<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>skräpmat &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/skrapmat/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 10 Jun 2025 03:04:23 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>skräpmat &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sociala medier matar unga med skräpmatsreklam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sociala-medier-matar-unga-med-skrapmatsreklam/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Jun 2025 05:03:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207506</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den vanligaste reklamen för livsmedel som ungdomar möter på sociala medier marknadsför ohälsosamma produkter. Det visar en ny undersökning från Karolinska Institutet, där TikTok pekas ut som den plattform som har störst exponering.</strong>

<a href="https://assets.ctfassets.net/gl8rzq2xcs2o/1WW4GxVG6mhM5x86iwcAkW/ea49a5b6fa0783146999e27904de9411/InYourPhone-final_webb.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Undersökningen</a> bygger på data från ungdomar i åldern 13–16 år som under en vecka dokumenterade den reklam de såg i sina sociala medieflöden. De fick själva välja plattform, och de flesta valde Tiktok eller Instagram.

En tredjedel av all reklam som ungdomarna exponerades för gällde mat eller dryck – och 70 procent av denna handlade om ohälsosamma produkter som snabbmat, snacks eller sockersötade drycker.

Exponeringen var som störst på Tiktok, där deltagarna kunde stöta på upp till 26 matrelaterade reklamer i timmen. På Instagram låg snittet på 13.

– <em>I fokusgruppsintervjuer berättade deltagarna att de ofta lockas till impulsköp av reklamens utformning. Samtidigt uttryckte flera en känsla av maktlöshet inför mängden reklam de möter dagligen</em>, <a href="https://nyheter.ki.se/ohalsosamma-produkter-dominerar-matreklamen-for-unga-i-sociala-medier" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Sofia Spolander, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge i ett pressmeddelande.
<h3>Fördubblad övervikt hos barn</h3>
I fokusgruppen beskrev också ungdomarna hur reklamen påverkade dem och ökade deras sug efter onyttig mat, samt att det var svårt att motstå konsumtion. Unga äter mer ohälsosam mat än tidigare samt mindre grönsaker och frukt, och övervikt bland barn i åldern 11–15 år har mer än fördubblats de senaste 30 åren, medan fetma har fyrdubblats i åldersgruppen, enligt undersökningen.

Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige.

– <em>Matmiljön påverkar våra matvanor, och marknadsföring är en viktig del av den miljön. Den här undersökningen visar att den reklam ungdomar möter på sociala medier går emot kostråden</em>, säger Spolander.

Undersökningen ligger till grund för en ny rapport från UNICEF Sverige och Hjärt-Lungfonden, där man belyser hur reklam för mat och dryck i sociala medier påverkar barn och ungas hälsa..]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmark vill förbjuda reklam för skräpmat till barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat-till-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 May 2025 05:03:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206896</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett nytt lagförslag vill den danska regeringen sätta stopp för reklam för läsk, chips och snabbmat riktad till barn under 15 år. Detta kommer efter att två företag fått kritik efter att ha använt så kallade "influerare" för att marknadsföra skräpmat till minderåriga.</strong>

Förra året använde livsmedelsföretagen Orkla och danska hamburgerkedjan The Burger Concept "influerare" för att marknadsföra chips och burgare.

Bland annat marknadsförde chipsmärket Kims, som ägs av Orkla, sina chips genom "Kims Chips Battle", som gick ut på att lansera och marknadsföra nya chipssmaker. De man betalade för att göra reklamen var Morten Münster, Jas &#38; Mika och Alexander Husum, som alla är aktiva på Youtube. Gemensamt för dessa "influerare" är att man har ett stort antal yngre följare,

Danska industriförbundet för livsmedelsreklam konstaterade att reklamen var olämplig och stred mot branschens riktlinjer kring marknadsföring eftersom den riktat sig mot barn.
<h3>"Måste stoppas"</h3>
Nu vill den danska regeringen förbjuda reklam för skräpmat riktade till barn, rapporterar danska statskanalen <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/efter-influencersager-regeringen-vil-forbyde-reklamer-usunde-foedevarer-til-boern" target="_blank" rel="nofollow noopener">DR</a>. Främst vill man rikta lagstiftningen mot sociala medier och digitala plattformar eftersom det är där som barn exponeras mest.

<em>– Är man lite ute på sociala medier ser man att det finns ett problem. Inte minst bland influencers har mycket tid och energi lagts på att rikta reklam mot barn och unga, och det måste stoppas</em>, säger näringslivsminister Morten Bødskov från danska socialdemokraterna.

Det kommer fortfarande att vara tillåtet att göra reklam för skräpmat i det offentliga rummet, så länge reklamen inte är riktad mot barn eller använder sig av barn i marknadsföringen. Bødskov uppmanar att man kontaktar Konsumentombudsmannen om man är osäker, då böterna kan bli höga.

– <em>Vi har redan regler inom marknadsföringslagen, och där handlar det om rätt höga böter. Det kommer även att gälla här</em>, säger Bødskov.

Enligt Danska cancerfonden handlar nära 80 procent av all mat- och dryckesreklam som barn och unga exponeras för om produkter med högt innehåll av fett, socker och salt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tredjedel av ungas energi kommer från skräpmat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tredjedel-av-ungas-energi-kommer-fran-skrapmat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tredjedel-av-ungas-energi-kommer-fran-skrapmat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 01 Mar 2024 06:06:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174015</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mer än en tredjedel av svenska ungdomars energi kommer från skräpmat, visar en analys från Livsmedelsverket. Dessutom äter de allt mindre mängd frukt och grönsaker.</strong>

I <a href="https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2024/l-2024-nr-02-ungdomar-sota-drycker-och-energitata-naringsfattiga-livsmedel.pdf?_t_tags=language%3Asv%2Csiteid%3A67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&#38;_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_ca7971c7-0523-4428-a06b-586d4b3c5395&#38;_t_hit.pos=14" target="_blank" rel="nofollow noopener">analysen</a> har man tittat på över 3000 ungdomars matvanor i årskurs 5 och 8, samt även i årskurs 2 på gymnasiet. I den framkommer att 36 procent av deras energi kommer från så kallade ETNF-livsmedel, det vill säga de som är energitäta och näringsfattiga. Det är exempelvis pizza, sötade drycker, piroger och bullar.

Andelen skräpmat var vanligare bland flickor och bland ungdomar som hade föräldrar med kortare utbildning. Den ökade också med åldern. De livsmedel som mest bidrog till ungdomars energi var godis, choklad, pajer, pizza, sockersötade drycker, kakor samt chips. Vidare visar analysen att de även äter mindre frukt och grönsaker.

Varje år sker omkring 14 000 dödsfall som kan kopplas till kost och där skräpmat är en viktig bidragande orsak, skriver Schibstedtidningen <a href="https://www.svd.se/a/kE2JAk/skrapmat-star-for-36-procent-av-ungas-svenskars-energi" target="_blank" rel="nofollow noopener">SvD</a>.

Folkhälsomyndigheten vill tillsammans med Livsmedelsverket halvera konsumtionen av näringsfattiga och energitäta livsmedel fram till 2035 för hela befolkningen. Det är ett nytt förslag gällande nationella mål som man redovisat till regeringen.

– <em>Det är ambitiöst</em>, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket till tidningen. <em>Vi skulle behöva komma ännu längre egentligen, men det är ett mål som vi bedömer är realistiskt eftersom vi vet att det är svårt att få till förändringar.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tredjedel-av-ungas-energi-kommer-fran-skrapmat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Organisationer vill förbjuda reklam för skräpmat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jan 2024 12:05:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169425</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Marknadsföring och reklam av ohälsosam mat till barn bör förbjudas, anser representanter för Cancerfonden, Hjärt–lungfonden, Sveriges konsumenter och Unicef Sverige. Det ska kunna hjälpa att förebygga framtida sjukdomar.</strong>

Statistik från organisationen Generation Pep visar att endast tre procent barn i Sverige följer de kostråd Livsmedelsverket rekommenderar, menar skribenterna. De uppmärksammar även att övervikt och fetma drabbar ungefär vart fjärde barn i lågstadieåldern.

”<em>Utbudet av ohälsosamma livsmedel har ökat lavinartat. Samtidigt möter vi – barn som vuxna – reklam för ohälsosam mat överallt. Cirka 80 procent av utomhusreklamen för mat är för ohälsosam mat, enligt sammanställningar från Unicef Sverige och Hjärtlungfonden</em>”, skriver skribenterna i en debattartikel i Schibstedtidningen <a href="https://www.sydsvenskan.se/2024-01-01/forbjud-reklam-for-ohalsosam-mat-till-barn-och-unga" target="_blank" rel="nofollow noopener">SvD</a>.

Vidare pekar man mot att även om föräldrar har ett ”generellt ansvar”, är det staten som har skyldighet att ”säkerställa att effektiva regelverk skyddar barn mot marknadsföring av mat som är energirik och näringsfattig”.

”<em>Barn har olika förutsättningar att kritiskt granska reklam, och därför har staten ett ansvar att reglera marknadsföringen. I dag lever inte staten upp till detta</em>”, skriver man.
<h3>Lagstiftningen räcker inte</h3>
Idag finns det lagstiftning som förbjuder reklam riktad mot barn upp till tolv år, men den gäller endast för radio och tv. Barn exponeras exempelvis fortfarande för diverse reklam på sociala medier, produktplaceringar, reklampelare och sportevenemang. Skribenterna menar därmed att lagen bör uppdateras för att gå i linje med ”lagstiftarnas ursprungliga ambition”.

I slutet av januari kommer Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att föreslå mål gällande en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion till regeringen. Debattörerna uppmanar regeringen att anta dessa mål och överväga ett totalförbud mot ohälsosam matreklam riktad mot barn och unga.

”<em>Ska barn och unga växa upp friska finns det bara en rimlig väg att gå: förbjud reklam för ohälsosam mat som barn och unga exponeras för.</em>”

I London är det sedan 2019 förbjudet med reklam för skräpmat i kollektivtrafiken. I slutet av förra året övervägde man även ett förbud mot all snabbmatsreklam i Australiens största delstat New South Wales, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Reklam för skräpmat kan förbjudas i Australien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Nov 2023 14:56:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[New South Wales]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164361</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett förbud mot skräpmatsreklam i kollektivtrafiken övervägs i Australiens största delstat New South Wales. Sedan tidigare har detta även blivit fallet i London.
</strong>

Det beräknas att barn i New South Wales årligen exponeras för upp till 2 800 reklamannonser för ohälsosam mat när de reser till och från skolan, enligt <a href="https://www.cancer.org.au/media-releases/2022/cancer-council-condemns-unhealthy-food-and-drink-advertising-as-pester-power-prevails" target="_blank" rel="nofollow noopener">statistik</a> från Cancer Council. Under 2022 visade det sig också att så många som fyra av fem annonser på bussar i Sydney gällde ohälsosam mat.

– <em>Det är uppenbart att marknadsföring av livsmedel påverkar barns val och matvanor och att reklam för ohälsosamma livsmedel, särskilt i kollektivtrafiken, når ett stort antal ungdomar varje dag</em>, säger Clare Hughes, ordförande vid Cancer Council-kommittén för kost, alkohol och fysisk aktivitet.

Nu överväger Ryan Park, hälsominister i New South Wales, att helt förbjuda reklam för skräpmat i kollektivtrafik, <a href="https://www.skynews.com.au/lifestyle/health/nsw-considering-junk-food-ad-ban-on-public-transport/video/d06dac93821b3e389d7427e731561751" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Sky News. Åtgärden uppges vara en del i arbetet med att minska diabetesfrekvensen, främst i västra Sydney. I den senaste folkräkningen såg man exempelvis att 65 procent av barnen med diabetes i Sydney bor i de västra förorterna.

I hela delstaten har omkring 8,2 procent av den vuxna befolkningen en diabetesdiagnos, enligt en <a href="https://www.health.nsw.gov.au/lumos/Pages/impact-diabetes-nsw-location.aspx" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> gjord av delstatens hälsomyndigheter under 2022. I hela Australien <a href="https://www.aihw.gov.au/reports/diabetes/diabetes/contents/summary" target="_blank" rel="nofollow noopener">räknade</a> man att ungefär en av 20 i befolkningen led av någon typ av diabetesdiagnos under 2021, det vill säga omkring 1,3 miljoner personer.

Under 2019 <a href="https://www.london.gov.uk/programmes-strategies/communities-and-social-justice/food/tfl-junk-food-ads-ban-will-tackle-child-obesity" target="_blank" rel="nofollow noopener">förbjöds</a> reklam för skräpmat i kollektivtrafiken i London, ett förbud som omfattar all reklam för mat och dryck med högt fett-, salt- och sockerinnehåll. Initiativet hänvisades i detta fall till att motverka barnfetma i staden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Håll koll på dina barns matvanor&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-koll-pa-dina-barns-matvanor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-koll-pa-dina-barns-matvanor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Mar 2018 06:33:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[Per-Arne Almgren]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=47845</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I dessa dagar är det aktuellt</strong> med anorexia och idrottsanorexia. Jag vet vad jag talar om, då jag fick delar av mitt liv blev förstört av idrottsanorexia. Jag var en lovande ishockeymålvakt. Jag vägde normala 80 kg, men trodde att om jag gick ner i vikt, skulle jag bli ännu bättre.

Sommaren när jag var 17 år började jag med något som liknade fasta. Jag slutade att äta. Jag drack vatten och tonic water. Jag sprang en mil om dagen och avslutade med heta bad. Jag sommarjobbade på Stockholms stadshus som guide. Jag fick äta halstabletter för min andedräkt var rutten av fastandet. På lunchen drack jag kaffe. På slutet av sommaren hade jag pressat ner mig till 62 kg. När isträningen började orkade jag knappt lyfta klubban.

<strong>Jag fick göra uppehåll</strong> med ishockeyn. Men jag gjorde allt för att behålla min vikt. Senare kom jag in på Lärarhögskolan i Uppsala. Det myckna resandet, för det fanns inga bostäder i Uppsala, tog ut sin rätt. Jag var dödstrött och tom i huvudet. Jag fick lämna Lärarhögskolan och ge upp min dröm om att bli klasslärare.
I samma veva började jag äta ordentligt.

Jag blev bättre och kunde återuppta studierna på Stockholms universitet. Jag kom tillbaka till hockeyn på en lägre nivå. Men jag orkade igen. Jag hade lärt mig min läxa. Barn blir mobbade idag för en marginell övervikt. Liksom jag, tror yngre att de ska bli bättre idrottare med en rejäl viktminskning. Vad föräldrar måste beakta är, om deras barn nästan slutar att äta. Undviker fett och helt plötsligt blir strikta vegetarianer.

<strong>Man måste ge akt</strong> på alla förändringar av matvanorna. Om det hela blir långvarigt måste man söka professionell hjälp. En hastig viktminskning är ett varningstecken. Även trötthet och håglöshet. Man måste acceptera sina barn som de här. Fetma i yngre år brukar plana ut i puberteten. Man ska absolut inte utsätta sina barn för strikta bantningskurer. Även om mängden skräpmat bör begränsas. Man kan se korv, hamburgare och chips som ett slags lördagsgodis, en gång i veckan!

Så ge akt på era barns matvanor, så de slipper uppleva mitt bittra öde. En lovande målvakt och lärare blev ett trött, håglöst vrak!

&#160;

<em>Per-Arne Almgren</em>
<em> Bankekonom och f.d. hockeymålvakt</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-koll-pa-dina-barns-matvanor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
