som staten och de sociala trygghetsfonderna istället visade ett överskott. Underskotten, som redovisas till 39 miljarder kronor, motsvarar 0,6 procent av BNP. Jämfört med 2022 har finanserna försämrats med cirka 100 miljarder kronor under 2023, visar statistiken. Trots försämringen och underskottet har Sveriges totala skuld samtidigt minskat i förhållande till BNP. 2023 låg skulden på 1 954 miljarder kronor, vilket motsvarar 31,5 procent av BNP. Detta ligger inom EU-kravens så kallade "konvergenskriterier" som kräver att offentlig skuldsättning i relation till BNP inte får överstiga 60 procent.

Fler ansöker om skuldsanering – men de flesta får avslag

Jan Sundstedt — Tue, 24 Sep 2024 09:39:05 +0000

Ansökningar om skuldsanering fortsätter att ligga på en hög nivå men sex av tio ansökningar beviljas inte, visar Kronofogdens statistik för första halvåret 2024. Under årets första sex månader ansökte över 17 000 personer om skuldsanering, en ökning med drygt 23 procent jämfört med samma period 2022. Dock är det bara knappt fyra av tio ansökningar som beviljas. Många ansökningar avslås då de inte uppfyller de strikta krav som ställs för skuldsanering, uppger Kronofogdemyndigheten i ett pressmeddelande. Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, förklarar att många ansökningar gäller personer med mer tillfälliga ekonomiska problem, en grupp som skuldsanering inte är till för. – Många ansökningar handlar om mer tillfälliga ekonomiska svårigheter, och det är inte den gruppen skuldsanering riktar sig till. Skuldsanering är ingen genväg, utan en sista utväg, konstaterar han.

Marianne ringer Kronofogden för att hon fått avslag på skuldsanering. https://t.co/OBgsKSvB7i via @YouTube
— Rita Ekholm (@EkholmRita) June 21, 2024

Hårda krav

För att beviljas skuldsanering krävs att den sökande kan visa att dennes skulder inte kan betalas tillbaka inom 7–15 år samt att försök gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen, vilket kan innebära att man tagit initiativ för att minska utgifter, öka inkomster eller få kontroll över ett spelmissbruk. – Vi ger alltid rådet att vara aktiv. Vänta inte med att agera tills du får svar på din ansökan, risken är då att skulderna bara fortsätter att öka, säger Lindh, och uppmanar de som behöver råd att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. En oroande trend är att fler äldre ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar från kvinnor över 65 år har ökat med 13 procent sedan årsskiftet. – Många äldre har svårt att påverka sina inkomster och har drabbats hårt av de senaste årens ökade kostnader. Det finns många i gruppen äldre som troligen uppfyller kraven, men som tidigare inte ansökt om skuldsanering. Det finns även stora regionala skillnader. I Västerbottens län har antalet ansökningar ökat mest, med 28 procent, medan Kronobergs län har sett en minskning på 25 procent. Samtidigt har antalet ansökningar i åldersgruppen 18–30 minskat med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Färre får ekonomin att gå ihop – inkassokrav på rekordnivåer

Isac Boman — Sun, 25 Aug 2024 11:07:36 +0000

Branschföreningen Svensk inkasso larmar om att antalet nya inkassokrav fortsätter att öka och nu befinner sig på rekordhöga nivåer. Ofta handlar det om småköp som telefonabonnemang eller kläder som inte betalats. – Det kan bli över tio miljoner ärenden i år, uppger Svensk inkassos ordförande Fredrik Engström. Mellan januari och juli i år har drygt 5,6 miljoner inkassokrav registrerats – vilket är sju procent fler än samma period 2023, och det mesta tyder på att ökningen lär fortsätta. – Det här är en stor ökning i förhållande till hur det brukar se ut... om den här utvecklingen skulle stå sig kan det bli över tio miljoner ärenden i år för första gången, fortsätter Engström till TT Den som missar eller inte kan betala sin räkning får oftast, men inte alltid, två påminnelser innan inkassokravet kommer, om inte heller detta betalas är det vanligt att ärendet istället hamnar hos Kronofogden, som i värsta fall kan tvångsutmäta lön och andra tillgångar. Enligt Fredrik Engström är det den tuffa ekonomiska situationen med prisökningar, höjda hyror och höga räntor som lett till att allt fler har svårare att betala sina räkningar.

Tuffare regler kring fakturaköp

Storleken på skulderna har dock inte ökat och Engström ser att fler inkassokrav handlar om lägre belopp – varav 86 procent är belopp under 5000 kronor. 76 procent av kraven betalas till slut in inom tre månader – vilket är på samma nivåer som tidigare. Inkassokraven handlar ofta om triviala saker som telefonabonnemang, kläder som köpts på faktura eller annan internetshopping. Finansinspektionen menar att möjligheten att enkelt välja att betala senare via faktura kan vara en bov i dramat. – Det är ganska enkelt och snabbt att genomföra, och man tittar inte på om det finns en återbetalningsförmåga hos konsumenten vid fakturaköp, på samma sätt som när det gäller lån till exempel, säger Anna Hult, senior jurist på Finansinspektionen. Nya skärpta EU-regler som förväntas träda i kraft 2026 kan göra det svårare att köpa varor via faktura, och leda till hårdare kreditprövningar, men exakt hur det kommer att fungera i Sverige är ännu inte klart.