Skolverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 08 Sep 2026 10:25:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Skolverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sämsta Pisaresultatet någonsin – 34 procent klarar inte grundläggande matte https://nyadagbladet.se/inrikes/samsta-pisaresultatet-nagonsin-34-procent-klarar-inte-grundlaggande-matte/ Tue, 08 Sep 2026 11:09:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239705 Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik är nu de lägsta som någonsin uppmätts i Pisa. 31 procent av eleverna når inte en grundläggande nivå i läsning och 34 procent klarar inte den i matematik. Det redovisar Skolverket i sin genomgång av Pisa 2025, som presenterades den 8 september. I läsförståelse landar Sverige på 466 poäng, en nedgång med 21 poäng sedan 2022. I matematik blir resultatet 464 poäng, 18 poäng lägre än förra mätningen. Båda siffrorna är de lägsta Sverige noterat sedan mätningarna inleddes. Naturvetenskapen sticker ut. Där ligger resultatet på 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från 2022. Andelen elever som inte når upp till OECD:s grundläggande nivå har vuxit snabbt. I läsförståelse har den gått från 24 till 31 procent på tre år, i matematik från 27 till 34 procent.

Klyftan krymper när de gynnade eleverna tappar

Skillnaderna kopplade till elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. Bland elever med mindre gynnsam bakgrund missar 49 procent den grundläggande nivån i matematik och 45 procent i läsförståelse, mot 19 respektive 17 procent bland elever med mer gynnsam bakgrund. Samtidigt krymper gapet mellan grupperna i denna mätning – men inte för att de svagaste eleverna hämtat in något. Nytt i Pisa 2025 är att eleverna med mer gynnsam bakgrund försämrar sina resultat betydligt, ett mönster som återkommer i flera OECD-länder. I pressmeddelandet skriver Skolverkets analyschef Anna Castberg: "I Pisa 2025 ökar inte skillnaderna i resultat utifrån socioekonomisk bakgrund, utan minskar. Men det beror på att vi ser ett så stort tapp för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund."

Bottennivåer i hela Norden

Nedgången är bred. Övriga nordiska länder noterar också sina lägsta nivåer någonsin i läsning och matematik, och resultaten sjunker i majoriteten av OECD-länderna. Sveriges nivå är enligt Skolverket jämförbar med OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. Enligt OECD kan ingen enskild faktor förklara raset. Skolverket uppger att myndigheten fortsätter analysera den svenska nedgången.]]> Nästan hälften av invandrarelever under PISA:s basnivå https://nyadagbladet.se/inrikes/elever-utlandsk-bakgrund-pisa-basniva-2/ Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230057 Tidigare opublicerade siffror från Pisa 2022 visar att nästan varannan 15-årig elev med utländsk bakgrund inte nådde upp till basnivån i läsförståelse. Samma mönster syns i matematik och naturvetenskap. Den internationella Pisa-undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt siffror som tidningen Vi Lärare tagit del av når nästan varannan elev med utländsk bakgrund inte upp till nivå två, vilket anses vara gränsen för vad som krävs för fortsatt lärande. Resultaten är likartade i de övriga ämnena: 46 procent i matematik respektive 45 procent i naturvetenskap. Gruppen omfattar både elever som själva är födda utomlands och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.

Ökade skillnader sedan 2015

Jämfört med Pisa 2015 har skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökat i samtliga tre ämnen. Skolverket har tidigare pekat på att vissa utlandsfödda elever har gått kort tid i svensk skola, men enligt genomgången kvarstår ett tydligt gap även när den gruppen räknas bort. Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig och säger till Vi Lärare att den negativa trenden inte har brutits. Språket lyfts fram som en central faktor. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, menar att elever med ett annat modersmål än svenska mer sällan möter språket i vardagen om de går i skolor där många talar samma modersmål. En svagare språkutveckling kan därmed påverka resultaten även i andra ämnen.]]> Flickors betyg sjunker – pojkar går om i matematik https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-betyg-sjunker-pojkar-gar-om-i-matematik/ Wed, 27 Aug 2025 14:39:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212069 Skillnaderna i betyg mellan könen minskar, visar en rapport från Skolverket. Den främsta anledningen är att flickor presterar sämre i skolan än tidigare. Under lång tid har flickor generellt presterat bättre än pojkar i skolan, men rapporten visar nu att flickors resultat försämras. Denna trend syns både i årskurs sex och på gymnasiet, vilket tyder på att det inte handlar om en tillfällig förändring i en specifik årskull, utan om en genomgripande utveckling. De tidigare markanta skillnaderna i betyg mellan könen börjar nu jämnas ut. I årskurs nio är skillnaden mindre än någonsin tidigare. För första gången har pojkar exempelvis högre betyg i matematik än flickor. — Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller inställningen till matematik. Flickor är mindre positiva än pojkar till att lära sig matematik och har sämre självförtroende i ämnet, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande. Förändringen i betyg är mest påtaglig bland flickor med svensk bakgrund.

Flickor mår sämre

Det är ännu oklart vad förändringen beror på, men flera studier pekar på att flickor trivs sämre i skolan, upplever mindre studiero och känner ökande stress över skolarbetet. Flickor upplever också att de får sämre stöd från lärare jämfört med pojkar. Dessutom finns det skillnader i stödinsatser, som i högre grad riktas till pojkar än flickor. Flera studier visar också att flickors psykiska mående generellt försämras. — Vi ser allvarligt på att det finns en negativ utveckling bland flickor när det gäller flera faktorer som relaterar till skolresultat, bland annat skolrelaterad stress och mående. Vi ser också med oro på de skillnader som finns mellan flickor och pojkar när det gäller tillgången till särskilt stöd, säger Vent.

Tidig betygsättning kan påverka

En ny studie från Lunds universitet visar att tidig betygsättning kan få negativa konsekvenser för särskilt flickors psykiska hälsa. — Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. I Sverige infördes en betygsreform 2012 som bland annat innebar att elever började få betyg redan från årskurs sex.]]> ”Svensk skola har problem – igen” https://nyadagbladet.se/insandare/svensk-skola-har-problem-igen/ https://nyadagbladet.se/insandare/svensk-skola-har-problem-igen/#respond Thu, 05 Dec 2024 07:37:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195173 Svensk skola har länge varit ett experiment med skolverkets teorier. Bakslag på bakslag slår undan benen för ungdomar genom decennier. Nu skall de som skapat problemen också rätta till dem. Låt en före detta lärare hjälpa till med analysen och förslag på åtgärder. Problem 1. Lärare är överbelastade av bedömningsarbete och dokumentering av hur verksamheten fortskrider. Problem 2. Elever är stressade och brister i kunskapsutvecklingen. Problem 3. Skolsystemet är nu det dyraste skolsystem Sverige haft. Problem 4. Sjukskrivning hos bland annat lärare är högre än någonsin. Problem 5. Koncentrationsförmågan sjunker i alla läger. Problem 6. Det råder en tystnadskultur i skolan som begränsar kommunikationen lärare emellan.

Engagerade lärare

Skolan behöver omarbetas och göras till en arbetsplats som alla vill utvecklas i, samtidigt som kostnaderna sjunker. Men någonting måste offras bland statens avsikter; socialiseringen. Det är socialiseringen som begränsar skolans verksamhet. Mål 1: Lärare skall vara engagerade för att kunna engagera. De skall få fokusera på vad de ägnat år att studera, nämligen sitt huvudämne. Fortbildning skall ske framförallt i huvudämnet. Alla nya inslag som staten vill att elever skall lära sig måste ske under ett flexibelt ämne och inte belasta huvudämnen som redan har sina fokus. Mål 2. Elever skall känna ett de lär sig saker som ger dem kapacitet och färdigheter de har egennytta av. Det vill säga att eleven skall vara den främsta avnämaren av skolans verksamhet – inte staten. Mål 3. Skolan skall kosta mindre och leverera mer. Skolan skall också vara en verksamhet med en struktur som själv anpassar sig till förändringar i samhället, utan att inblandade måste lägga tid och energi på nya skolplaner. Mål 4. Det måste bli klart för alla inblandade i skolan att skolan är indoktrinerande och i viss mån även manipulerande. Lärare måste inse att de är inblandade i denna. Lärare måste få utrymme att ventilera hur skolan och de själva varit inblandade i indoktrinering av elever, och varje enhet måste inkorporera metoder att hindra att detta fortskrider.

Symboliska betyg

Åtgärd 1: Låt elever i årskurs 4-7 ha 50 procent valbar praktisk verksamhet vid sidan om 50 procent teoretiska ämnen samt låt årskurs 8-9 vara gymnasieförberedande med valbara inriktningar. Låt elever få välja vilken lärare de vill ha. Åtgärd 2: Låt betyg i grundskolan och gymnasiet vara symboliska och indikerande. Detta skulle avlasta alla lärare så att de kan bli engagerade i sina yrkesval. Antagning till gymnasiet och högskola sker med antagningsprov som sätts samman av staten/gymnasiet/programmet samt staten/högskolan/institutionen respektive.  Här kan befintliga elever/studenter tjäna värdefull erfarenhet att delta mot ersättning. Åtgärd 3. Låt studenter på högskola, mot ersättning, få bidra till elever som inte klarar antagningen att åtgärda brister. Åtgärd 4. Frigör staten från skolverket. Låt skolverket bestå av professorer emeritus från psykologi, filosofi, statskunskap och pedagogik från svenska lärosäten. Dessa skall ansvara för skolplaner, med skolinspektionen under statens kontroll fortsätter ansvara för inspektioner av skolors verksamhet och med rätt att kräva åtgärdsplaner för att få behålla certifiering.

Utveckling och kunskap

Effekt 1: Elever läser för kunskap istället för betyg. Effekt 2: Lärare får mer tid att förbereda intressanta lektioner. Effekt 3: Elever kan utvecklas inom de områden där de är intresserade och kreativa. Effekt 4: En verkligt "lärande skola" skapas som får ökad attraktion som arbetsplats. Effekt 5: Skolan blir mer dynamisk och troligen billigare i drift. För övrigt förvånar det mig att inte svensk skola får mer kritik än den får. Det verkar mig som ansvariga får agera alldeles för fritt.   Jonas Hellsten Pensionerad lärare]]> https://nyadagbladet.se/insandare/svensk-skola-har-problem-igen/feed/ 0 Regeringen vill undersöka skärmvanor i skolan https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-undersoka-skarmvanor-i-skolan/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-undersoka-skarmvanor-i-skolan/#respond Mon, 26 Aug 2024 11:35:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=187430 Alltfler elever uppger att de blir distraherade av att deras klasskamrater använder mobiltelefoner och surfplattor under lektionstid – samtidigt som nätmobbning blivit allt vanligare. Nu ger den borgerliga regeringen Skolverket i uppdrag att undersöka hur de digitala enheterna egentligen används i skolan och hur användandet skiljer sig beroende på kön. – Mobiltelefoner kan ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Många elever och lärare beskriver också att push-notiser distraherar eleverna och att det finns en risk för att eleverna gör annat på sina digitala enheter än att delta i undervisningen, säger skolminister Lotta Edholm (L), i ett pressmeddelande. Skolverket får därför i uppdrag att ta reda på hur mobiltelefoner och liknande digital utrustning används som det är tänkt på landets skolor och fritidshem. ”Skolverket ska följa upp hur bestämmelsen i skollagen om användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning vid undervisning tillämpas samt hur digitala enheter används under övrig tid i skolan, till exempel på raster, och i fritidshemmet”, skriver regeringen.

"Kränkningar och våld"

Myndigheten ska också undersöka vilka ”likheter och skillnader” det finns mellan flickors och pojkars användning samt analysera ”elevers utsatthet för digitala dimensioner av våld”. ”Det vill säga kränkningar, våld och hot om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt rasism och intolerans via digitala enheter”, förtydligar man. Skolverkets uppdrag är en del i regeringens åtgärdsprogram där man säger sig vilja förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-undersoka-skarmvanor-i-skolan/feed/ 0 Regeringen vill ta bort krav på skärmtid i förskolan https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-ta-bort-krav-pa-skarmtid-i-forskolan/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-ta-bort-krav-pa-skarmtid-i-forskolan/#respond Mon, 02 Oct 2023 14:56:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=161666 Regeringen vill avskaffa kravet på skärmtid i förskolor för att främja barns utveckling i en mer analog miljö. Förslaget följer efter kritik om att skärmanvändning kan riskera att hämma barns språkutveckling. Regeringen planerar att ta bort kravet på digitala verktyg i förskolorna, enligt ett förslag framfört av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L). Beslutet följer kritik om att skärmanvändning kan hämma barns språk- och inlärningsutveckling. – Vi har ju sett hur skärmar och plattor har ökat i skolväsendet på senare år och det finns ju inget vetenskapligt stöd för att det här är bra, säger Pehrson. Lotta Edholm betonar att för mycket skärmtid kan vara skadligt och att barn lär sig bäst i analoga miljöer. – Det finns oerhört mycket vetenskap bakom att man lär sig bäst i analoga miljöer. Det minskar också risken för stillasittande, säger hon under dagens pressträff. Kravet på digitalt lärande infördes av Skolverket i läroplanen för förskolan från 2018. Skolverket har nu fått i uppdrag av regeringen att revidera läroplanen med förslaget att göra förskolan huvudsakligen skärmfri, med selektiv användning av digitala verktyg där det finns vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde. Förslaget ska presenteras senast 4 juni 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-ta-bort-krav-pa-skarmtid-i-forskolan/feed/ 0 Ny rapport: Stora försämringar i förskolan https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-rapport-stora-forsamringar-i-forskolan/ https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-rapport-stora-forsamringar-i-forskolan/#comments Wed, 01 Jun 2022 08:35:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=125090 Nedstängnings- och restriktionspolitiken som regeringen bedrivit har skapat mycket negativa konsekvenser i förskolan, visar en ny rapport från Skolverket. Frånvaron i skolan ökade markant under coronakrisen, något som har påverkat hela skolmiljön. Det handlar dels om att barn varit borta längre perioder men även personal. Skolverket menar att det kan få konsekvenser både för barnens lärande men också deras utveckling i stort. Speciellt menar man att det påverkar barn med utländsk bakgrund som inte har svenska som modersmål, men även svenska barn kan hamna efter i språkutvecklingen. Skolverket påpekar därför i rapporten att både förskolor och skolor behöver se till att barnen får bra möjligheter att utveckla sin språkförmåga. I rapporten, som gjorts genom en enkät som skickats ut till rektorer på förskolan under hösten 2021, menar man att den vanligaste orsaken till frånvaro var ”symptom som enligt riktlinjer för att begränsa smittspridning gör att barn ska vara hemma trots gott allmäntillstånd”, det vill säga regeringens restriktioner mot covid-19. Den näst vanligaste orsaken till kort frånvaro var sjukdom, men för längre frånvaro handlade det om oro och rädsla från vårdnadshavare. Arbetsmiljön har också påverkats negativt på grund av den höga personalfrånvaron. Personal har uttryckt en stor oro för att bli smittade av covid-19 och det har varit problematiskt med tolkning av regeringens restriktioner bland vårdnadshavare och personal. Fyra av tio rektorer anger att förutsättningar att utvecklas i enlighet med målen har försämrats under coronapolitiken och lika många menar att kvalitén på undervisningen har försämrats. Sex av tio rektorer anser också att det fungerat dåligt mellan övergången till förskoleklass då barn och vårdnadshavare sällan fått besöka klassen innan samt att informationsutbyte mellan förskola och förskoleklass uppges ha fungerat sämre än normalt.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-rapport-stora-forsamringar-i-forskolan/feed/ 2 Hit går föreningsmiljonerna för läxhjälp https://nyadagbladet.se/inrikes/hit-gar-foreningsmiljonerna-for-laxhjalp/ https://nyadagbladet.se/inrikes/hit-gar-foreningsmiljonerna-for-laxhjalp/#comments Fri, 14 May 2021 11:55:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=101097 Varje år beviljas miljoner i statsbidrag för läxhjälp till olika föreningar. I praktiken går en mycket stor stor andel av bidragen till etniskt betonade organisationer för folkgrupper från Afrika. Pengar är villkorade bland annat med att föreningarna ska omfatta "demokratins idéer" och "alla människors lika värde". I praktiken går merparten av pengarna till organisationer med afrikansk och annan utomeuropeisk etnisk inriktning. Afrikanska dansföreningen, Afrikanska hjälpföreningen, Afghanska kulturföreningen i Borås, Nacka Somaliska, Somalisk fred och utvecklingsförening, Somaliska förening Ileys är ett fåtal nämnda av de föreningar som beviljats hundratusentals kronor av det statliga bidraget för läxhjälp, vars totala budet ligger på 60 miljoner kronor. "Bidraget ska gå till kostnader för hjälp med läxor och annat skolarbete. Det innebär hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid." skriver Skolverket på sin hemsida att statsbidraget för läxhjälp skall användas till. I praktiken kan kostnaderna kan exempelvis gå till, administration, samordning av verksamheten, lokalkostnader, teknisk utrustning, utbildningsmaterial och mellanmål. För att beviljas statsbidraget uppges det krävas bland annat att organisationen inte har något vinstsyfte och att man respekterar "demokratins idéer", "alla människors lika värde", "jämställdhet" och liknande socialdemokratiskt betonade värden. Se hela listan för de beviljade bidragen här.  ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/hit-gar-foreningsmiljonerna-for-laxhjalp/feed/ 3 Förskolebarn ska matas med vänsterradikal propaganda https://nyadagbladet.se/inrikes/forskolebarn-ska-matas-med-vansterradikal-propaganda/ https://nyadagbladet.se/inrikes/forskolebarn-ska-matas-med-vansterradikal-propaganda/#comments Wed, 06 Jan 2021 13:07:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=91276 Skolverket vill intensifiera den politiska propagandan och kräver nu att barn i för- och grundskola ska fokusera mer på så kallade ”maktrelationer” och på att ”kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor”. Arbetssättet som förespråkas är ”critical literacy” och har blivit mycket stort i USA, men bedöms av kritiker till stor del handla om att indoktrinera barnen med vänsterradikal propaganda som bygger på postmodern marxistiskt influerad så kallad kritisk teori. ”Critical literacy handlar om att: a) bygga förståelse för ett innehåll med hjälp av språket, b) kunna tolka och jämföra olika textformer, c) få en sammanhållen syn på språk, kunskap, identitet och demokrati, d) kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor, samt e) engagera barn/elever i för dem relevanta frågor”, skriver Skolverket på sin hemsida. Skolverket vill att förskolebarn och grundskolelever ska granska och analysera ”olika textformer som omger dem”, exempelvis, filmer, serietidningar, tv-program eller datorspel utifrån de vänsterradikala narrativ där fokus ligger på klass, genus eller rasism. ”Lärare måste synliggöra uteslutningsprocesser, marginaliserade perspektiv och andra maktrelationer som klass, genus och etnicitet. På sikt handlar det om att eleverna ska ges möjlighet att förstå vad det är som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras”, förklarar man vidare. Man hänvisar till forskning av Kerstin Bergöö och Karin Jönsson och menar att det är av yttersta vikt att barnen förstår att ”texten aldrig är neutral” och att barnen måste ”medvetandegöras” om ”makt- och kunskapsrelationer som texter av olika slag försätter dem i”. Vidare menar Skolverket att barnen genom att den intersektionella propagandan används flitigt redan vid ung ålder ska få en bättre bild av vad det är ”som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras”. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/forskolebarn-ska-matas-med-vansterradikal-propaganda/feed/ 9 Skolverket backar – fortsätter lära ut nationalsången https://nyadagbladet.se/inrikes/skolverket-backar-fortsatter-lara-ut-nationalsangen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/skolverket-backar-fortsatter-lara-ut-nationalsangen/#comments Fri, 20 Dec 2019 15:32:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=71459 I skolverkets slutgiltiga förslag till nya kursplaner i grundskolan framgår det att nationalsången kommer fortsätta läras ut till eleverna. Dessutom fortsätter Bibeln vara en viktig del av religionskunskapen. I ett tidigare förslag nämndes inte Bibeln som en central del av religionskunskapen, skriver Omni. Detta har man efter kritik nu ändrat på och i det nya förslaget så har man även backat angående nationalsången och viktiga svenska psalmer som alltså kommer fortsätta läras ut även framöver. – Vi tycker att vi lämnar ifrån oss någonting riktigt bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, på en pressträff. Fredriksson bekräftar att myndigheten tagit till sig av kritiken mot det tidigare förslaget till kursplan och att man nu hittat en kursplan man kan stå bakom. – Det vi nu lämnar till regeringen tar jag fullt ut ansvar för. Det är inte fulländat, det hör till sakens natur att kursplaner aldrig rymmer allt man skulle önska. Den hårdaste kritiken har handlat om att antiken och annan äldre europeisk historia lyfts bort från undervisningar. Även här valde myndigheten att åtminstone delvis backa och deklarera att antiken ska fortsätta läras ut. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/skolverket-backar-fortsatter-lara-ut-nationalsangen/feed/ 8