skrivkunnighet – Nya Dagbladet

800 000 analfabeter i Sverige

Jan Sundstedt — Wed, 08 May 2024 06:58:08 +0000

Enligt en rapport från Skolverket ökar analfabetismen i Sverige, och en bidragande faktor är den ökade invandringen från länder där låg läs- och skrivkunnighet är vanligt förekommande. Idag bedöms det finnas nästan 800 000 analfabeter mellan 16 och 65 år i Sverige. Att sakna läs- och skrivkunskaper kan snabbt leda till utanförskap och svårigheter att klara grundläggande vardagliga uppgifter i Sverige såsom att hantera ekonomiska åtaganden, utföra inköp, ta emot och förstå information eller boka läkarbesök. Det blir dessutom betydligt svårare att aktivt delta på arbetsmarknaden genom att söka och behålla anställning. Rita Sommarkrans, SFI-lärare i Västerås, berättar att de får in 8-10 icke läs- och skrivkunniga elever varje månad. – Lära sig läsa och skriva är en mänsklig rättighet och en nödvändighet för att fungera i samhället. Trots det finns det en betydande andel vuxna analfabeter i Sverige, säger Rita Sommarkrans i samband med en intervju med skattefinansierade SVT. Av de 123 474 elever som deltog i Svenska för invandrare (SFI) under 2022, kom majoriteten från länder som Syrien, Afghanistan, Eritrea och Irak, och det kan noteras att i exempelvis Afghanistan är bara en dryg tredjedel av befolkningen att betrakta som läskunniga.

Ingen ljusning i sikte

Med över 20 procent av Sveriges befolkning födda utomlands, varav många kommit de senaste två decennierna, står Sverige inför enorma problem med integration och arbetsmarknadstillhörighet. Enligt Statistiska centralbyrån var arbetslösheten bland utrikes födda 18,4 procent 2021, jämfört med 4,4 procent bland inrikes födda. Särskilt hög var arbetslösheten för invandrade födda i Asien och Afrika. För att underlätta den förmenta integrationen har regeringen nyligen satt upp justerade mål för SFI-studier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson meddelade nyligen att man sätter en gräns på tre år för att lära sig svenska, med målet att underlätta arbetsmarknadsetablering för invandrare. Enligt senaste undersökningen från SCB finns det cirka 800 000 analfabeter mellan 16 och 65 år i Sverige. Med tanke på den pågående utvecklingen förväntas siffran stiga i kommande rapporter.

Färre amerikaner kan skriva med papper och penna

Jan Sundstedt — Wed, 24 Apr 2024 18:02:32 +0000

En alarmerande trend sveper sedan ett antal år över USA där allt färre amerikaner klarar av att skriva för hand, läsa skrivstil eller hantera vardagliga pappersuppgifter. I skuggan av digitaliseringens framfart växer nu oron för att dessa tidigare så grundläggande färdigheter är på väg att gå förlorade. I en tid när digital teknik tar allt större plats i skolorna återinförs nu handskrift i flera amerikanska delstater. Lärare och experter varnar för att digitaliseringen kan leda till sjunkande IQ och en allt större klyfta mellan elever med och utan tillgång till teknik. En undersökning från 2021, som genomfördes av OnePoll på uppdrag av Bic USA Inc. visade att 45 procent amerikaner har svårt att läsa sin egen handstil medan chockerande 70 procent rapporterade att de har svårt att läsa anteckningar eller rapporter från sina kollegor. I USA har digitaliseringen av skolorna lett till att många elever knappt kan hålla en penna, men dock kan hantera digitala enheter med lätthet. Detta oroar lärare som Tracy Bendish, som uttrycker att handskrift riskerar att bli lika ovanlig som den fasta telefonen. – Jag önskar att (eleverna) skulle lära sig att skriva kursivt. Men det är som telefonen på väggen. Den används mindre och mindre och sedan finns den inte där längre, kommenterade Bendish.

Is handwriting a dying skill in the USA?
Polling data from OnePoll on behalf of BIC USA INC. pic.twitter.com/xSYeRIyXai — National Conservative (@NatCon2022) April 23, 2024

IQ-nivån sjunker

Forskning vid University of Oregon och Northwestern har visat att IQ-poäng sjunkit på grund av teknikens inverkan på uppmärksamhetsspannet och förmågan till djupt tänkande. Ett tecken som, enligt digitaliseringens kritiker, pekar på en oroande trend där teknikens framsteg inte bara förändrar människors sätt att lära utan även vår kognitiva kapacitet. Förra året rapporterade forskare vid ett flertal universitet att IQ-värdena i landet försämrats mycket på grund av att den digitala tekniken "förkortar uppmärksamhetstiden och minskar behovet av att tänka på djupet". Experter har uppmanat regeringar och skoladministratörer att återinföra handskrift i skolorna, med hänvisning till att sjätteklassare har svårt att hålla i en penna men kan använda digitala enheter med lätthet. Den digitala klyftan blir i USA samt andra delar av västvärlden alltmer påtaglig. Elever med tillgång till teknik har bättre utbildningsresultat än de utan. Detta ställer särskilt låginkomstgrupper och underpresterande elever i en svårare position, vilket påpekas av American University.

This article on the digital divide in education from American University is a real eye-opener! It sheds light on disparities in access to technology and its impact on students.https://t.co/c0jfXCOy8F
— joanne ly (@joanneem3) March 11, 2024

Flera amerikanska delstater, som exempelvis Kalifornien och New York, har valt att återinföra undervisning i handstil för att motverka den negativa utvecklingen. Detta trots att handstil togs bort från den gemensamma kärnplanen i USA 2010, med argumentet att den var "för tidskrävande".

Historiska dokument går förlorade

Enligt Audrey van der Meer, neuropsykologi professor vid Norwegian University of Science and Technology, är handskrift kopplad till ökad kognitiv hjärnfunktion och minne. Hon betonar vikten av att aktivera stora delar av hjärnan vid handskrift. – Det är viktigt att inse att hjärnan följer principen 'use it or lose it'. När man skriver för hand är större delen av hjärnan aktiv. Detta kräver att hjärnan kommunicerar mellan sina aktiva delar, vilket i sin tur försätter hjärnan i ett tillstånd som hjälper både barn och vuxna att lära sig mer och minnas bättre, säger van der Meer. [caption id="attachment_178968" align="alignnone" width="640"] Precis som för att lära sig skriva kräver läsande övning för att "fastna". Foto: Andrea Piacquadio/Pexels[/caption] Det finns också en rädsla för att om handskriften skulle försvinna helt kan även en bit av USA:a historia och kultur gå förlorad, menar utvecklingens starkaste kritiker. Historiska dokument som dagböcker och skrifter, inklusive den amerikanska konstitutionen, riskerar att bli oåtkomliga för framtida generationer, varnar ett flertal samstämmiga lärare, rektorer och professorer i USA. Även i Sverige har diskussionen om digitaliseringens påverkan på utbildningen tagit fart. Medan digitala verktyg kan erbjuda vissa fördelar, såsom interaktivitet och tillgänglighet, har det på senare tid skett en ökad medvetenhet om att balans mellan digitala och analoga lärometoder kan vara avgörande för elevernas framgång.

Handskrivning bättre för inlärningsförmågan än tangentbord

Sofie — Thu, 08 Feb 2024 06:03:03 +0000

Att skriva för hand med penna leder till högre hjärnkonnektivitet än att skriva på ett tangentbord, visar en studie från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet. I dagens skolor blir det allt ovanligare att använda papper och penna då det oftast är datorer som används av eleverna. Tangentbord har fördelen att vara snabbare, men att skriva för hand har andra fördelar, menar hjärnforskaren Audrey van der Meer. – I takt med att digitala enheter successivt ersätter papper och penna blir det allt ovanligare att anteckna för hand på skolor och universitet. Vi rekommenderar att du använder ett tangentbord eftersom det ofta går snabbare än att skriva för hand. Att skriva med penna har dock visat sig förbättra stavningsförmågan och minnesförmågan, säger hon till Jerusalem Post. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology, samlade man in EEG-data (elektroencefalogram) från 36 universitetsstudenter som upprepade gånger uppmanades att skriva ord som uppenbarades på skärmen, antingen med penna eller på tangentbord. När de skrev med handen använde de en digital penna för att skriva kursivt direkt på en pekskärm och när de skrev på tangentbordet använde de ett finger för att trycka på tangenterna.

"Främjar inlärning"

Högdensitets-EEG, som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan med hjälp av 256 små sensorer som sys i ett nät och bärs på huvudet, registrerades under fem sekunder för varje uppmaning. Konnektiviteten mellan olika hjärnregioner ökade när deltagarna skrev för hand, men inte när de skrev på tangentbord. – Våra resultat tyder på att visuell information och rörelseinformation som erhålls genom exakt kontrollerade handrörelser när man använder en penna i hög grad bidrar till hjärnans konnektivitetsmönster som främjar inlärning, säger van der Meer.

Tangentbord - enformigt

Även om deltagarna använde digitala pennor menar forskarna att resultaten förväntas bli liknande som när man använder en riktig penna på papper. Däremot blir den mer enformiga rörelsen att trycka på ett tangentbord mindre stimulerande för hjärnan. – Detta förklarar också varför barn som har lärt sig att skriva och läsa på en surfplatta kan ha svårt att skilja mellan bokstäver som är spegelbilder av varandra, till exempel "b" och "d". De har bokstavligen inte känt med sina kroppar hur det känns att producera dessa bokstäver, säger hjärnforskaren. Forskarna anser att studiens resultat pekar mot att det finns ett behov av att ge elever möjlighet att använda pennor, snarare än att låta dem skriva på tangentbord under lektionerna. – Riktlinjer för att säkerställa att eleverna får åtminstone ett minimum av handstilsundervisning kan vara ett lämpligt steg, säger van der Meer.

Lärarlarmet: Elever kan knappt skriva för hand

Markus Andersson — Sat, 24 Jun 2023 10:09:40 +0000

Digitaliseringen i skolvärlden har inneburit att svenska elever skriver allt mindre med papper och penna. Nu larmar ett stort antal lärare om att många barn skriver oläsligt - och att den hastiga digitaliseringen kan få stora negativa konsekvenser. 2000 lärare har svarat på yrkestidningen Ämneslärarens enkät och nästan samtliga anser att det är viktigt att eleverna skriver för hand i skolan. Ändå uppger nästan var femte lärare (18,5 procent) att deras elever sällan eller aldrig gör detta. Enligt professor Göran Lundborg vid Lunds universitet, som skrivit boken ”Handen i den digitala världen”, kan det vara så att vissa lärare är rädda för att framstå som "bakåtsträvande" om de kräver att eleverna skriver för hand. – Kanske, man blir ju lätt betraktad som nörd om man inte fullt ut bejakar digitaliseringen, konstaterar Lundborg. – Man lär inte bara med hjärnan utan med hela kroppen, handens rörelser liksom graverar in minnesspår i hjärnan. Själva greppet om pennan och de finmotoriska rörelserna över papperet aktiverar olika områden i hjärnan, påpekar han vidare. Han menar att föräldrar ofta uttrycker oro och klagomål över att barn knappt kan skriva för hand längre, att de stavar illa och att de mest kommunicerar via mycket korta meddelanden på mobiltelefonen. – Samtidigt måste man konstatera att barnen redan utanför skolan och förskolan får tidiga erfarenheter av det digitala. Mot den bakgrunden känns det viktigare att skolan fokuserar på färdigheter i att skriva för hand. Lärarutbildaren och lektorn Barbro Westlund vittnar om att hon i sitt yrkesliv stött på ett stort antal föräldrar och lärare som beklagat sig över att barnen numera brister i skrivkunnighet, även hon menar att det är mycket viktigt att unga får öva på att skriva för hand. – Jag har träffat så många lärare och föräldrar som vittnat om hur slarvigt barn skriver för hand upp i åldrarna. De har inte fått öva tillräckligt på att skriva läsligt. – Att skriva bokstäverna med penna gör att hjärnan får lättare att minnas dem än om man trycker på tangenter. Men innan bokstäverna ska skrivas kan barnen forma dem med kroppen eller göra stora handrörelser i luften. Att leka med bokstäver på olika sätt är viktigt också för läsinlärningen, förklarar hon. Enligt Westlund anser hennes kollegor i Finland att svenska skolor snabbt hoppar på ”olika trender” – medan man i Finland är mer negativt inställda till att överge väl beprövade arbetssätt, varför digitaliseringen i skolan inte skett i samma höga tempo som i Sverige.